Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32231 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'två olika utbildningar samtidigt' (6 st.)
Jag studerar t.ex på lund universitet termin 2 men vill byta till uppsala universitet fast annan program och behöver då börja på termin 1. jag vill också slutföra hela termin 2 på lund så jag undrar om jag kan ansöka till uppsala medan...
Milla : :
Ja, du kan absolut söka till andra utbildningar när du bedriver din nuvarande utbildning. Det är väldigt många som gör så. Sök och se om du kommer in på den nya... Läs hela svaret
Jag har många intressen och hade därför velat läsa två olika linjer på samtidigt, på två olika skolor. Den ena linjen är på distans (skrivarlinje, 1 år) medan den andra är på plats (textillinje, 2 år). Jag undrar om man kan läsa det samtidigt då? Alternativt: kan man läsa en folkhögskolelinje...
Mikael: :
Hej Jennie, vi på FRåGA SYV känner inte några förbud mot att läsa på flera olika utbildningar samtidigt, förutom det att gymnasieelever får läsa endast på en gymnasieskola (åt gången).HälsningarMikael SYV
Hej! Jag har två frågor som jag skulle vilja ställa:
1. Jag står som 16 reserv på Politices kandidatprogrammet i Lund, finns det en chans för mig att bli antagen till programmet i urval 2? Hur kan man kolla statistiken för hur många som blir...
Liselotte: :
Hej Emma,Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin; heltid är 30 hp per termin.Antagning.se går "uppifrån" och antar till högst prioriterade alternativet om meriter räcker;... Läs hela svaret
Hej!
Bakgrund: Det finns flera kurser från ett annat masterprogram jag vill söka, men vissa i den ges inte som fristående kurser. Så det enda sättet för mig att kunna gå dem är att söka till hela programmet.
Fråga: Eftersom man max kan gå 45 hp per termin; Går det att bli antagen till två...
Milla : :
Programmet är ett "kursaket " och man accepterar hela programmet, i alla fall som regel. Om Undantag kan göras måste du fråga Antagning.se.
Tänk också på att... Läs hela svaret
Hej, jag söker till fisk- och skaldjursodling på yrkeshögskola som är 210 yh poäng, 100%. Men jag skulle gärna också vilja söka in till en Digital Comics 15 hp, 50%. Båda är distans.
Om jag skulle lyckas komma in på båda, skulle det gå att plugga både och på samma gång då?
Mikael: :
Om du hinner och orkar -ja!
det finns exempel när man läser på mycket mer än heltid och det går bra och skulle du känna att det är för mycket, kan du i så fall hoppa av en av... Läs hela svaret
Hej!
Jag har länge velat bli copywriter eller eventuellt lobbyist. Problemet är att jobberbjudanden hänger mycket på ens rykte, jag vill alltså ha en stabil grund först. Jag planerar därför att studera industriell ekonomi på KTH. Jag vill fortfarande bli copywriter och undrar därför om min...
Mikael: :
Hej, du tänker helt rätt! Det går att studera parallellt och är faktiskt en mycket bra ide - då har du klart de bästa förutsättningarna att få jobb! Den mest kända och eftertraktade... Läs hela svaret