Hej Anton,
den största skillnaden, tycker jag, är att på Samhällsprogrammet kan man välja kurser inom Programfördjupningar ur en lång lista
och på Ekonomiprogrammet är listan på kurser som får läsas inom programfördjupningar betydligt kortare, men det är upp till varje skola att bestämma vilka kurser som de kan erbjuda.
Hej Anton,
SA och EK är olika program och det finns några skillnader och några likheter:
båda programmen är högskoleförberedande och inga kurser behöver läggas till för att få Grundläggande behörighet.
Skillnader /du kanske själv kan bedöma vilken av de som är den största/:
på SA läser man 200 p. Moderna språk
på EK - 100 p.
På SA finns det tre inriktningar att välja mellan
på EK - två st.
Gymnasiearbete, 100 p. som är obligatorisk kurs på alla program bör ha med programmets innehåll att göra och därför bör man ha "samhällsvetenskaplig" inriktning på SA och "ekonomisk inriktning" på EK - på sitt gymnasiearbete.
Det finns en uppfattning om att SA är ett mycket brett program och man blir behörig till många olika eftergymnasiala utbildningar efter det och det är både sant och falskt: listan på programfördjupande kurser på SA är mycket längre än den på EK men man kan ändå inte läsa hur många som helst av dem /begränsning i antal poäng samt skolans möjlighet att erbjuda kurser/.
Ingen kan bli behörig till alla eftergymnasiala utbildningar under sin gymnasietid, det gäller att på förhand veta vilka kurser man behöver och fråga på skolan om det kommer att erbjudas just det utbudet som passar dig.
Som tur är, kan man komplettera efter gymnasiet - i fall man inte blir behörig: söka till komvux eller göra prövningar eller läsa ett Naturvetenskapligt alt. Tekniskt basår på högskolan.
Bästa hälsningar
Mikael SYV
Utökat svar
Hej Anton,
Individuellt val, 200 p. - är det alla gymnasieelever på samtliga program som måste läsa.
De övriga kurserna utgör tillsammans 2300 poäng. Plus 200 p. Individuellt val - så blir det 2500 poäng, då kan man ta ut Gymnasieexamen.
Som benämningen skvallrar om "Individuellt namn" är det individuellt vad du läser - man kan läsa vilka som helst gymnasiekurser - bara man är behörig och de finns på skolan. Exempel - säg, att du vill på HA läsa Fysik 3, men du har inte läst lägre kurser i fysik på gymnasiet och kan därför inte läsa den kursen.
Ett annat exempel: du vill läsa Japanska, steg 1 - men det finns inte lärare på skolan som kan undervisa i det ämnet, då kan du inte läsa det.
Just på yrkesprogram tvingas man oftast "uppta" sina 200 poäng Individuellt val med kurser som ger Grundläggande behörighet. Det är frivilligt att läsa för Grundläggande behörighet men skolan är skyldig att erbjuda den MÖJLIGHETEN på alla yrkesprogram. Det är just ett ERBJUDANDE, en möjlighet.
Just på HA är det möjligt att "rymma" två av kurserna inom Programfördjupningen och då återstår det vara Svenska 3 som måste läsas inom Individuellt val. På så sätt har du 100 p. att välja läsa en 100-poängs kurs eller 2 st. 50 poängskurser till. Du måste läsa de poängen. Valet ligger inte i ATT LÄSA eller inte läsa - utan i VILKA KURSER man läser.
Om jag inte var tydlig nog, kan du återkomma, så skall jag försöka bättre förklara vad jag menar.
Jag undrar vad som krävs för en legitimerad F-3 lärare, för att bli behörig lärare även i årskurs 4-6? Har försökt läsa på men verkar stå lite olika överallt. Beror det exempelvis på vilket ämne man valt att...
Milla : :
Hej, det kan skilja sig åt mellan olika lärarhögskolorna. Det bästa för dig är att du tar kontakt med studievägledare på den... Läs hela svaret
Hej!
Om man är utbildad lärare f-3 och arbetar med det, men efter ett tag känner att man vill arbeta med något annat. Vad finns det för andra arbetsmöjligheter med en sådan examen? Är man rätt så begränsad med denna examen eller finns det andra möjligheter?
Sedan undrar jag även hur stor...
Anna: :
Hej Linda,
med lärarexamen finns det många olika möjligheter, ex. kan man söka Rektorstjänster; man kan också söka jobb som inte har någonting med skola att göra över... Läs hela svaret
