SYV

    Är det många universitetsutbildningar som kräver att man läst de gymnasiekurser som kan ge meritpoäng (men som då de krävs ej ger MP)? Mattekurserna är väl rätt vanligt att de krävs men kurserna i moderna språk och engelska 7?

    2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Lovisa,
    engelska 7 krävs inte för någon svensk högskole- eller universitetsutbildning. Moderna språk 4 likaså, alltså ej krävs, men moderna språk 3 kan krävas för vissa utbildningar - t.ex om man vill läsa för att bli en Språklärare, eller så finns det också några Internationella program och så utbildningar på kandidatprogrammen på HHS, som är icke-statlig högskola och infår lite egna regler. 
    Jag vet inte om jag förstod din fråga helt och håller korrekt. Jag tror du vill veta vilka kurser som alltid, oavsett vilken utbildning man söker till, kommer ge meritpoäng. Och i så fall svarar jag så här: engelska 7 och moderna språk 4 är kurserna som "alltid" ger meritpoäng, pga de ej krävs för särskild behörighet till ngn svensk utbildning på högskolenivå. Skriver "alltid" i "..." för att det finns (så klart) undantag... :) För det första så är max antal meritpoäng 2.5. Och om man redan genom andra kurser får max, då kan man inte få fler meritpoäng. Säg att eleven har godkända betyg i moderna språk3, 4 och i engelska 7 och även i matematik 2,3 och 4. Hen söker till utbildning som inte kräver matte för särskild behörighet (t.ex juristprogrammet); hen får 1.5 meritpoäng för matte 2, 3 och 4 och 0.5 meritpoäng för mod.språk3. Då finns det utrymme kvar att få ännu + 0.5 meritpoäng (ej mer). Och eng7 borde ju ge 1.0 och även mod.språk 0ckså, 1.0 men det blir bara + 0.5 för att man kan ej få mer än max ju.

    Och så finns det också utbildningar som inte accepterar meritpoängen över huvudet taget. De icke-statliga lärosäten får införa egna regler. De lärosätena är få till antal, men för de som söker dit är det viktigt att känna till vad som gäller. De som inte accepterar meritpoängen (enligt vad jag vet) är Handelshögskolan i Stockholm och Chalmers, Tekniska Högskolan i Göteborg (på Chalmers är det i alla fall deras Tekniska basår som ej accepterar meritpoängen). Icke-statliga lärosäten får ändra sig och införa andra regler än vad som gäller idag. Som sagt, är det viktigt att undersöka saken om man är intresserad att söka till en sådan icke-statlig högskola. Med det sagt, är det ju bra att kunna mer matte, mer inom engelska och mer inom språken (kan bli en fördel på arbetsmarknaden, även om högskoleutbildning ej kräver det). Så, det är bra att eleverna läser så mycket som möjligt inom matematik, engelska och andra språk! 

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lovisa,
    jag tänker på en annan sak än det som Mikael har besvarat. Mikaels svar är annars helt rätt. :)

    Men jag tänker på att vissa populära universitetsutbildningar som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, psykologprogrammet och några till brukar ha antagningsgränser som ligger på över 20.0 vilket betyder att man inte kan komma in utan några meritpoäng. Att ha meritpoängen är frivilligt men utan dem kan en elev uppnå max 20.0 (om man har alla A-betyg i alla kurser som räknas i ens jämförelsetal, blir det jämförelsetal på 20.0). Har man inga meritpoäng blir ens jämförelsetal = meritvärde och det är med meritvärdet som man konkurrerar om plats på svenska högskole-universitetsutbildningar. 
    Om antagningsgräns ligger konstant på över 20.0 /under de senaste åren/ och elven ej vill eller kan göra högskoleprovet, eller fick lågt resultat på högskoleprovet, då har hen ingen chans att komma in utan några meritpoäng; på så sätt kan man kanske säga att det "krävs att man har meritpoängen". Det blir då frivilligt men samtidigt, konstigt nog, obligatoriskt... i alla fall de facto - nödvändigt.
    Om en elev har en ambition att komma in på en populär utbildning som brukar ha många sökande som söker med höga betyg, rekommenderar vi att försöka få så höga betyg som möjligt (så klart) men att även försöka skaffa så många meritpoäng som möjligt + även göra högskoleprovet!

    Frågor och svar taggade med 'programminriktning' (3 st.)

    • Melina

      Kan jag byta till naturnatur om jag önskat natursam när jag sökte?

      Hejsan, har valt naturprogrammet med inriktning samhällskunskap men har nu ångrat mig då jag insett att jag föredrar NO ämnena över SO. Är det någon särskilt stor chans att jag kan byta inriktning till naturkunskap när jag väl börjat ettan och när gör jag i så fall det?

      Milla : : Hej Melina, inriktning på Naturvetenskapspr. läser man vanligtvis från årskurs 2. På de gymnasieskolorns som erbjuder båda inriktningar på NA,... Läs hela svaret
    • Emin

      Är det rätt linje för mig?

      Hej! Jag har sedan barnsben velat bli doktor/kirurg eller något annat inom medicin och sjukvård. Till det ska man alltså gå natur linjen. Jag går nu i åttan och har alltid haft minst godkänt i matte. Fick dock a på senaste provet (vet inte om det var tur eller inte). Annars brukar jag ligga på...

      Peter: : Hej Emin, mycket bra att du vet vad du vill och är beredd att kämpa. På Naturvetenskapsprogrammet, som förkortas NA, finns två inriktningar - naturvetenskap och Naturvetenskap&samhälle och det på båda dem läses Matematik,... Läs hela svaret
    • Nils

      Går det att läsa ett ämne inom programminriktning som en utökad kurs?

      Hej SYV! Jag går tredje året på Samhällsprogrammet (Beteende) nu och jag har läst tyska steg 5-7 som utökade kurser. Nu till Hösten fick jag att veta att jag kan använda betygen jag fick i på de kurserna för att skapa ett individuellt anpassat program, där jag läser kommunikations kursen...

      Julia: : Hej Nils, beslut om Individuellt anpassat program måste fattas innan utgången av åk2 på gymnasiet. Syftet med Individ.anpassat program är att en elev inte skall behöva gå om ett vid... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga