1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    det är inte så att en viss gymnasieutbildning "kräver" ett visst antal betygspoäng, utan den siffran som är "antagningsgräns" uppstår i konkurrensen om utbildningsplats och visar sig i efterhand. Vi kan ta ett exempel: vi säger att den gymnasieskola som du vill läsa TE-programmet på tar in endast en klass i årskurs 1 och de har därför max 32 utbildningsplatser. Då gör antagningskansliet så här: obehöriga sökande sorteras bort. Av de behöriga som gjorde ansökan i tid (alltså senast sista dagen i omvalsperioden) görs rangordning - hen med fler betygspoäng antas som nummer 1... hen med lite färre betygspoäng antas som nr.2 och så vidare (så länge platserna räcker). När alla 32 platser är fyllda så tittar man på hur många betygspoäng den sökande hade som kom in sist. I det fallet du beskriver verkar det slumpa sig så att hen som kom in sist hade 260 betygspoäng. Året innan så hade kanske hen som kom in sist fler eller färre betygspoäng. Hur det blir nästa år, vet man inte på förhand - den gymnasieskola kanske bestämmer sig för att de kan öppna för två klasser i årskurs 1 och kommer därför ta in 64 elever och då lär antagningsgränsen bli längre (men det vet man egentligen inte heller ngt om - det är bara en gissning, för att utbildningen kan bli mycket mer populär med fler sökande som alla har mycket höga betyg från grundskolan). 
    Så, nu vet vi varför antagningsgräns visar 260 poäng. Jag gissar på att det står (i alla fall några) elever i RESERV till den utbildningen du vill byta till. Reglerna säger att de behöriga sökande som sökte i tid prioriteras, alltså kommer eleverna kallas från RESERV så länge det går att komma in. Att de har lägre antal betygspoäng (jämfört med dig) spelar i detta fallet, tyvärr, ingen roll. Om du kontaktar antagningskansliet efter sista dagen i omvalet så brukar hända följande: du ställs i RESERV-kön sist. Om alla från RESERV som sökte i tid kommer in och det finna ännu en plats, då kommer även du in. I annat fall så kommer du tyvärr inte in.
    Gymnasieskolorna brukar ta in från RESERV under två första veckorna på läsåret. Det är endast om platserna "befrias" (oftast genom avhopp från utbildningen) som elever kallas från reserv. Som senast brukar gymnasieskolorna ta in t o m mitten av september. I undantagsfall kan en gymnasieskola ta in en ny elev i år1 så sent som slutet av september (det är ovanligt men händer ibland). Vill man byta så är det fördelaktigt att läsa samma utbildning (alltså samma program) på en annan skola, då har man påbörjat läsa samma kurser (in i vilka man vill hoppa in på en annan skola). 
    I ditt fall är det bra att de två programmen, NA och TE, är så pass lika att det kan i princip ses som "samma program". Om du jämför programplaner för NA och TE, så ser du att det är inte mycket som skiljer programmen åt (de stora skillnaderna är att på TE behöver man inte läsa biologi och man läser mindre historia än på NA). TE har också fler inriktningar jämfört med NA. Annars, så är det inte omöjligt att två elever som går de två olika programmen får ut examensbevis i slutet av år3 med identiskt kursinnehåll... alltså genom att välja bland valbara kurser kan det bli så att man läser exakt samma kurser på de två programmen. 
    Undrar: vad är anledning till varför du ändrade dig och nu vill gå TE? Är det för att skippa läsa biologi och läsa mindre historia, eller är det av en annan anledning?
    Viktigt! om du gör "sen ansökan" se till att du inte förlorar den gymnasieplats där du nu är antagen. <<<<<<läs noga på antagningskansliets hemsida. Om det står att du vill sen ansökan avstår samtidigt den platsen där du var antagen, tänk till ordentlig innan du går med på det!
    Samråd med SYV på din "gamla" grundskola och med personal på gymnasieantagningskansliet. I värsta fall kan det hända att du ställs sist i reservkön till TE och samtidigt tas bort som ANTAGEN från den utbildning du kom in på, alltså på NA. Det händer varje höst att ett antal behöriga gymnasiesökande och t o m de som har höga betyg från grundskolan står utan gymnasieplats när läsåret börjar. Det är en tråkig situation ... Oftast får de ändå "någon gymnasieplats" men behöver absolut inte bli ngn plats de egentligen vill ha. 

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'komuvx' (3 st.)

    • Elev

      Får man F eller ett streck?

      Hej! I dagsläget läser jag matematik 3 B på komvux (har tidigare läst gymnasiet och har gymnasieexamen), men redan nu i första kapitlet matte 3B känner jag att jag inte kommer klara av kursen. Det är en verkligen tuff kurs. Jag undrar om man slutar nu, vad får jag, F eller ett streck? Vad...

      Anna: : Hej,om du redan har examensbevis och kommer få F eller "streck" i en ny kurs, kommer det inte spela någon roll för din möjlighet att få plats på högskoleutbildning eller på ngn... Läs hela svaret
    • Anton

      Kan man höja sitt snittbetyg?

      Hej! Det är så att jag inte har tillräckligt med snittbetyg för att komma in på den utbildningen jag vill gå på. Kan man på något sätt ersätta dåliga betyg med bra betyg som man läser på komvux? Jag har 2 st F, kan...

      Julia: : Hej Anton,om du har Examensbevis - så kan du tyvärr inte byta ut kurser från examensbeviset (med undantag av att i stället för matematik 1b eller 1c kan du räkna in betyget i matematik 1a, och... Läs hela svaret
    • Jesper

      Vad, var och hur ska jag söka?

      Hej, jag har fyllt tjugo (20) och hamnat i en knepig situation, pga av detta så måste jag nu söka till folkhögskola/komvux då jag är för gammal för vanligt gymnasium. Jag har betyg i flera kurser men saknar fortfarande 1,5 år av studier. Om jag vill plugga till elektriker på KTH, vad ska jag då...

      Julia: : Hej Jesper, är det den här utb. på KTH>> som du vill bli behörig till eller en annan utbildning? Elektriker>> är ett yrke som man läser på Gymnasial nivå, inte på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga