Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31996 frågor besvarade.
dela upp lärarutbildning?
4Poäng
Maria
hej!
jag är sugen på att bli idrottslärare på gymnasienivå.
min fråga är, om man inte vill läsa mer än 1 ämne. dvs om jag bara vill undervisa i idrott har jag då förstått det som att man kan läsa endast lösa ämnet och sedan komplettera med de pedagogiska kurserna?
jag undrar även om man skulle kunna börja med de pedagogiska kurserna. dvs det som alla lärare läser gemensamt första 1,5 året ? i sånna fall kan man läsa dom vart som helst ? tex om jag bor i linköping nu , kan jag läsa den pedagogiska delen här och sedan läsa för just idrott i tex örebro eller göteborg som endast erbjuder det ?
tacksam för svar.
Hej Maria, du vill bli idrottslärare >>> och endast undervisa i ett ämne. Jag vill påpeka ett par "problem" med det: svårt att bli behörig + svårt sedan att få en heltidstjänst. Du skriver dessutom om att du vill bli idrottslärare på Gymnasienivå, ej på grundskolenivå; och om jag förstår dig rätt, så vill du undervisa i ett ämne - idrott och endast på gymnasiet. vill du jobba HELTID med det? jag säger inte att det är helt omöjligt men det kan bli rätt så svårt. Visserligen är idrott och hälsa 1 en obligatorisk kurs på alla gymnasiala /nationella/ program men den undervisas inte på komvux och inte på IM, introduktionsprogrammen. Det är i så fall endast en en väldigt stor gymnasieskola med väldigt många elever som läser på nationella program som tillräckligt antal idrottstimmar skulle finnas för en heltidstjänst + att andra lärare som kanske är behöriga i idrott och matematik eller i idrott och svenska, ej skulle lägga "anspråk" på "dina" idrottstimmar. Det kan också bli svårt att lägga schemat kring endast en enda lärare som undervisa i idrott. *** Jag vet inte om du redan har tänkt på de aspekter som jag påpekar /ovan/... det är givetvis upp till dig, men jag tycker det är viktigt att känna till de realistiska förutsättningar. Och även vad gäller att utbilda sig - lärarutbildningar i Sverige är inte uppbyggda kring att kunna bli lärare i ett ämne... så ser det i alla fall ut idag. Smidigast är säkrast är det att komma in på ett av de Ämneslärarprogrammen - där Idrott är ett av ämnena + ännu ett annat ämne (på gymnasieskolan undervisar man oftast i 2 ämnen). Fördelar: du får platsgaranti på varje "nästa kurs" inom programmet och tjänster som skolorna erbjuder är också "anpassade" till de utbildningar som finns (därför att majoritet av lärare blir behöriga i de ämneskombinationerna som erbjuds inom lärarprogrammen).
Om man bygger sitt eget utbildningsprogram, finns det inga garantier på att komma in på varje "nästa kurs". Platsgaranti finns bara inom programmen. Det är alltså mycket krångligt och även osäkert. Det kan tyvärr bli så att du ej kommer "vidare"... och står sedan med "halvfärdig utbildning".
Du får gärna höra med studievägledare på lärarutbildningar. De kan berätta om vilka vägar som potentiellt finns... - men de kan inte lova att det kommer att leda till önskat resultat - att bli behörig lärare i endast Idrott på gymnasiet. Men om du blir behörig lärare i Idrott på gymnasiet, blir du också behörig i samma ämne - på grundskolan. Dock är det svårt att jobba deltid på gymnasiet + deltid på grundskolan eller deltid på flera olika gymnasieskolor /bla pga restid mellan skolorna + svårt för skolorna att lägga schemat/. Som sagt, jag säger inte att det är Omöjligt - men jag ser några olika ganska stora svårigheter och vill be dig att ev tänka om.
Idrottskurser på LiU riktar sig inte till gymnasiet, men går att läsa om här: https://liu.se/ikk/idrott-och-rorelse?l=sv Visst kan man bli behörig i endast idrott, men det är säkert bra att kombinera med något annat ämne. KPU på LiU riktar sig inte till idrott och kräver att man har ämneskunskaperna INNAN man börjar programmet (KPU). Var god läs mer på liu.se/utbildning.
Hejsan, vi fick idag svar från en studie- och yrkesvägledare på Göteborgs universitet.
På FRÅGAN: Kan man bli lärare i Idrott som Ett ämne, dvs endast i Idrott och hälsa (och ej i kombination med annat undervisningsämne)?
SVARADE HON SÅ HÄR: Ja. Om man har någon form av lärarexamen och dessutom 90 hp i ämnet Idrott och hälsa kan man få behörighet att undervisa i IdH även i gymnasieskolan (uppgift från maj 2018). På så sätt blir kortaste vägen för att bli behörig lärare i idrott och hälsa - läs 90 hp (tre terminer på heltid) ämnesstudier i ämnet Idrott och hälsa först, och sedan läs påbyggnadsutbildning KPU, Kompletterande pedagogisk utbildning (90 hp) med inriktning mot åk 7-9. Efter detta kan man ta ut en ämneslärarexamen i ett ämne (IdH) med inriktning mot åk 7-9. Med denna examen blir man behörig att undervisa i IdH i åk 1-9 och i gymnasieskolan. Detta kommer att framgå av lärarlegitimationen som man kan ansöka om att få från Skolverket, efter att man har fått ut sin examen från lärosätet. Det går inte att läsa KPU innan man har läst ämnesstudier om minst 90 hp i ett ämne. Ämnesstudier och KPU behöver inte nödvändigtvis läsas på samma högskola/universitet, utan går att läsa på olika lärosäten.
det är rätt så krångligt det där med behörighet för lärare. Vi på Fråga SYV är ej experter på lärarutbildningar. Vi gör vårt bästa att själva försöka förstå alla "gångar" i lärarutbildningar och behörigheter... vilket är rätt svårt. :(
Högskolornas/universiteternas gemensam hemsida heter Studera.nu - och på den har jag sorterat ut KURSER I IDROTT - var så god se här>>. Enligt vad jag vet så är det de 30hp kurserna som ex. Idrott och hälsa I /30 hp/ som du i så fall ska läsa - och sedan Idrott och hälsa II och sedan III. Så skrapar du ihop 90 hp.
KPU mot lärar i idrott finns på GIH. Enligt vad de skriver på sin hemsida så kan man ha 90 hp i Idrott eller i Idrottsvetenskap - för att bli behörig att komma in på deras KPU. Du kan med fördel ta kontakt med GIH för att få reda på mer, tycker jag. Jag tror tyvärr inte att GIH eller någon annan kan ge en garanti på att reglerna ej förändras tills det blir dags för dig att söka till KPU. Var KPU kommer att finnas då det blir dags för dig att söka - kan inte jag svara på och tror ej någon kan garantera ngt. GIH borde rimligtvis köpa KPU framöver, det finns ju ingen anledning till varför de skulle upphöra med det. De tar in en gång om året - på hösten... vilket kan innebära "väntetid" på en termin; ex. om du blir klar med 90 hp idrott eller idrottsvetenskap så att du skulle kunna börja KPU på våren, men det startar inte då - blir du tvungen att vänta till hösten... då kan då kanske "gott" läsa ännu mer idrott eller idrottvetenskap? eller läsa ngt. annat eller jobba?
Utökat svar
Ang. läsa kurser i Idrott eller Idrottsvetenskap >>GU erbjuder 60 hp Idrottsvetenskap - se här. Men det är för lite för att bli behörig till KPU för att bli idrottslärare. Var man kan läsa ännu 30 hp idrottsvet. vet jag inte. Kontakta studievägledningen på GU och fråga - är mitt råd. Epost: [email protected]
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Milla : :
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Milla : :
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret
Milla : :
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Mikael: :
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Milla : :
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Anna: :
Hej,
du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet.
För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Anna: :
Hej Jonathan,
omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret