J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'kostnader' (10 st.)

    • Leo

      Kan man göra konkurrenskomplettering prövningen utan att läsa kursen?

      Hej! Jag vill öka mina gymnasiebetyg och förstår att detta görs genom kurser i Komvux. Är det möjligt att göra prövningarna utan att läsa kurserna? Dessutom, kurserna kostar 500kr var, men då man har läst en kurs får man göra prövningen så många gånger man vill utan att betala, stämmer...

      Mikael: : Hej Leo,svar på frågan om man får göra prövningar utan att ha läst kurser i vilka man prövar är: Ja, om man inte är en elev inskriven i... Läs hela svaret
    • Anna

      Kan man läsa enstaka distanskurser, samtidigt som annat program?

      Hej, Min dotter är både språk- och konstnärligt intresserad. Hon går i nian och har gjort sitt gymnasieval, men har möjlighet att korrigera det nu, fram till den 15/5, om jag förstått det korrekt. Kan hon tex gå en estetisk utbildning, men...

      Anna: : Hej Anna,det svenska gymnasiesystemet fungerar så här: eleven är inskriven i en skola (åt gången) och det är bara den skolan som får pengar för... Läs hela svaret
    • Izabelle

      Kan jag studera IB utomlands i ett år?

      Hej! Jag är 16 år och går just nu i pre-IB här i Sverige, jag undrar däremot om det är möjligt att åka utomlands i ett år eller halvår och studera i år 2? Vilka länder kan man välja mellan, och hur mycket kostar det...

      Milla : : Hej Izabelle,Var du bor fram tills du fyller 18 år - är det dina vårdnadshavare som bestämmer.Det är dina vårdnadshavare som också har försörjningsansvar för... Läs hela svaret
    • Maryam

      Moderna språk, kostnad?

      Hej! En snabb fråga, om jag vill läsa ett modernt språk som ej just nu erbjuds på min gymnasieskola. Men finns på distans och jag är den enda på skolan som kommer läsa språket. Hur mycket ungefär kostar det för skolan? Jag vet att det varierar, men jag vill veta ungefärligt. Sen vet jag...

      Milla : : Hej, tyvärr vet vi inte och kan inte svara på just den frågan. Eleven på gymnasiet kan endast få lov att inkludera kurser i sitt examensbevis eller studiebevis om hen läste kurser på sin skola... Läs hela svaret
    • jonathan

      Studera utomlands?

      Hej, jag funderar på att studera utomlands senare i USA. Undrade lite om hur csn kan hjälpa en, hur länge man får studera där, vad det kan kosta en, och om man måste ta studielån? Lite generell info om möjliga kostnader, och hur länge man kan plugga där bara. Och sen en extra fråga, jag har...

      Mikael: : Hej Jonathan, vad vill din amerikanska kompis läsa? olika kurser och program kostar olika mycket... För icke-svenska medborgare är studier icke-kostnadsfria. Vilka utbildningar som i Sveirge /på högskolenivå/ ges på engelska - kan man se här >>
    • Maryam

      godkänna vid prövning av moderna språk?

      Hej! Jag undrar en sak, när man tänker göra prövning av ett språk som inte finns på gymnasieskolan man studerar. Kan man göra det själv, alltså betala själv? Eftersom skolan inte har möjlighet att betala.

      Mikael: : Hej Maryam, man brukar nästan alltid själv betala prövningsavgiften som är på 500 kr. Det är skolan som TAR AVGIFTEN från den som gör prövningen, inte så att skola betala avgiften. Så brukar det vara. Hälsningar Mikael SYV
    • Hanna

      Hur får man råd till att bli naprapat?

      Hej! Är jätteintresserad av att börja plugga till naprapat. Problemet är dock att denna utbildningen är väldigt dyr 100 000 kr per år och utbildningen vara 4 år och sen tillkommer andra kostnader i form av skolmaterial osv. Hur är det tänkt att man ska ha dessa pengarna direkt efter gymnasiet?...

      Melina: : Hej Hanna!Ja det stämmer att utbildningen till Naprapat i Sverige har en kursavgift.Du kan söka lån och bidrag samt merkostnadslån hos CSN, här kan du läsa mer om... Läs hela svaret
    • Christoffer

      Inriktningar, kostnad för utbildning?

      Hej! Jag går i åttan, är 14 år, men börjat fundera kring gymnasiet. Jag vill gärna bli pilot eller läkare, och jag hinner nog inte bestämma mig redan nästa år. Kan jag välja efter gymnasieutbildningen, ger naturvetenskap årkomst till både läkare- och pilot utbildning? Jag vill hemskt gärna...

      Anna: : Hej Christoffer! Det är mycket bra att du redan nu, i "åttan", funderar på gymnasiet. Bra att vara ute i god tid! Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap - kommer att ge dig behörighet till läkare &... Läs hela svaret
    • Ninnie

      Stipendier för att bli utbytesstudent?

      Jag skulle gärna vilja bli utbytesstudent i USA i framtiden, men det stora problemet är kostnaden. Jag har läst att det kan kosta mellan 80 000 - 100 000 kr. Men har även läst att man kan få stipendier som kan göra det billigare för sig själv. Jag undrar då vilka typer av stipendier som finns...

      Anna: : Hej Ninnie! Jag vet att det kan vara dyrt att bli utbytesstudent. Den här organisationen, som inte är vinstdrivande, håller utgifterna nere för utbytesstudenter och deras familjer men då måste din familj ta in en... Läs hela svaret
    • Hanna

      Pendla till gymnasieskola, betalas det ur egen ficka elr av kommunen?

      Hej, Jag skulle jättegärna vilja gå humanistiska programmet inrikting språk i Stockholm. I den lilla kommun (1,5h från Sthlm) jag nu bor i har vi inga gymnasieskolor, och skolan jag eventuellt kommer söka till har riksintag. Är det så att kommunen jag bor i betalar resekostnader för...

      Milla : : Hej Hanna, är det Riksintag eller Riksrekrytering som skolan har? Det är olika regler om det är Riksintag (som Friskolor har) och Riksrekrytering (som vissa skolor har: både friskolorna,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga