Hej! Min dotter har kommit in på ett program till hösten. Vi kommer under sommaren flytta och jag undrar om hon har rätt att fortsätta samma linje om hon påbörjat gymnasiet redan? Gymnasieskolan i nya kommunen säger att de kan erbjuda henne en plats men det är på vilken linje som helst. Så min fråga gäller om de är skyldiga att erbjuda henne samma linje (den finns även i nya kommunen) eller om hon kan tvingas att byta? Måste hon ha påbörjat gymnasiet eller räcker det att hon är antagen för att få lov att byta gymnasie?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Flytt gymnasium?
2 Svar
Antagning till gymnasiet görs på de betyg som finns i Slutbetyget från grundskolan. Slutbetyget får eleverna när vårterminens betyg är satta, tidigast i slutet av maj, alltså om en månad som tidigast. Antagningsbeskedet får eleverna kring midsommar och ibland ännu senare, under första veckan i juli,t.ex. Din dotter bör kunna söka till en gymnasieskola i den nya kommunen innan sista dagen i omvalsperioden. I vilken stad vill din dotter gå på gymnasiet? Jag kan se när omvalsperiod slutar där.
Om du menar antagen i preliminär antagning, så spelar det beskedet ingen roll. Antagning kommer göras om i juni.
Hej Johanna,
du har redan fått svar från SYV Mikael. Det Mikael svarade är helt rätt. Jag vill dock fylla på med mer information. Någon rätt att på en annan ort gå exakt samma gymnasieutbildning som man kom in på eller påbörjat läsa på sin "gamla" ort, finns tyvärr inte. Det kan vara så att klasserna är alldeles för stora redan och ingen ny elev kan därför tas in. Kommunerna försöker så gott det går tillgodose elevernas önskemål när familjen har flyttat, men det är inte alltid det går att fixa. Även om den nya eleven har högre meritvärde/betygspoäng än alla de elever som går på samma utbildning i en annan stad, så kan inte en gymnasieskola "sparka" någon elev som fick besked ANTAGEN. Är man antagen till en utbildning har man rätt att gå den utbildningen. Att sätta en "extra-elev" i en gymnasieklass kan ibland gå, men om klassen är redan så stor att brandingenjören kan stoppa undervisningen pga det är för många i klassrummet (varje rum får enligt brandreglerna "ta in" ett visst max antal personer som får samtidigt vistas i det rummet) - det är en av orsakerna till varför "hur många elever som helst" kan gå i samma klass. Sedan måste ju också läraren hinna "ta hand" om eleverna, så de får inte vara hur många som helst även av den anledningen.
När ni vet att ni ska flytta (förhoppningsvis vet ni till vilken stad ni ska flytta) så finns det ingen anledning att inte söka till gymnasiet i en ny stad.
Vad bör man tänka på om man söker till gymnasiet som ligger långt borta från där man är folkbokförd när man gör ansökan?
Jo, det finns en viktig sak att tänka på:
Det finns olika skoltyper. Fristående gymnasieskolorna (ofta kallade "friskolor") behandlar alla elever "som förstahandssökande" - till skillnad från kommunala, som prioriterar elever som är folkbokförda inom "upptagningsområde". Läs gärna information på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper Så, om din dotter hittar en gymnasieutbildning på en fristående gymnasieskola i en ny stad, är det "inga problem" med att vara folkbokförd långt borta: för att alla elever konkurrerar om plats på gymnasiala friskolor på exakt samma sätt (med sina betygspoäng/meritvärden, som också i vissa delar av Sverige kallas för "jmf: jämförelsetal").
Men om hon hellre vill gå på en kommunala gymnasieskola, då kan det bli så att hon ej blir antagen i en annan stad även om hon har mycket höga betyg från grundskolan (detta för att kommunala gymnasieskolor prioriterar "egna" elever, alltså de som är folkbokförda inom "upptagningsområde" och kan ta in en elev "utifrån" endast om alla behöriga (egna) elever kom in och det finns ledig plats över). Reglerna är i detta fallet är skrivna (tyvärr) utifrån ett felaktigt antagande om att eleverna bor på samma ställe (i alla fall inom samma upptagningsområde) när de går på grundskolan och sedan på gymnasiet. Så är givetvis inte fallet utan familjerna flyttar och ibland ganska långt, och då kan det uppstå ett antal svårigheter. Jag hoppas att gymnasieantagningen i den nya staden (dit ni ska flytta) kan göra ett undantag och behandla din dotter "som om hon redan var folkbokförd i en ny stad", men jag kan inte lova att så blir fallet; men du/ni förlorar inget på att kontakta gymnasieantagningen i den "nya staden" och uppvisa "bevis" på att ni ska flytta, så kanske går det att "låtsas" som om din dotter redan är folkbokförd på den nya adressen och då blir hon inte diskriminerad vid ansökan till en kommunal gymnasieskola.
OBS! försök att inte missa sista dagen i Omvalsperioden. Det är mycket smidigare att göra ansökan i tid och inte behöva be gymnasieantagningen ta emot ansökan senare... även här finns det risk att inte komma in på den önskade utbildningen trots höga betyg.
För kännedom: val- och omvalsperioder inträffar lite "olika" i olika delar av Sverige, t.ex är sista dag i omvalsperioden i "Storstockholm" - den 17 maj 2022; i Uppsala - den 15 maj 2022; i Västerås med omnejd - den 3 maj; i Göteborgs region - den 1 juni.
I vissa delar av Sverige kallas omvalsperioden för "Ny-val" eller "nyvalsperiod".
Frågor och svar taggade med 'läsa juridik' (6 st.)
-
kommer jag konkurrera i BII eller BI?
Hej, just nu läser jag naturkunskap 2 på komvux för att få behörighet till mitt framtida program jag vill läsa. Det programmet kräver även matematik 3C, men istället kommer jag att läsa matematik 4 för att samla extra meritpoäng....
Eftersom du utan komplettering inte är behörig då prövas du i BII, alltså i Kompletteringsgruppen. -
Vad händer om jag får över 2500p?
Hejsan! Jag snackade med min rektor idag hon har inte hunnit svara tillbaka men hon snackade med mig om att jag kunde läsa kursen Ma3c även fast jag egentligen läser den och hon sa att jag då kommer ha mer än 2500p när jag går ut. Hon sa även att det...
Hej,om du kommer ha betyg i fler än 2500p. mot slutet av årskurs 3 på gymnasiet, och om du då samtidigt uppfyller kraven för examensbevis, då kommer det i examensbeviset vara minst en kurs... Läs hela svaret -
Utbildning med lite lägre poäng?
Hej, Kan det vara så att man kommer in på ett program (räkna inte med hp) fastän man har lite lägre än antagningspoängen. Till exempel så vill jag läsa till tandhygienist i Göteborg som är 17.31 poäng men jag har 16,49 kan man ha...
Hejsan,antagningsgränser förändras. Du tittar på hur det var förut och det ger viss "fingervisning"; men vi kan alltid hoppas på att antagningsgränsen går ner. Sök och vi håller tummarna!VänligenJulia -
Kriminologi inom Göteborg?
Hej, jag har inte möjligheten att kunna läsa kriminologi programmet( ej master) utanför Göteborg. Hur kan jag läsa det i Göteborg istället. Har hört att man kan läsa massa kurser tills de blir en examen ?
Hej Sarah, vill du bli Kriminolog? Om yrket och utbildningsvägar - var god se Framtid.se/yrke/kriminolog******Masterprogram läser man efter kandidatexamen. För att uppnå kandidatexamen ska man läsa... Läs hela svaret -
Är det betyg man söker med varje år i fristående kurser?
Jag vill söka fristående kurser och undrar om det är betyg och/eller högskoleprovet (eller någon annan merit) som man söker med under alla 6 terminer för att få en kandidatexamen?
Hej,till första kursen söker du med ditt meritvärde (i betygsgrupper) och/eller med HP-resultat, i HP-urvalet.Vidare är det olika: om du t.ex söker till fortsättningskurs... Läs hela svaret -
Vad gör jag om jag inte kommer in på juristlinjen?
Hej! Jag har 17,45 i meritpoäng vilket betyder att jag är långt ifrån att komma in på min drömlinje - juristlinjen. Jag har gjort lite research om prövning, men vet inte hur många ämnen jag bör behöva läsa upp och hur lång...
Hej Filippa,i Sverige kan man endast ta ut juristexamen genom studier på juristprogrammet. I alla fall är det info vi har här på FRåGA SYV. Tidigare (för rätt så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga