alex
    Min fråga är om alla betyg från gymnasiet räknas med i betygsättningen, eller om det bara är sina bästa 23 ämnen till exempel? Jag vet att när man söker in till gymnasiet från högskolan så räknas bara de bästa 16 eller 17 ämnen. Undrar om det finns något liknande system när man söker ifrån gymnasiet, som det är när man söker till gymnasiet. När jag säger "betygsättningen" så menar jag sitt snittbetyg som man får när man sammanställer sina betyg. Om det inte är det borde man inte stå inför en stor nackdel om man läser fler ämnen än andra?

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alex!

    "Snittbetyget" från gymnasiet räknas så här:

    Meritvärge = Jämförelsetal + de eventuella Merirtpoängen.

    Om man inte har några meritpoäng, då blir det Jämförelsetal + 0 = Meritvärde. Det är med Meritvärdet som man konkurrerar om plats på högskola/universitet i Sverige.

    Jämförelsetal på gymnasiala betyg räknas så här: alla betyg från alla 3 årskurser (förutom Gymnasiearbete) och förutom de kurser som är markerade med U i examensbeviset (U står för "utökade kurser", dvs de kurser som man läser utöver programmets 2500 poäng).

    Det är sällan elever läser U-kurser, och oftast har man 2500 poäng i sitt Examensbevis från gymnasiet (och 2400 poäng från Examensbevis från Komvux). Gymnasiearbete räknas inte in. Betyg i U-kurser räknas in  bara i 2 fall:

    1. om betyg i U-kurs krävs för behörighet till just den utbildningen som man söker på högskola just då

    eller

    2. om betyg i U-kurs ger Meritpoäng.

    Samma person med samma Examensbevis kan ha olika Meritvärde när hen söker till olika utbildningar på högskola/universitet i Sverige.

    Exempel: en person söker i första hand till Sjuksköterskeprogrammet och i andra hand till Socionomprogrammet. För att bli Sjuksköterska - läser man utbildning på högskola som för Särskild behörighet kräver godkända betyg i Matematik 2, Naturkunskap 2  & Samhällskunskap 1b.

    För att bli Socionom läser man utbildning som kräver betyg i Matematik 2 och Samhällskunskap.

    I vårt exempel har personen läst Naturkunskap 2 som en "utökad kurs" och den är i Examensbeviset markerat med "U".

    I Jämförelsetal till sitt första alternativ måste personen räkna in betyg i Naturkunskap 2, eftersom den krävs för behörighet till Sjuksköterskeprogrammet, men till Socionomprogrammet krävs inte Nk2 och man räknar därför inte in betyg i den kursen, när man räknar ut Jämförelsetal för konkurrens på alternativet nr.2 i högskoleansökan.

    På samma sätt räknar man in (eller inte gör det) betyg i Meritgivande kurser (om de lästes som U-kurser, utökade).

    Om man inte har några U-kurser, kan Meritvärde ändå variera vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: man söker i första hand läsa kandidatprogrammet i Ekonomi och i andra hand Psykologprogrammet. Matte 3 krävs för behörighet till Ekonomi, men gör inte det till Psykolog. Därför får inte personen 0.5 i merit på sitt första alternativ, men får det på sitt andra. Personen har samma jämförelsetal till båda utbildnignar men har 0.5 mer i merit på sitt andra alternativ och meritvärde som hen konkurrerar med kan t.ex vara 17.5 - på första alternativet och 18.0 - på andra (i en högskoleansökan som gäller samma person med samma Examensbevis).

    Jag hoppas jag har lyckats förklara på ett begripligt sätt. Det är lite krångligt, om man inte är van... Hör gärna av dig om ngt. är oklart!

    Bästa hälsningar

    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'uni' (4 st.)

    • Frågardigsyv

      dyskalkyli och matte behörighet?

      Hej, jag har diagnosen dyskalkyli och har den även på papper. min fråga är då att jag vill läsa universitet men jag har inte godkänt på matte då jag ha haft min diagnos hela mitt liv; och jag behöver matte som behörighet för att söka in till mitt dröm utbildning. men eftersom att jag har...

      Milla : : Nej, det tror jag inte du kan få. Diagnosen dyskalkyli ger dig rätt till stöd i undervisningen; du kan ha rätt att få undervisning av speciallärare i matematik; du kan också ha rätt... Läs hela svaret
    • Sara

      Hur svårt är uni?

      Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...

      Anna: : Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
    • Sara

      Skillnaden mellan uni/högskola?

      Hej! Ja undrar vad skillnaden mellan universitet och högskola är. Menar inte yrkeshögskola utan tex högskolan i Borås, Chalmers högskola, högskolan i skövde Osv. Vi tar tex ekonomprogramet som finns på både Stockholms universitet och...

      Milla : : Hej Sara!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara den universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan... Läs hela svaret
    • ell

      Matte 2b till mode design?

      Hej jag är intresserad av att plugga till mode/kläddesigner efter gymnasiet. Just nu går jag estetiska programmet och har alltså bara läst matte 1b. Jag har tidigare hört att jag inte kommer behöva läsa matte 2b eftersom jag vill plugga mode design....

      Julia: : Hej Elle,det finns väldigt många olika utbildningar som på något sätt hör till område "mode" eller "kläddesign", t.ex kanske man vill utbilda sig inom Fashion Management with Marketing,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga