Hej SYV! Är universitetsexamen på något sätt bättre än yrkeshögskoleexamen? Kanske den visar att man är mer kompetent? Betyder både dessa att man klarade högre studier? Och viktigast av allt, finns det något skillnad mellan hur andra länder betraktar svensk yrkeshögskoleexamen vs universitetsexamen?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32074 frågor besvarade.
Är yrkeshögskoleexamen och universitetsexamen lika värdefulla?
1 Svar
Hej Anna,
vad olika länder anser om de olika svenska examina kan vara olika.
Vilket yrke är du intresserad av? Vissa yrken kan man - i Sverige- utbilda sig endast inom högskola/universitet och vissa andra yrken - endast inom yrkeshögskola: Apotekstekniker, Steriltekniker, Specialistundersköterska, Tandsköterska, Lokförare, - är alla exempel på yrken där utbildningar finns inom yrkeshögskola.
Vissa yrken kan man, i Sverige, endast utbilda sig inom högskola-/universitet. Några exempel på de yrken:
Fastighetsmäklare, Läkare, Lärare, Studie- och yrkesvägledare, Civilingenjör, Högskoleingenjör.
Du frågar om man anser mer "kompetent" om man tar högskole-/universitetsexamen och jag vill svara så här: det finns många olika sorters kompetenser. Om man vill bli kompetent som Pilot (t.ex) då ska man skaffa sig den utbildningen som utbildar för att bli pilot och den utbildning finns i Sverige inom yrkeshögskola och till stridspilot - inom FM, försvarsmakten. Det hjälper alltså inte läsa många år på högskola-universitet om man vill lära sig flyga helikopter eller flygplan.
Ett annat exempel som jag vill ta upp är yrket Elektriker, vilket kräver hög kompetens men det hjälper inte heller att läsa många år på högskola-universitet, utan man måste läsa utbildning på gymnasial nivå som utbildar till just elektriker, om man vill kunna jobba som elektriker.
En allmän reflektion utifrån min erfarenhet som SYV:
det är oftast "bättre" att skaffa sig högre utbildning i det landet där man senare vill jobba. Och förklaringar till det är flera:
- språket som talas i landet och språket som man utbildar sig på...
- reglerna för att få lov att utöva vissa yrken: det kan finnas olika regler och lagar som reglerar yrkesutövande och utbildningar i samma land är anpassade till de reglerna...
- kontakter: under utbildningen lär man känna många personer som på olika sätt kan senare bli behjälpliga i processer i att skaffa jobb och klara av sitt jobb (och om man utbildar sig i ett land men vill sedan jobba i ett annat land - så finns sällan den fördelen att kunna använda sig av nätverket som man skaffa de sig under utbildningstiden).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Hälsningar
D:
Frågor och svar taggade med 'skolans status' (2 st.)
-
Allmän kurs o studieökonomi?
Har en son som har hoppat av gymnasiet. Han har istället börjat på allmän kurs på en folkhögskola. Han får aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Vi har nu förstått att han inte kan få csn pga detta. Och inget...
Hej!Studiemedel har man rätt till från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år och studiemedel består av Bidragsdel och Lånedel. Bidragsdel av studiemedel är cirka 3.000 kr/månaden... Läs hela svaret -
Senare del av programmet?
Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...
Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga