Ivan

    Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer att göra det. Slut betyget kommer enbart att grundas på en kontroll prov (då ½ kursen har gått) och NP i respektive kurs. Och inga inlämningar alls på den tiden. Fysiken har möjligen en labboration som bidragande bedömningsunderlag. Men det känns som alldeles för lite bedömningsunderlag bara 2 moment egentligen. Så allting hänger på NP med andra (men egentligen om vi ska vara uppriktiga, har inte det ändå alltid varit så?) Men till frågan. Frågan: Kan man fortfarande bli godkänd på nåt sätt, om man inte klarar NP (som i princip är enbart i sig betygsgrundande) om man inte klarar den. Får man göra en E-komplettering på ett kurs som innehåller NP båda en som är officiellt NP och en som är informell NP som i fysiken. Bonus fråga: Det är egentligen helt upp till läraren hur den väljer att lägga upp sin kurs och vad den grundar sin slutbetyg på? Det går inte att komma med några invändningar och det allmänna föreskrifter och skolverkets vägledning i bedömning och kursbetyg, är bara ¨¨ rekommendationer ¨¨ som inte är bindande. Så läraren kan skita i de fullständigt och göra i princip vad som helst. Lägga upp kursen hur den vill, med väldigt få moment som gör att man inte kan vissa att man täcker kunskapskravet, NP-täcker faktiskt inte hela kursen. Och sätta betyg enbart baserat på NP. Det är alltså helt normal praktik. Och även om det skulle vara ¨¨ icke rekommenderat¨¨ så finns det ändå absolut ingenting man kan sätta emot? Super Tack!

    • :

      Hej Ivan!

      Läraren har ett ansvar att samla in tillräckligt bedömningsunderlag för att kunna bedöma elever utifrån kunskapskrav på ett rättvist sätt. Som du säger har lärare emellertid mycket makt om hur de väljer att lägga upp undervisningen. Därför kan en förfrågan om att komplettera ett betyg till E att nekas. Du kan alltid välja att prata med läraren eller rektor om du har frågor eller funderingar kring hur undervisningen läggs upp. Mer än så går tyvärr sällan att göra.


      Det kan finnas någon klagomålshantering hos den kommun du studerar vid, och det kan ju också vara ett alternativ att skicka på om du vill driva "ärendet" vidare. Emellertid finns också risk för repressalier om du väljer att strida med skolpersonal, det vet jag tyvärr av erfarenhet, och något man får räkna med att lagen inte alltid kan skydda en mot. Mitt tips är att exempelvis anmäla dig till prövningar och försöka tenta upp betygen om det är så att man inte får godkänt men samtidigt vill pröva kursen igen utan lektioner och så vidare. Är betygen till för att få betyg kan basår också vara ett alternativ.

      MVH, Brendan (ej SYV)

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej,

    betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".
    Du skriver att Nationella provet är "i sig betygsgrundande" vilket inte riktigt stämmer, för att betyget i en kurs kan bli både högre och lägre än det betyget den studerande får på NP.
    Kanske menar du Prövning? Särskild prövning? - det är betygsgrundande "i sig". Prövningen består av minst 2 delar som ges vid olika tillfällen. I kurserna som fysik brukar även Laborations-provet ingå, som tredje del i prövningen.
    Angående möjlighet att komplettera för att få högre betyg, göra omprov mm kan vi på FRåGA SYV tyvärr inte ge några konkreta svar, då varje skola brukar ha olika policy ("lokala regler"). Mycket beror på "vad som har hänt" - t.ex om den studerande var sjuk under stor del av kursen.

    Frågor och svar taggade med 'allmän linje' (3 st.)

    • Anton

      Hur fungerar det?

      Hej! Om man ska läsa på en folkhögskola och få omdöme behöver man läsa i 30 veckor. Jag har redan bra betyg i svenska och matte så det vill jag inte läsa igen. Vad är det egentligen som jag behöver läsa för att få...

      Milla : : Hej Anton,Omdöme "4" är det högsta som man kan uppnå när man läser på en folkhögskola. Det finns ca 150 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är som ett "eget... Läs hela svaret
    • Maria

      Gymnasium vid 20 årsåldern?

      Hej, jag har nyss börjat på folkhögskola och är 19 år, fyller 20 i december och jag undrar om jag kommer in på gymnasiet efter att ha kompletterat de resterande ämnena. Jag kommer att gå i folkhögskolan i ett år, alltså så kommer jag vara fortfarande 20 när skolåren tar slut. Det står ju att...

      Julia: : Hej Maria!Från 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år "tillhör" man KomVux, och inte längre gymnasiet (och med gymnasiet menar jag här "ungdoms-gymnasiet"). Du skriver inte vad du... Läs hela svaret
    • Roni

      Har jag valt rätt kurs?

      Hej! Jag har nyligen sökt till "allmän baskurs" på en folkhögskola eftersom jag saknar betyg från gymnasiet. Jag har läst runt lite och har sett att en allmän baskurs kan också vara en repetition av grundskolan vilket gjorde mig lite förvirrad. Det stog också att allmän baskurs är på...

      Mikael: : Hej Roni, Kontaktuppgifter till Sundbybergs folkhögskola hittar du här>> Om du har fullständig grundskola bakom dig (betyg från vårterminen i åk9) - och godkänt i svenska eller svenska som... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga