J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'mattematik' (10 st.)

    • Marco

      Indeviduella valet, kan matte 2 kursen vara full?

      Hejsan! Jag hade en fråga som jag undra. Någon jag känner ska ha indeviduella valet inför årskurs 2 och har då valt matte 2. Men nu påstår skolan att det är fullt i gruppen för matte 2. Måste inte skolan erbjuda denna kursen till elev? Eleven i frågan vill ha möjlighet att även läsa matte 3 i...

      Mikael: : Hej Marco,valbara kurser - alltså, de kurser som inte är obligatoriska på just det programmet, erbjuds i mån av plats och möjlighet. Det kan vara så att matte 2 ej kan... Läs hela svaret
    • Elin

      vill bli zoolog??

      Hej jag vill bli zoolog. jag har då förstått att man måste gå en 3årig utbildning inom biologi med fördjupande kurser inom zoologi. Jag har några frågor, först, hur funkar dessa fördjupande kurser inom zoologi? Är dom...

      Milla : : I gymnasial kurs naturkunskap 2 ingår Delar av biologi 1, kemi 1 och fysik 1. Endast delar - inte hela kursinnehåll. Det blir lättare för dig att läsa de NOämnena och troligtvis kan du få högre betyg.
    • Josh

      Måste man läsa Matte 1a?

      Har en snabb fråga om man måste läsa Matte 1a om man redan har läst Matte 1b? Vad är skillnaden egentligen?

      Mikael: : Hej Josh,matte 1a är lite lättare - och därför också lättare att få högre betyg. Men, formellt sett, kan man i sitt examensbevis ha betyg i matte 1b eller 1c även på ett... Läs hela svaret
    • Linnea

      Mattematik 1-6 gymnasiet?

      Min dotter vill läsa mesta möjliga mattematik på gymnasiet, gärna i hög takt, men vill inte läsa NV program då dessa ämnen är svåra för henne? Hur ska hon tänka inför gymnasieval?

      Mikael: : Förutom NA naturvetarpomet, alltså, så är det på Teknikprogrammet som man läser mycket matte i hög takt; efter det kommer Ekonomiprogrammet inr.ekonomi, där man läser matte 3b som... Läs hela svaret
    • Liam

      Datavetenskap - Kandidatutbildning för svårt att komma in på?

      Har pratat lite innan gällande mitt gymnasieval och har bestämt mig att gå teknik och efter gymnasiet skulle jag gärna vilja jobba med något programmeringsliknande. Jag har kollat upp lite kring datavetenskap och just nu är jag lite chockad. Det står att man måste kunna Matte 4 eventuellt...

      Liselotte: : Hej Liam, det går (i alla fall just nu) att hitta utbildningar som leder till kandidat i Datavetenskap som ej kräver att man kan godkänt betyg i matte 4, ex.... Läs hela svaret
    • Lucas

      Hur blir jag en behörig mattematik -och filosofilärare?

      Hej! Jag håller just nu på att studera min andra termin filosofi på Lunds universitet och tänkte genom en KPU i framtiden bli mattematik och filosofilärare på gymnasium. Jag har läst lite om några olika KPU på olika universitet och...

      Mikael: : Hej Lucas, för att utbilda sig till mattelärare måste man ha godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 4. Det finns många olika KPU-upplägg. Det är bäst att... Läs hela svaret
    • Erik

      Måste jag ha c i betyg?

      Hej jag har D i mattematik och undrar om jag måste ha C i matte för att kunna klara matten i ekonomi linjen? har hört att det bara är tre kurser och att det är kursen B man går, men behöver hjälp! samt har min lärare sagt att jag troligtvis kommer att höja mig till C!

      Liselotte: : hej Erik, formeII sett, är man behörig och kan komma in på aIIa gymnasieprogram med endast E i matte från våren i åk nio. Det är Kunskaperna snarare än betyg som avgör om man kIarar av... Läs hela svaret
    • Nina

      Meritpoäng angående spanska och mattematik?

      Hejhej! Jag kommer läsa både spanska steg 3,4 och 5. Tjänar man inte på att läsa alla tre eftersom man ändå bara får meritpoäng för två? Jag undrar också om man kan få meritpoäng för mattematik 1b eller 2b ? Är det alltid bara meritpoäng man söker in på eller är det något meritvärde...

      Milla : : Hej igen, Jämförelsetalet räknas ut enligt instruktionen på https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Rakna-ut-ditt-meritvarde/ Här... Läs hela svaret
    • Oscar

      Övervägande F i matte 4c, vill söka till Civilingenjör?

      Hej! Jag går just nu tredje (och sista) året på naturvetenskapliga programmet och är alltså ganska nära studenten. Strax innan jullovet skrev vi slutprov i matte 4c och i efterhand fick jag veta att jag fick F på provet. Jag fick då också veta av min mattelärare att omprov skulle skrivas senare...

      Anna: : Hej Oscar! Du kan alltid vända dig till Rektor på ditt program. Läraren kan vara sjukskriven eller det kan vara ngt. fel på hans epostadress - därför kanske det är så att han inte läst ditt mail.... Läs hela svaret
    • Ludde

      Vad händer om man får F i matte 4?

      Tjenare! Ifall man får F i matte 4 under tvåan, kan man då skriva omprov i trean för kursen. Blir det samma sak på papper som om att jag skulle fått E eller blir det sämre än att jag skulle ha skrivit ett E från början. Tacksam för svar!

      Milla : : Hej Ludde! Om du gör omprov (eller prövning) eller läser om kursen och får det betyget i ditt Examensbevis (eller Studiebevis - som man får i fall man inte uppfyllde krav för gymnasieexamen) så spelar det ingen roll när... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga