Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer att göra det. Slut betyget kommer enbart att grundas på en kontroll prov (då ½ kursen har gått) och NP i respektive kurs. Och inga inlämningar alls på den tiden. Fysiken har möjligen en labboration som bidragande bedömningsunderlag. Men det känns som alldeles för lite bedömningsunderlag bara 2 moment egentligen. Så allting hänger på NP med andra (men egentligen om vi ska vara uppriktiga, har inte det ändå alltid varit så?) Men till frågan. Frågan: Kan man fortfarande bli godkänd på nåt sätt, om man inte klarar NP (som i princip är enbart i sig betygsgrundande) om man inte klarar den. Får man göra en E-komplettering på ett kurs som innehåller NP båda en som är officiellt NP och en som är informell NP som i fysiken. Bonus fråga: Det är egentligen helt upp till läraren hur den väljer att lägga upp sin kurs och vad den grundar sin slutbetyg på? Det går inte att komma med några invändningar och det allmänna föreskrifter och skolverkets vägledning i bedömning och kursbetyg, är bara ¨¨ rekommendationer ¨¨ som inte är bindande. Så läraren kan skita i de fullständigt och göra i princip vad som helst. Lägga upp kursen hur den vill, med väldigt få moment som gör att man inte kan vissa att man täcker kunskapskravet, NP-täcker faktiskt inte hela kursen. Och sätta betyg enbart baserat på NP. Det är alltså helt normal praktik. Och även om det skulle vara ¨¨ icke rekommenderat¨¨ så finns det ändå absolut ingenting man kan sätta emot? Super Tack!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
E-komplettering på en kurs som innehåller NP?
1 Svar
Hej,
betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".
Du skriver att Nationella provet är "i sig betygsgrundande" vilket inte riktigt stämmer, för att betyget i en kurs kan bli både högre och lägre än det betyget den studerande får på NP.
Kanske menar du Prövning? Särskild prövning? - det är betygsgrundande "i sig". Prövningen består av minst 2 delar som ges vid olika tillfällen. I kurserna som fysik brukar även Laborations-provet ingå, som tredje del i prövningen.
Angående möjlighet att komplettera för att få högre betyg, göra omprov mm kan vi på FRåGA SYV tyvärr inte ge några konkreta svar, då varje skola brukar ha olika policy ("lokala regler"). Mycket beror på "vad som har hänt" - t.ex om den studerande var sjuk under stor del av kursen.
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
-
Hur vet man vilket ämne ett program/kurser klassas som inför KPU?
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret -
Sport & behörig på yrkeslinjen handel?
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret -
Går det att kombinera psykolog och samhällskunskap som ämneslärare?
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet. Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Hej Vera, det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Hej Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare . -
Kombinera ämnesstudier i lärarutbildning?
Hejsan! Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Hej Emilie! Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret -
samhällskunskapslärare som vill bli socionom?
Hej Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Hej! Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga