Hej SYV! Är universitetsexamen på något sätt bättre än yrkeshögskoleexamen? Kanske den visar att man är mer kompetent? Betyder både dessa att man klarade högre studier? Och viktigast av allt, finns det något skillnad mellan hur andra länder betraktar svensk yrkeshögskoleexamen vs universitetsexamen?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Är yrkeshögskoleexamen och universitetsexamen lika värdefulla?
1 Svar
Hej Anna,
vad olika länder anser om de olika svenska examina kan vara olika.
Vilket yrke är du intresserad av? Vissa yrken kan man - i Sverige- utbilda sig endast inom högskola/universitet och vissa andra yrken - endast inom yrkeshögskola: Apotekstekniker, Steriltekniker, Specialistundersköterska, Tandsköterska, Lokförare, - är alla exempel på yrken där utbildningar finns inom yrkeshögskola.
Vissa yrken kan man, i Sverige, endast utbilda sig inom högskola-/universitet. Några exempel på de yrken:
Fastighetsmäklare, Läkare, Lärare, Studie- och yrkesvägledare, Civilingenjör, Högskoleingenjör.
Du frågar om man anser mer "kompetent" om man tar högskole-/universitetsexamen och jag vill svara så här: det finns många olika sorters kompetenser. Om man vill bli kompetent som Pilot (t.ex) då ska man skaffa sig den utbildningen som utbildar för att bli pilot och den utbildning finns i Sverige inom yrkeshögskola och till stridspilot - inom FM, försvarsmakten. Det hjälper alltså inte läsa många år på högskola-universitet om man vill lära sig flyga helikopter eller flygplan.
Ett annat exempel som jag vill ta upp är yrket Elektriker, vilket kräver hög kompetens men det hjälper inte heller att läsa många år på högskola-universitet, utan man måste läsa utbildning på gymnasial nivå som utbildar till just elektriker, om man vill kunna jobba som elektriker.
En allmän reflektion utifrån min erfarenhet som SYV:
det är oftast "bättre" att skaffa sig högre utbildning i det landet där man senare vill jobba. Och förklaringar till det är flera:
- språket som talas i landet och språket som man utbildar sig på...
- reglerna för att få lov att utöva vissa yrken: det kan finnas olika regler och lagar som reglerar yrkesutövande och utbildningar i samma land är anpassade till de reglerna...
- kontakter: under utbildningen lär man känna många personer som på olika sätt kan senare bli behjälpliga i processer i att skaffa jobb och klara av sitt jobb (och om man utbildar sig i ett land men vill sedan jobba i ett annat land - så finns sällan den fördelen att kunna använda sig av nätverket som man skaffa de sig under utbildningstiden).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Hälsningar
D:
Frågor och svar taggade med 'meritpoäng för matte' (3 st.)
-
Har jag 1,5 eller 2 i extra meritpoäng?
Hej! Jag läste natur i gymnasiet men läste dock endast spanska 3 och 4, som ger extra merit, vilket jag då har för mig ger 1,5 i merit. Men när jag skulle göra en uträkning på totala poäng på en merit-kalkylator fick jag fram att jag hade 2...
Hej,vilka kurser i matematik som man får meritpoäng för beror på vad särskild behörighet till just den högskole-universitetsutbildningen "säger". Exempel: om du... Läs hela svaret -
Matte 2b och 3b meritpåäng till juristprogrammet?
Hej! Jag funderar att läsa juristprogrammet och jag har läst Matte 2b och Matte 3b och undrar därför om de båda kurserna kan ge mig 1 meritpåäng tillsammans?
Ja, så borde det vara. Eftersom juristprogrammet ej kräver särskilt matte, ger mattekurser från nivå 2 meritpoäng. För godkända betyg i matematik 2 och 3 bör du... Läs hela svaret -
Vad är Matematik specialisering?
Hej! Skulle vilja ha 1.5 extra meritpoäng i matte med Områdesbehörighet A9. Hittar denna förklaring men tycker den är extremt diffus. "100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll." När man läser den flera gånger, vad läser man då?
Se gärna https://www.matteboken.se/lektioner/mattespecialisering
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga