Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31996 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej, Ponera följande: Slutbetyg utfärdat 2015. I betyget ingår matematik B med kursbetyg VG. Kursen är på 50poäng. Om jag idag skulle göra en prövning i motsvarande kurs dvs 2a/b/c så är den kursen 100p. Hur påverkar detta mitt snitt?...
Julia: :
Hej,VG motsvarar nuvarande betyg "C". för att höja från VG kan man ha B eller A betyg och det blir högre höjning vid betyget A, än B.Höjning på cirka + 0.2 får du om du får... Läs hela svaret
Hej! Går just nu i 9an och fick ett samtal av min lärare samt mentor som sa att jag hade runt 20% GILTIG frånvaro (0% ogiltig frånvaro). Kan det gymnasiet som jag ska börja på efter sommaren se detta, alltså kan de se att jag varit borta från...
Anna: :
Hej!till gymnasiet - när du söker via gymnasieantagningen - konkurrerar du med en "siffra" (Betygspoängen; kan också kallas för MTV, Mtv eller Jfr - alltså "meritvärde" eller... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst ett fullständigt gymnasieprogram om 2500 poäng. På antagning.se står det att man sedan ska ta -100 poäng för att gymnasiearbetet inte räknas med om man inte har läst någon utökad kurs vilket betyder att jag då...
Mikael: :
Det beror vilken kurs du har som utökad - var god svara Vilken "U"-kurs du har i examensbeviset och om den är Godkänt eller F-betyget.
Jag tänkte möjligen söka till en universitetsutbildning i Norge och har hittat följande sida med antagingspoäng: https://www2.samordnaopptak.no/arkiv/statistikk/18/poenggrenser_vara_hoved.html men hur funkar deras jämförelsetal? I Sverige förstår...
Julia: :
Hej Anders,tyvärr har inte Fråga SYV någon expert på studier i Norge.Så vi kan endast hänvisa dig till de hemsidorna som vi bedömer som pålitliga och där vi hoppas du kan hitta... Läs hela svaret
Hej! Jag gick samhällsvetenskapsprogrammet och läser nu ett naturvetenskapligt basår. Har snart gått en termin, och känner att jag skulle vilja läsa 2-kurserna i ämnena på komvux istället och läsa dem på distans. Dock har ju...
Julia: :
Hej Cecilia,Basår på högskolenivå kan ge behörighet (om den studerande klarar kurserna med godkända resultat); vilka betyg man får på basåret kan spela roll... Läs hela svaret
Hej, Har en fråga angående betygssnitt, Ponera följande: Jag har 21,5 i snitt, söker i kvot BII med detta, då jag gjort ett tiotal prövningar. Hur påverkas mitt snitt om jag läser in en kurs(100p) som krävs för behörighet, om jag...
Vägledare: :
Hej Niklas,
"snitt" är snittbetyg och kan uppgå till högst 20.0 och det är i så fall om man har A-betyg i alla kurser (eller MVG, enligt det gamla systemet, alltså högsta betygen i alla kurser... Läs hela svaret
Hej!
Har precis klarat matematik 3b med ett E, innan dess klarade jag matematik 2b med ett C (båda på komvux). Min snitt var 17,96 som sedan blev 18.49 när de la in matematik 2b kursens poäng. När jag kollar mina poäng nu efter att jag har klarat matematik 3b så har de sänkt mitt snitt till...
Anna: :
Hej Emma,man ska göra skillnad på Jämföresletal och Meritvärde. Om man har "noll" meritpoäng, blir Jmt=Meritvärdemen om man har meritpoäng, då blir Meritvärde... Läs hela svaret
Hej,
Har idag 19,07 i snitt. Hur påverkas mitt betygssnitt om jag läser in naturvetenskapligt basår på Komvux respektive högskola?
Sänks mitt betygssnitt om jag exempelvis får E i samtliga kurser på Komvux ?
Vänligen
Niklas
Liselotte: :
Hej Niklas,
läs gärna info på Fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar
hej, jag går högstadiet och jag har läst min modersmål i 8 och undrar om mina poäng räknas i slutbetygen. Jag fick inte läsa min modersmål i 9 för att våran slutade.
Anna: :
Hej Lukas, du måste fråga SYV på din skola /eller rektor, om du inte kan få fråga SYV/ om betyget i Modersmål kommer att finnas i ditt Slutbetyg från Grundskolan. Om betyget i... Läs hela svaret
Hej, jag ska så snart som möjligt söka gymnasium och jag är säker på vart jag vill gå osv. Så som jag uppfattar det får man ett preliminärt svar i februari om man kommer in eller inte. Men denna terminen har man ju inte läst klart alla ämnen som t.ex. No ämnena. Och då blir ju inte alla ens...
Liselotte: :
Hej Frida, de betygen som spelar roll för din möjlighet att komma in på gymnasiet är de betygen som kommer att finnas i SLUTBETYGET från Grundskolan. Om man kommer eller inte kommer in i... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar lite över antagningspoängsgränsen vid sökning till gymnasieskolor. Är det så att alla som har fått högre en terminens antagningsstatistik kommer in eller kan det vara så att man ändå inte kommer in?
Julia: :
Var god läs avsnittet Konkurrens om plats på gymnasiet på sidan >>gymnasieguiden.se/informeras/raekna-ut-ditt-meritvaerde och återkom sedan om ngt är oklart efter att du har läsa info (länk ovan).
Hej!
Jag har ett meritvärde på 260. Vilka program kan man komma in på då?
Anna: :
Hej Lovisa!
om man har godkända betyg i de "rätta ämnena" - då kan det räcka med 80 betygspoäng för att bli behörig till ett yrkesprogram och i fall ingen konkurrens uppstår om... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar om det är möjligt att se hur mycket intagningspoängen är för att komma in på vissa skolor?
Kan man göra det, eller finns det gamla intagningspoäng man kan kolla på?
Tack för svaret!
Mikael: :
Hej Tania!
Det här är en sida http://www.gyantagningen.se/slutliga-antagningar.html där man har få fram de "gamla intagningspoängen" för skolorna i Stockholms län.
Jag ser att du bor i Södertälje och antar att du kanske i första hand... Läs hela svaret