Dennis
    Hej,

    Jag har länge funderat på att utbilda mig till gymnasierlärare, och det verkar som om jag kanske tar steget och hoppar på ämneslärarprogrammet nu till VT2015.

    Det jag undrar över dock är hur stor roll olika ämneskombinationer spelar i arbetsutsikten när jag är klar.

    Jag har ett brinnade intresse för engelska, och anser mig dessutom vara riktigt bra på det. Har gått hela grundskolan i en Internationell/engelsk skola, bott i USA, samt jobbat på amerikanskt företag i flera år. Därför hoppas jag att detta ger mig en "edge" på markaden för detta ämne.
    Har även ett stort intresse för historia och samhällskunskap, vilket är vad jag funderar på att göra till mitt andraämne.

    När jag läser online om arbetsutsikten så verkar det inte så lätt att få jobb med denna kombination. Enligt AMVs barometer ligger det mest brist på naturämnena - något som jag varken är direkt bra på eller har så stort intresse för.

    Kommer det bli svårt att hitta ett jobb med min kombination när jag blir klar? Bör jag tänka igenom, och kanske revidera, min ämneskombination?

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Dennis,
    de ämnena som är obligatoriska i grundskolan & på samtliga gymnasieprogram är Svenska, Engelska & Matematik. Utan godkända betyg i de tre ämnena kan man inte komma in på något nationellt gymnasieprogram och därför behövs det många lärare, som är behöriga i de ämnena.
    Så mitt förslag är att du funderar över möjlighet för dig att lägga till matematik eller svenska till det ämnet, som du redan har bestämt dig för - Engelska.
    Om du väljer att bli lärare i två ämnen har du kortare utbildningstid än om du vill bli behörig i tre ämnen men om du blir behörig i tre ämnen får du bredare jobbmöjligheter i framtiden.

    Det du måste ta ställning till är: om du vill bli behörig att undervisa i flera ämnen & läsa på högskolan under längre tid; om du kan tänka dig undervisa (förutom engelska) även i svenska och/eller matematik.

    Bästa hälsningar & lycka till!
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Tack för svar! Är det realistiskt att tro att man skulle kunna plugga ett tredje ämne (t.ex. Svenska) samtidigt som de vanliga studierna?
    • Liselotte : Jag kommer att svara på din fråga (ett nytt svar) som kommer inom kort. Mvh Liselotte SYV
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Dennis!
    Lärarutbildning är flexibel och man kan bli behörig lärare i massa olika ämnen men det tar bara längre tid att bli det.
    Allmänt gäller - det tar kortare tid att bli behörig Grundskolelärare än Gymnasielärare.
    Just lärare i språk på gymnasiet - tar längst tid per ämne, eftersom man måste läsa varje språk i 2 år på högskolan (för behörighet att undervisa på gymnasiet) och sedan PPU (praktisk pedagogisk utbildning) i 1,5 år.
    Grundskolelärare måste läsa - i genomsnitt en termin kortare per ämne (grovt räknat), vilket innebär att utbildningstid för lärare på grundskolan är ett år kortare /om man vill bli behörig i två ämnen/ och 1,5 år kortare /om man vill bli behörig i tre ämnen/ än för gymnasielärare (med motsvarande ämnen).

    Det är inte förbjudet att läsa mer än heltid på högskolenivå. Studiemedel får man, dock, bara - som högst - för heltid (inte mer). Det finns exempel när folk läste "två heltider" samtidigt och blev färdiga med godkända resultat. T.ex. kan man läsa ett ämne "på vanligt sätt" och ett annat ämne på distans och klarar man tentorna, så får man alla poängen - och då har man haft dubbelt så kort tid på högskolan (vilket ger ekonomiska fördelar).
    PPU = Praktisk pedagogisk Utbildning som är på tre terminer - bör man läsa sist av allt, när man redan har "tagit" alla sina högskolepoäng i ämnena, som "grädde på moset" läser man PPU.

    Din fråga: om det är realistiskt att tro att du kan läsa på mer än heltid, är det omöjligt för mig att svara. Det beror på väldigt mycket: om du gör mycket annat viktigt vid sidan av studier (t.ex. jobbar), om du har små barn, om du kommer att pendla långt och lägga tid och energi på det... din motivation, hälsa och ambitionsnivå (om du nöjer dig med "lagom bra" eller vill göra bäst på alla prov och uppgifter) spelar också stor roll.
    Jag skulle råda dig börja läsa på HELTID, inte mer och under första terminen kan du söka fler studier till nästa termin - men sedan kommer du att upptäcka om du kommer att orka och om du vill läsa snabbare än på heltid.
    Det finns fördelar i att "skynda långsamt" också: du kan deltidsjobba, kan ha meningsfullt fritid, "hinna leva" helt enkelt, och inte bara läsa. Viktigt är det att inte överanstränga sig ("Den friske har tusen önskningar, den sjuke har bara en"... *L* :-).
    Mvh
    Liselotte Syv
    Liselotte
    • : Tack så mycket för svar! Uppskattar verkligen att du tog dig tid och svarade. Som jag känner just nu kommer jag nog köra på min orginalplan med Engelska + Historia på gymnasienivå. Börjar med enbart köra 100% första terminen. Sedan tänker jag att jag får känna efter hur studietrycket är. Om det går så kanske jag väljer att ta en del av Historian tidigare, alternativt att läsa in kurserna för att även bli behörig i Svenska på gymnasiernivå. Tack igen för svar!
    • Mikael : Det var på nyheterna idag att brist på lärare är störts inom Matte och Moderna språk och det planeras åtgärder för att locka studerande till att bli mattelärare och lärare i Moderna språk.

    Frågor och svar taggade med 'max antal F-poäng' (5 st.)

    • Moe123

      Har 2600 poäng totalt på grund av komvux kan jag fortfarande ha 250 F?

      Jag har 250 poäng F från gymnasiet och en av kurserna va SVA 3 men jag har fått E i det nu med hjälp av komvux. Sen tog jag upp matte 4 för att jag ville ha mer val men fick F i det. Så jag ligger fortfarande på 250 poäng F totalt. Kan jag...

      Milla : : Hej,i examensbevis från komvux får inte kursen idrott-och-hälsa1 ingå, har du räknat bort de poängen, 100poäng?I examensbevis från komvux... Läs hela svaret
    • Kvinna

      F i de gymnasiegemensamma ämnen?

      Hej igen, Om man får F i ... - Historia 1a1 (50p), - Idrott och hälsa 1 (100p), - Naturkunskap 1a1 (50p), - Religionskunskap 1 (50p) - Samhällskunskap 1a1 (50p) (Totalt 300p) MEN har/får minst E i alla de andra gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen...

      Anna: : Hej Veronica,för att uppnå kraven för examensbevis finns det rätt många olika villkor som alla måste vara uppfyllda. T.ex måste gymnasiearbete finnas med rätt tema och... Läs hela svaret
    • Kvinna

      F i de gymnasiegemensamma ämnen?

      Hej igen, Om man får F i ... - Historia 1a1 (50p), - Idrott och hälsa 1 (100p), - Naturkunskap 1a1 (50p), - Religionskunskap 1 (50p) - Samhällskunskap 1a1 (50p) (Totalt 300p) MEN har/får minst E i alla de andra gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen...

      Anna: : Hej,om det är examensbevis från Gymnasiet då är det max 250 poäng F man kan ha och fortfarande uppfylla kraven för exam.bevis.Om det är examensbevis från Komvux, då är det... Läs hela svaret
    • Hjälp

      F i franska 3 och idrott, kan jag få examen?

      Hej om en vecka har jag gått klart första året i gymnasiet. Eftersom att jag går i sasam betyder det att jag var tvungen att gå moderna språk så fortsatte med franskan, jag har klarat alla kursprov men kommer tydligen få F p.g.a ett grammatiks prov. Kursen är 200 poäng och ger även merit om man...

      Milla : : Franska 3 är en 100poängs kurs; varje kurs moderna språk på gymnasial nivå är på 100 poäng. Den kursen och Idrott och hälsa 1 ger tillsammans 200... Läs hela svaret
    • Anonym

      vad är skillnaden?

      Vad är de största skillnaderna mellan samhälle inriktning samhälle och samhälle inriktning beteende? Finns det några kurser som det båda har eller har det helt olika? Hur ser dessa utbildningarna ut?

      Julia: : Hej, skillnaden mellan olika inriktningar på samma program är Inriktningskurserna + att GA, gymnasiearbete, /tema för GA/ - måste stämma överens med utbildningens inriktning. Se gärna gymnasieprogram/SA/programplan/Programplan_SA.pdf  

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga