Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32000 frågor besvarade.
dela upp lärarutbildning?
4Poäng
Maria
hej!
jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå.
min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna?
jag undrar även om man skulle kunna börja med de pedagogiska kurserna. dvs det som alla lärare läser gemensamt första 1,5 året ? i sånna fall kan man läsa dom vart som helst ? tex om jag bor i linköping nu , kan jag läsa den pedagogiska delen här och sedan läsa för just idrott i tex örebro eller göteborg som endast erbjuder det ?
tacksam för svar.
Hej Maria, du vill bli idrottslärare >>> och endast undervisa i ett ämne. Jag vill påpeka ett par "problem" med det: svårt att bli behörig + svårt sedan att få en heltidstjänst. Du skriver dessutom om att du vill bli idrottslärare på Gymnasienivå, ej på grundskolenivå; och om jag förstår dig rätt, så vill du undervisa i ett ämne - idrott och endast på gymnasiet. vill du jobba HELTID med det? jag säger inte att det är helt omöjligt men det kan bli rätt så svårt. Visserligen är idrott och hälsa 1 en obligatorisk kurs på alla gymnasiala /nationella/ program men den undervisas inte på komvux och inte på IM, introduktionsprogrammen. Det är i så fall endast en en väldigt stor gymnasieskola med väldigt många elever som läser på nationella program som tillräckligt antal idrottstimmar skulle finnas för en heltidstjänst + att andra lärare som kanske är behöriga i idrott och matematik eller i idrott och svenska, ej skulle lägga "anspråk" på "dina" idrottstimmar. Det kan också bli svårt att lägga schemat kring endast en enda lärare som undervisa i idrott. *** Jag vet inte om du redan har tänkt på de aspekter som jag påpekar /ovan/... det är givetvis upp till dig, men jag tycker det är viktigt att känna till de realistiska förutsättningar. Och även vad gäller att utbilda sig - lärarutbildningar i Sverige är inte uppbyggda kring att kunna bli lärare i ett ämne... så ser det i alla fall ut idag. Smidigast är säkrast är det att komma in på ett av de Ämneslärarprogrammen - där Idrott är ett av ämnena + ännu ett annat ämne (på gymnasieskolan undervisar man oftast i 2 ämnen). Fördelar: du får platsgaranti på varje "nästa kurs" inom programmet och tjänster som skolorna erbjuder är också "anpassade" till de utbildningar som finns (därför att majoritet av lärare blir behöriga i de ämneskombinationerna som erbjuds inom lärarprogrammen).
Om man bygger sitt eget utbildningsprogram, finns det inga garantier på att komma in på varje "nästa kurs". Platsgaranti finns bara inom programmen. Det är alltså mycket krångligt och även osäkert. Det kan tyvärr bli så att du ej kommer "vidare"... och står sedan med "halvfärdig utbildning".
Du får gärna höra med studievägledare på lärarutbildningar. De kan berätta om vilka vägar som potentiellt finns... - men de kan inte lova att det kommer att leda till önskat resultat - att bli behörig lärare i endast Idrott på gymnasiet. Men om du blir behörig lärare i Idrott på gymnasiet, blir du också behörig i samma ämne - på grundskolan. Dock är det svårt att jobba deltid på gymnasiet + deltid på grundskolan eller deltid på flera olika gymnasieskolor /bla pga restid mellan skolorna + svårt för skolorna att lägga schemat/. Som sagt, jag säger inte att det är Omöjligt - men jag ser några olika ganska stora svårigheter och vill be dig att ev tänka om.
Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=sv Visst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att kombinera med något annat ämne. KPU på LiU riktar sig inte till idrott och kräver att man har ämneskunskaperna INNAN man börjar programmet (KPU). Var god läs mer på liu.se/utbildning.
Hejsan, vi fick idag svar från en studie- och yrkesvägledare på Göteborgs universitet.
På FRÅGAN: Kan man bli lärare i Idrott som Ett ämne, dvs endast i Idrott och hälsa (och ej i kombination med annat undervisningsämne)?
SVARADE HON SÅ HÄR: Ja. Om man har någon form av lärarexamen och dessutom 90 hp i ämnet Idrott och hälsa kan man få behörighet att undervisa i IdH även i gymnasieskolan (uppgift från maj 2018). På så sätt blir kortaste vägen för att bli behörig lärare i idrott och hälsa - läs 90 hp (tre terminer på heltid) ämnesstudier i ämnet Idrott och hälsa först, och sedan läs påbyggnadsutbildning KPU, Kompletterande pedagogisk utbildning (90 hp) med inriktning mot åk 7-9. Efter detta kan man ta ut en ämneslärarexamen i ett ämne (IdH) med inriktning mot åk 7-9. Med denna examen blir man behörig att undervisa i IdH i åk 1-9 och i gymnasieskolan. Detta kommer att framgå av lärarlegitimationen som man kan ansöka om att få från Skolverket, efter att man har fått ut sin examen från lärosätet. Det går inte att läsa KPU innan man har läst ämnesstudier om minst 90 hp i ett ämne. Ämnesstudier och KPU behöver inte nödvändigtvis läsas på samma högskola/universitet, utan går att läsa på olika lärosäten.
det är rätt så krångligt det där med behörighet för lärare. Vi på Fråga SYV är ej experter på lärarutbildningar. Vi gör vårt bästa att själva försöka förstå alla "gångar" i lärarutbildningar och behörigheter... vilket är rätt svårt. :(
Högskolornas/universiteternas gemensam hemsida heter Studera.nu - och på den har jag sorterat ut KURSER I IDROTT - var så god se här>>. Enligt vad jag vet så är det de 30hp kurserna som ex. Idrott och hälsa I /30 hp/ som du i så fall ska läsa - och sedan Idrott och hälsa II och sedan III. Så skrapar du ihop 90 hp.
KPU mot lärar i idrott finns på GIH. Enligt vad de skriver på sin hemsida så kan man ha 90 hp i Idrott eller i Idrottsvetenskap - för att bli behörig att komma in på deras KPU. Du kan med fördel ta kontakt med GIH för att få reda på mer, tycker jag. Jag tror tyvärr inte att GIH eller någon annan kan ge en garanti på att reglerna ej förändras tills det blir dags för dig att söka till KPU. Var KPU kommer att finnas då det blir dags för dig att söka - kan inte jag svara på och tror ej någon kan garantera ngt. GIH borde rimligtvis köpa KPU framöver, det finns ju ingen anledning till varför de skulle upphöra med det. De tar in en gång om året - på hösten... vilket kan innebära "väntetid" på en termin; ex. om du blir klar med 90 hp idrott eller idrottsvetenskap så att du skulle kunna börja KPU på våren, men det startar inte då - blir du tvungen att vänta till hösten... då kan då kanske "gott" läsa ännu mer idrott eller idrottvetenskap? eller läsa ngt. annat eller jobba?
Utökat svar
Ang. läsa kurser i Idrott eller Idrottsvetenskap >>GU erbjuder 60 hp Idrottsvetenskap - se här. Men det är för lite för att bli behörig till KPU för att bli idrottslärare. Var man kan läsa ännu 30 hp idrottsvet. vet jag inte. Kontakta studievägledningen på GU och fråga - är mitt råd. Epost: [email protected]
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Milla : :
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret
Hej!
Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier.
Hur blir det med deltidsstudier?
Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer?
Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid?
Kan man då andra...
Anna: :
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Liselotte: :
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Anna: :
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Julia: :
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Milla : :
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Julia: :
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret
Hej!
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Julia: :
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet.
Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Julia: :
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret
Hej!
Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om
man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Mikael: :
Det som finns begränsningar på är
1. antal veckor som man kan få Studiemedel för
och
2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN.
Annars så... Läs hela svaret