Jonas
    Hej, Fråga SYV.
    Min dotter har precis börjat på estetprogrammet musik på Rytmus i Sickla, Nacka i Stockholm. Hon valde att läsa spanska som b-språk då det kändes självklart att hon skulle läsa det tänkte hon och vi. Men denna vecka på spanskalektionen fick hon veta att b-språket är ett tillval och att hon bara har rätt till ett tillval till under hela gymnasiet (något vi föräldrar inte heller kände till - eller i alla fall inte tänkte på när hon valde till gymnasiet). Då hon vill kunna läsa flera tillval - t ex mer matte och engelska för att stärka sina chanser till eftergymnasiala studier - fick detta henne att genast vilja hoppa av spanskan och b-språk överhuvudtaget precis som många klasskamrater.
    Jag inser plötsligt att jag har noll koll på denna för oss nya skolform, och måste börja skaffa mig kunskaper om den. Hur ser det egentligen ut med detta ovanstående?
    -Har hon bara två tillval under de tre åren?
    -Påverkas hennes möjligheter till eftergymnasiala studier på något sätt av att hon inte alls läser b-språk?
    -Stämmer det att hon får mer poäng av att läsa eng 7 än b-språk?


    Mvh Jonas Hugosson

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Jonas,
    du ställer några frågor och jag skall försöka svara på dem alla. Du får återkomma om jag missar ngt. eller om du kommer på följdfrågor efter att ha läst mitt svar.

    Så här ligger det till:
    se Programplanen på http://www.gymnasieguiden.se/files/program/pdf/programplaner/ES.pdf
    (allmän info- om Estetiska programmet finns här http://www.gymnasieguiden.se/program/ES)

    För att få ut gymnasieexamen måste man få betyg i 2500 poäng /minst/. Man kan ansöka om att läsa en "utökad kurs" /om ansökan beviljas, får man läsa extra - oftast är det en kurs á 100 poäng som man behöver för Särskild behörighet till en eftergymnasial utbildning/.
    I programplanen till höger mitt på sidan står det INDIVIDUELLT VAL 200 poäng. /det är de 200 poäng som man väljer "till" alla de obligatoriska kurser/.
    Obligatoriska kurser är alla de Gymnasiegemensamma och Programgemensamma ämnen + 400 p. Inriktning.
    Sedan är det obligatoriskt att välja 200 poäng inom Individuellt val samt att genomföra ett Gymnasiearbete, 100 p. Summa poäng blir då 2500 p., vilket utgör heltidsstudier under tre år.

    Angående Meritvärde av gymnasiebetyg (för att konkurrera om en plats på en eftergymnasial utbildning) så ligger det till så här. Betyg behövs i första hand för BEHÖRIGHET för att konkurrera om en plats på eftergymnasial utbildning kan man med resultat av Högskoleprovet och om det står lediga platser, så uppstår det inte konkurrenssituation och det räcker med att vara behörig för att komma in.

    Behörighet till en eftergymnasial utbildning består av två delar:
    Grundläggande behörighet
    och
    Särskild behörighet.

    För att få Grundläggande behörighet skall man ha Gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program /t.ex. Estetiska/.
    För Särskild behörighet är det väldigt olika vad som behövs. Om vi tar Polisutbildning som exempel, så är det en lång lista på vad som ingår i Särskild behörighet: att vara simkunnig, att ha B-körkort, att klara fysiska prov och t o m att vara svensk medborgare mm.
    Till några eftergymnasiala utbildningar krävs det bara Grundläggande behörighet. Till de flesta krävs, dock även Särskild behörighet. Exempel: till Läkarprogrammet måste man ha Grundläggande behörighet + Kemi 2, Fysik 2, Biologi 2 samt Matematik 4.

    Om din dotter vet redan nu vilken /eller vilka/ eftergymnasiala utb. hon vill söka, är det mycket bra att kika på behörighetskraven och planera ang. hur man skaffar sig den behörigheten.
    Det finns möjlighet att komplettera gymn.utb. på KomVux.

    Du frågade också om kursen Engelska 7 som ger 1.0 Meritpoäng (av de 2.5 möjliga).
    Om Meritpoäng läs på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser
    Förutom Engelska 7, är det kurser i Matematik och Moderna språk /Tyska, Franska, Spanska, Italienska m fl./ som kan ge Meritpoäng, som höjer konkurrensvärde av gymnasiebetyg ganska mycket.
    I Moderna språk är det steg 3, 4 och 5 som kan ge Meritpoäng. Jag skriver "kan ge", eftersom de kurser som krävs för Särskild behörighet till just en viss utb., ger inte Meritpoäng när man söker just den utb.
    Man skall ha kurser utöver det som krävs, t.ex. om Spanska 3 ingår i Särskild behörighet till en eftergymnasial utb., får man Meritpoäng för Spanska 4 och 5, men om Spanska 3 inte ingår i behörighet, får man Meritpoäng för Spanska 3 också.

    Om din dotter började med Spanska i å k 6, läser hon steg 3 i å k 1 på gymnasiet och i fall Spanska 3 inte krävs för den utb, som hon söker efter gymn., får hon 0.5 Meritpoäng, vilket höjer värdet av hennes betyg ganska mycket.
    Steg 2 i Moderna språk ger Meritpoäng bara i kombination med högre kurser i ett annat Modernt språk /läs på länken ovan/.

    Till sist vill jag tipsa om att det finns andra typer av eftergymnasiala utbildningar än högskola/Universitet, t.ex. på en Yrkeshögskola, se på www.yhguiden.se.
    Meritpoäng räknas bara när man söker till en HÖGSKOLEUTBILDNING I SVERIGE. Utomlands eller på en Yrkeshögskola - spelar inte Meritpoäng någon roll.

    Det var ganska mycket info- i mitt svar. Om du tittar in på länkarna som jag skickar nu, kan du senare återkomma i fall jag har missat att förklara någonting som är av intresse för dig och/eller din dotter.

    Bästa hälsningar / lycka till!
    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'ekonomiutbildning' (5 st.)

    • Alicej

      Ekonomutbildningen????

      Vart finns det att studera ekonomutbildningen i Stockholm eller i Stockholms kommuner och orter, jag vill bli marknadsförare, affärsutvecklare och kanske i framtiden entreprenör. Finns det möjlighet också i dessa universitet eller högskolor i Stockholm till...

      Milla : : Hej,yrken Marknadsförare, Affärsutvecklare och Entreprenör är i Sverige icke-reglerade. De som anställer bestämmer fritt med vilken utbildning de anställer. Detta gör det jättesvårt att... Läs hela svaret
    • Bjarne

      Bli gymnasielärare?

      Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....). Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?

      Liselotte: : Hej Bjarne, i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret
    • Simon

      kurser för blivande ekonom?

      Jag hade tänkt söka mig in till en ekonomiutbilding våren 2016 och hade tänkt läsa nån/några kurser i höst medans jag läser in Matte C. Vilka kurser kan va mest meriterande på arbetsmarknaden efter jag har gått klart min ekonomiutbildning? nått som får mig att sticka ut.

      Milla : : Hej Simon! Språkkunskaper är ofta mycket bra att ha: kinesiska t.ex. skulle få dit att sticka ut. Jag vet ej om du har högt Meritvärde på dina gymnasiebetyg och även max antal Meritpoäng. Det kan vara strategiskt klokt att... Läs hela svaret
    • J

      Frågor relaterade till Civilekonomprogrammet?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet i och läser ekonomi. Jag har funderat på vad jag vill hålla på med i framtiden och civilekonomprogrammet drar mig till stort intresse. Jag har sökt lite på internet om programmet. Med tanke på att den är så bred så kan jag i princip hålla på med vad jag vill...

      Mikael: : Hej, Harish! Alla högskoleutbildningar finns på www.studera.nu och jag skall leta där efter en utbildning för dig. Jag skall fundera på dina övriga frågor och återkommer imorgon kväll! Vi hörs! Med vänlig hälsning, Mikael syv
    • david

      Val av lärosäte ekonomiutbildning, spelar roll?

      Hej! Jag jag vill plugga en ekonomikandidat till nästa höst och ska göra högskoleprovet denna hösten och nästa vår för att öka mina chanser att komma in. Jag märkte att det var betydligt lättare att komma in i på Kristianstad högskolas ekonomprogram än Lunds Universitets, trots att programmen i...

      Milla : : Hej David, det är varje arbetsgivare som bestämmer vem de vill anställa & vilken lön de vill betala. Vissa arbetsgivare kan föredra att anställa ekonomer som läste i Lund & andra kanske hellre anställer... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga