Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
hej Jag har läst ekonomiprogramet och har läst 2500p (vet att idrot försvinner på komvux). jag har då 2000p och om jag förstår rätt behöver jag endast läsa upp 250p för att få examen genom komvux. måste klara naturkunskap....
Milla : :
Hej!minimikravet för komvuxexamen är 2250 poäng med Godkända betyg + 150 poäng F-betyg. Examen från komvux måste innehålla 2400poäng. Vi... Läs hela svaret
Hej, jag gick ut från gymnasiet med ett studiebevis istället för gymnasieexamen för att jag hade två för många F. Jag kompletterade två ämne på komvux och fick betyg i de. Hur kollar jag mitt meritvärde och ska jag anmäla...
Milla : :
Hej,du behöver ansöka om att få ut examensbevis från komvux; det gör du hos komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Vi rekommenderar att försöka undvika ta några... Läs hela svaret
Hej. Jag har samlat betyg från gymnasiet med 1700 poäng. Nu läser jag på komvux mot gymnasieexamen. Hur många poäng måste jag läsa till och får jag gymnasieexamen om jag har f på religionskunskap 1?
Julia: :
Hej,det går att ta ut examensbevis med betyget F i kursen religionskunskap.För examensbevis på komvux gäller: 2400 poäng, av dem får max 150 p. vara betygsatta med F.Kursen idrott och hälsa 1 får ej ingå.
Hej, Eftersom Naturkunskap 2 motsvarar kemi1/biologi 1 och fysik 1, kan man börja med biologi2 och kemi 2 kurserna direkt om man har naturkunskap 2 kurs?
Anna: :
Nej, det kan man - som regel - inte göra.Det är så att Naturkunskap 2 innehåller DELAR AV kurserna Fysik1, kemi1 och biologi1.Nk2 är mycket mindre omfattande än kurserna i de 3 ämnen,... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu andra terminen på gymnasiet och har rödmarkering i matte 1b och vet inte om jag kommer klara kursen. Om jag då ej klarar den vill jag gärna plugga upp kursen i framtiden och undrar då hur lång tid det bör ta att gå Matte...
Julia: :
På Komvux (kommunal vuxenutbildningen) kan man på heltid läsa matte 1b på fem veckor eller på halvtid - på 10 veckor.På heltid läser man 20 gymnasiepoäng på en vecka;... Läs hela svaret
Hej, jag har jätte ångest över att få F i matte då jag ligger på F varning. Vad kan jag göra om jag får F i matte på första året i gymnasiet?
Julia: :
Hej Oskar;om eleven får F i en kurs hen läste på gymnasiet, har eleven rätt att göra Prövning i den kursen innan hen slutar år3 på gymnasiet.Har en fråga till dig:... Läs hela svaret
Hej. Jag hade betyget E i fysik 1a i gymnasiet (2017) och gjorde prövning i det och fick betyget C. Hur mkt ändras snittet?(0.1, 0,2, osv...) Har 13,85 som meritvärde om jag bortser från 2,5 meritpoäng.
Julia: :
Hej Ali,Fysik 1a är en stor kurs - på 150 poäng och därför höjs ditt jämförelsetal mer än om du höjde betyget i en annan, mindre kurs. I detta fallet höjs ditt... Läs hela svaret