Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31978 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'högskoleprovet' (853 st.)
-
Folkhögskola till läkare/civilingenjör?
Hej! Jag tar studenten nu om 1 månad och vill komma in i läkare eller civilingenjör i Göteborg. Då det krävs höga meriter för att komma in i GU/Chalmers vilket jag inte har (19,5) så tänker jag plugga på folkhögskola. Jag har...
Hej!på folkhögskolans allmänna kurser kommer du läsa mot omdöme om grundläggande behörighet. Högsta möjliga omdöme är 4.0.Med det omdömet kommer du... Läs hela svaret -
Juristprogrammet vård och omsorg?
Hej! Jag tar student i år och jag går vård och omsorg. För att vara behörig i juristprogrammet måste man ha historia 1a2 men jag har bara historia 1a1. Om jag vill ansöka med mina HP ska jag lägga till historia 1a2 i komvux? Jag har inte så...
Hej,obehöriga kan inte antas till svenska högskole-universitetsutbildningar; du måste därför bli behörig för att delta i konkurrensen om utbildningsplats; du måste ha både... Läs hela svaret -
En fråga gällande svårare kurser?
Är det vanligare att folk som går på svårare linjer och nationella program får lägre betyg , till exempel jag menar ju om en person går teknik och en annan går ekonomi, ekonomi läser ju b spåret i matte och har inte de ”så...
Hej!Det är inte nödvändigtvis så att studenter på "svårare" gymnasieprogram får lägre betyg, generellt sett. Betygssystemet bedömer elevens prestation inom ramen... Läs hela svaret -
Möjlighet och behörighet?
Är det möjligt att få behörighet och läsa fysik 2 och matte 4 om jag tar teknik och sedan som vanligt första året läser jag gymnasiegemensamma ämnen 1100 p och programgemensamma ämnen 400 p sedan inriktning jag tar samhällsbyggnad och...
Hej!Gymnasiearbete, en 100p.kurs, är obligatorisk på alla nationella (svenska) gymnasieprogram, så den kursen väljer man inte, den ingår.Om du får godkända betyg i fysik2 och matematik4 samt... Läs hela svaret -
Cirkulerar fortfarande ?
Jag vet inte hur jag ska göra men hur kan jag bestämma mig borde jag tänka på alla åren i gymnasiet eller bara ta något och vad skulle hända om man får icke bra betyg på en svårate linje ?
Hej,om du tänker på möjlighet att komma in på eftergymnasial utbildning på högskola eller universitet i Sverige, då krävs det för behörighet godkända betyg (alltså... Läs hela svaret -
Natur eller ekonomi?
Jag har en fråga som jag sett bli besvarad eller frågad. Om en person tar ett lite svårare program som tex teknik och natur där man läser snabbare matte högre tempo och läser ämnen med högre svårighetsgrad till exempel ämnen som fysik...
Hej!Till svenska högskole-universitetsutbildningar konkurrerar man med sitt Meritvärde. Meritvärde är en siffra som kan, som högst, bli 22.5. Så här räknas meritvärde: alla betyg... Läs hela svaret -
Natur eller ekonomi?
Jag har nästan alltid varit intresserad i ekonomi men är nu också intresserad i naturvetenskapsprogrammet jag undrar om det är smartare att ta ekonomi om man vet att man är duktig på det samtidigt som man inte vet vad man vill bli och vill ha stor/ bred...
Hejsan,ang. "mycket att välja emellan" så är det fördelaktigt att läsa utbildning på ett Yrkesprogram,... Läs hela svaret -
Vilka betyg krävs det till receptarieprogrammet?
Hej, jag är 23 år och läser på kumvux just nu alltså matte 2c, SVA som andra språk 1 och historia 1b och samhälle 1b. Jag får bara E brtyg så jag underar om man ändå kan komma in i receptarieprogrammet med bara E betyg eller...
Hej!Utbildningar till Receptarie ges i Sverige på universitetsnivå; universiteten och högskolorna, i Sverige, kan ej anta obehöriga, oavsett hur höga betyg de har. Det är... Läs hela svaret -
Vilka ämnen måste man läsa för att klara gymnasiet?
Hej Min son kunde inte blir klart med gymnasie för 3 år sedan. Nu ville han börjar läsa de ämnen som han missade i gymnasiet. vilka ämnen måste han läsa för att klara gymnasiet? Han är intresserad att komma in i advokat utbildning. vilka...
Hej!Utbildningsväg till yrket Advokat är i Sverige ganska lång. Ta gärna en titt på yrkespresentationen Advokat på www.framtid.se Första steget på... Läs hela svaret -
Söka med högskoleprov?
Hej! Jag går sista året på gymnasiet (naturvetenskapsprogrammet) och har F i fysik 1. Det finns en risk att jag får ytterligare ett F i en annan kurs, vilket leder till att jag troligen kommer gå ut gymnasiet med 2 st F. Om jag får 2 F har jag fortfarande...
Ja, det kan man göra. Du kan i ditt examensbevis från gymnasiet ha upp till 250 poäng betygsatta med F. Examensbevis från gymnasiet som innehåller bland annat godkända betyg i svenska 2, 3 och... Läs hela svaret -
Måste jag ta ma5, fr4 & eng7 för att gå läkarlinjen (gräns >22,0)??
Hej! Jag går i åk 1 på naturveteskapsprogrammet, och jag vill bli läkare och helst plugga till det på Karolinska institutet eller Uppsala universitet. Jag har nu valt individuellt val inför åk 1, och då valde jag Bioteknik, som ju ger 100...
Hej!antagningsgränserna kan gå upp och ner; de bestäms ju inte på förhand utan uppstår i konkurrensen om studieplatserna och kan ses först i efterhand,... Läs hela svaret -
kan man läsa extra kurser efter studenten för att höja sin merit?
Hej! Jag läser mitt sista år på gymnasiet nu (naturvetenskapsprogrammet), och vill läsa vidare till apotekare efter studenten. Just nu när jag räknar ut min merit så har jag inte riktigt det som krävs för apotekarprogrammet. Min fråga...
Hej!komvux har begränsade resurser och måste prioritera. De som går ut gymnasiet med Examensbevis och är behöriga till "sina universitetsutbildningar"... Läs hela svaret -
Hur fungerar urvalsgrupperna?
Hej hej! Jag ska söka till universitetet nu! Jag har ett bra resultat på HP som säkrar en plats på programmet jag vill söka. Det jag undrar över är hur jag söker med HP? Kommer det automatiskt läggas in på antagning.se? Söker man i...
Hejsan, När du gör anmälan på www.antagning.se så kan du inte välja i vilka urvalsgrupper du kommer att prövas; antagning.se kommer pröva dig i alla de olika urvalsgrupper där... Läs hela svaret -
Påverka högskoleprovets resultat min ansökan till universitetet?
Har högskoleprovets resultat en påverkan när jag också ansöker till universitetet med mina betyg? Ex. Om mitt hp-resultat är dåligt medan mina betyg har över genomsnittlig merit?
Hej,du kan inte försämra dina chanser genom att göra högskoleprovet; endast förbättra eller så blir det ingen skillnad. Meritvärde från gymnasiet... Läs hela svaret -
BII och urval 2?
Hej jag har sökt till affärsjurist linjen med mina kompletterade gymnasiebetyg och hamnar därför i BII gruppen. På antagning.se står det att mitt meritvärde är 18,00 i den gruppen. Jag kollar antagningsstatistiken och de som kom in sist år 2023...
Hejantagningsgränserna går upp och ner. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" vid nästa antagningsomgång vet man först när antagningen är genomfört, men tyvärr inte innan, inte... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga