Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Hej Anna,
Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är alltså oftast möjligt att få fram siffrorna i bästa fall för 1 år bakåt i tiden.
Ang. "vanligaste i Stockholm" - ? problematiken blir att ex. räkna in eller inte elever som Delvis läste i Stockholm... familjerna flyttar ju ibland.
Sedan elever som läser på distans - via Korr - och de kanske bor i Stockholm eller är skrivna i Sthm men bor i själva verket någonannanstans... men skola /Korr/ finns i Torsås ( långt från Sthm)... ska de eleverna tas med eller inte?
Ang. Årgång - elever födda samma år kan både läsa i åk1, 2 och 3 eller redan vara färdiga med gymnasiet och t o m vara färdiga redan för ett år sedan...
Man kan börja på gymnasiet när man är 15 år, eller när man är 19 år.
De som kompletterar på komvux eller de som läser in sin gymnasial utbildning på en folkhögskola? Ska de räknas in?
Olika gymnasieprogram - högskoleförberedande och yrkesprogram? är alla av intresse för dig? eller endast samma program som du läser på?
Statiska uppgifter kan man många ggr "vända och vrida" och få fram ganska olika bilder...
Det vi tidigare fått fram att elever som slutar Grundskolan med alla A-betyg är lite fler än 2%. Och att elever som slutar gymnasiet med alla A-betyg är ca 0.195% dvs lite mindre än 0.2% - det var i alla fall siffrorna vi fick från SCB som gällde läsåret 2015-16, tror jag.
Det är en "teoretisk" fråga, som saknar praktisk betydelse, känns det som. Exempel: om du får alla A betyg på gymnasiet och ligger i topp-topp, betyder det ändå inte per automatik att du kan garanterat komma in på alla högskoleutbldnignar. För det första så ska man ha rätt Särskild behörighet; annars är man obehörig och deltar inte i konkurrensen... Och även om man är behörig, kan det bli så att antal sökande med max i meritvärde som är 22,5 är fler än antal utbildninsplatser. I så fall kommer urval göras på högskoleprovet. I sista hand kan det bli aktuellt med Utlottning av platserna.
Men vänd dig gärna till SCB och om du får fram siffrorna, som du efterfrågar, får du gärna höra av dig till oss. Vi är också nyfikna! Även om det saknar praktiskt betydelse, kan det ändå vara intressant! :)
Hej! Jag undrar om jag kan läsa ekonomi juridik på gymnasiet och lägga natur som extra ämnen och ändå kunna läsa medicin på universitetet. Eller kan jag göra tvärtom, att jag läser Natur och lägger till juridik som extra ämnen och läsa juridik på universitetet. Jag vill läsa ekjur för att...
Hej Tania, på Ekonomiprogrammet blir du inte behörig till läkarprogrammet på universitetet. Men det går att komplettera i så fall efter gymnasiet - på komvux eller... Läs hela svaret Hej, jag ska välja gymnasielinje nu i höst. Har 282,5 meritpoäng ifrån vt16, då har jag C i alla NO-ämnen. Jag funderar på att läsa Naturvetenskap med samhällsinriktning eller att läsa Ekonomi med juridikinriktningen. Gillar båda, tror jag skulle ha det lite lättare på Ekonomi men man kan...
Vilken stad bor du i? Vad säger din lärare i matte, var rekommenderar hen att du läser på gymnasiet ? Kurser som du behöver till läkare, finns på NA, natur och... Läs hela svaret Hej! Jag har tänkt på att välja ek ju i gymnasiet nästa år. Och jag undrar om jag väljer juridik i Universitetet och vill utbilda mig till domare (domstol) måste jag bli advokat/åklagare innan jag kan få bli domare? Eller kan man läsa till domare direkt? Tack!
Hej Tania! Du är intresserad av yrket Domare>>>. Man måste först få Juristexamen. Efter avlagd juristexamen kan man ansöka om notarieanställning. Efter... Läs hela svaret Hej! Jag har funderat på vilket program jag ska välja att gå på och det är mellan Na och Ek programmen. Jag vill verkligen lära mig om båda ämnena men de är så olika och jag vet inte vad jag ska välja. Jag har höga betyg alltså då inget är under C Men mitt problem är att om jag väljer Na...
Hej Tania! Du står i valet och kvalet inför ditt gymnasieval. De yrken du är intresserad av är Domare>> Egen företagare>> och Forskare>> Att bli "vetenskapsman" (forskare) kan man... Läs hela svaret Jag vill gå på juristlinjen efter gymnasiet men jag vet inte riktigt vilken linje jag ska välja. Jag vill gå samhäll men har hört att om man väljer samhäll beteende (vilket jag helst vill gå) så läser man ingen geografi och undrar om jag måste gå samhäll samhäll för att komma in på jurist?...
Hejsan, om yrke Jurist kan du läsa här: http://www.framtid.se/yrke/jurist Efter grundutbildningen jurist man kan gå vidare till flera yrken, bl a sikta på att bli åklagare... Läs hela svaret Hej . Det är så att jag går i 9an nu och vet absolut inte vad jag vill välja på gymnasiet.. jag hade tänkt väldigt mycket och ville bli bland annat läkare,tandläkare,domare och ekonom.. men grejen är att jag är väldigt dålig på matte och skulle aldrig klara av matte3 eller mattte 4. då det är...
Hej Sarah! Att inte välja Naturvetenskapsprogrammet eller Ekonomi om du upplever att matte är svårt, är väldigt klokt beslut. Du frågar vad du kan jobba som om du väljer HT, inriktning turism&resor... Läs hela svaret hej! jag tänkte bli domare och undrar hur kan man utbilda sig till domare? vilket program ska man gå på gymnasiet och högskola?? hur lång tid ta det? osv...
Hej Mansoora! Om yrket Domare läs på http://www.framtid.se/profession/domare/ Man bör gå utbildning till Jurist på högskola - till att börja med. Behörig kan man bli på alla gymnasieprogram. Särskild behörighet till juristutbildning är... Läs hela svaret Hej! Jag är en 13-årig tjej som alltid haft som dröm att bli domare. Nu är det ju några år kvar men jag undrar fortfarande, vilken linje på gymnasiet ska jag börja på?
Hej Vilken sorts domare tänker du? En fotbollsdomare eller en domare i domstol? En domare inom idrotten ska ju kunna sin idrott mycket väl och kanske rent av ha lite ledarskapsträning bakom sig medan en... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga