2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Anton,
    den största skillnaden, tycker jag, är att på Samhällsprogrammet kan man välja kurser inom Programfördjupningar ur en lång lista
    och på Ekonomiprogrammet är listan på kurser som får läsas inom programfördjupningar betydligt kortare, men det är upp till varje skola att bestämma vilka kurser som de kan erbjuda.

    Vänligen
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Anton,
    SA och EK är olika program och det finns några skillnader och några likheter:
    båda programmen är högskoleförberedande och inga kurser behöver läggas till för att få Grundläggande behörighet.
    Skillnader /du kanske själv kan bedöma vilken av de som är den största/:
    på SA läser man 200 p. Moderna språk
    på EK - 100 p.

    På SA finns det tre inriktningar att välja mellan
    på EK - två st.

    Gymnasiearbete, 100 p. som är obligatorisk kurs på alla program bör ha med programmets innehåll att göra och därför bör man ha "samhällsvetenskaplig" inriktning på SA och "ekonomisk inriktning" på EK - på sitt gymnasiearbete.

    Det finns en uppfattning om att SA är ett mycket brett program och man blir behörig till många olika eftergymnasiala utbildningar efter det och det är både sant och falskt: listan på programfördjupande kurser på SA är mycket längre än den på EK men man kan ändå inte läsa hur många som helst av dem /begränsning i antal poäng samt skolans möjlighet att erbjuda kurser/.
    Ingen kan bli behörig till alla eftergymnasiala utbildningar under sin gymnasietid, det gäller att på förhand veta vilka kurser man behöver och fråga på skolan om det kommer att erbjudas just det utbudet som passar dig.
    Som tur är, kan man komplettera efter gymnasiet - i fall man inte blir behörig: söka till komvux eller göra prövningar eller läsa ett Naturvetenskapligt alt. Tekniskt basår på högskolan.

    Bästa hälsningar
    Mikael SYV
    Hej Anton,
    Individuellt val, 200 p. - är det alla gymnasieelever på samtliga program som måste läsa.
    De övriga kurserna utgör tillsammans 2300 poäng. Plus 200 p. Individuellt val - så blir det 2500 poäng, då kan man ta ut Gymnasieexamen.
    Som benämningen skvallrar om "Individuellt namn" är det individuellt vad du läser - man kan läsa vilka som helst gymnasiekurser - bara man är behörig och de finns på skolan. Exempel - säg, att du vill på HA läsa Fysik 3, men du har inte läst lägre kurser i fysik på gymnasiet och kan därför inte läsa den kursen.
    Ett annat exempel: du vill läsa Japanska, steg 1 - men det finns inte lärare på skolan som kan undervisa i det ämnet, då kan du inte läsa det.
    Just på yrkesprogram tvingas man oftast "uppta" sina 200 poäng Individuellt val med kurser som ger Grundläggande behörighet. Det är frivilligt att läsa för Grundläggande behörighet men skolan är skyldig att erbjuda den MÖJLIGHETEN på alla yrkesprogram. Det är just ett ERBJUDANDE, en möjlighet.
    Just på HA är det möjligt att "rymma" två av kurserna inom Programfördjupningen och då återstår det vara Svenska 3 som måste läsas inom Individuellt val. På så sätt har du 100 p. att välja läsa en 100-poängs kurs eller 2 st. 50 poängskurser till. Du måste läsa de poängen. Valet ligger inte i ATT LÄSA eller inte läsa - utan i VILKA KURSER man läser.

    Om jag inte var tydlig nog, kan du återkomma, så skall jag försöka bättre förklara vad jag menar.

    Mvh
    Mikael SYV
    • : Vad innebär individuellt val?
    • Mikael : Jag kommer att skriva ett utökat svar till dig nu.

    Frågor och svar taggade med 'uni' (4 st.)

    • Frågardigsyv

      dyskalkyli och matte behörighet?

      Hej, jag har diagnosen dyskalkyli och har den även på papper. min fråga är då att jag vill läsa universitet men jag har inte godkänt på matte då jag ha haft min diagnos hela mitt liv; och jag behöver matte som behörighet för att söka in till mitt dröm utbildning. men eftersom att jag har...

      Milla : : Nej, det tror jag inte du kan få. Diagnosen dyskalkyli ger dig rätt till stöd i undervisningen; du kan ha rätt att få undervisning av speciallärare i matematik; du kan också ha rätt... Läs hela svaret
    • Sara

      Hur svårt är uni?

      Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...

      Anna: : Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
    • Sara

      Skillnaden mellan uni/högskola?

      Hej! Ja undrar vad skillnaden mellan universitet och högskola är. Menar inte yrkeshögskola utan tex högskolan i Borås, Chalmers högskola, högskolan i skövde Osv. Vi tar tex ekonomprogramet som finns på både Stockholms universitet och...

      Milla : : Hej Sara!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara den universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan... Läs hela svaret
    • ell

      Matte 2b till mode design?

      Hej jag är intresserad av att plugga till mode/kläddesigner efter gymnasiet. Just nu går jag estetiska programmet och har alltså bara läst matte 1b. Jag har tidigare hört att jag inte kommer behöva läsa matte 2b eftersom jag vill plugga mode design....

      Julia: : Hej Elle,det finns väldigt många olika utbildningar som på något sätt hör till område "mode" eller "kläddesign", t.ex kanske man vill utbilda sig inom Fashion Management with Marketing,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga