Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupper till högskola' (42 st.)
Hej Jag har en fråga angående behörighet. Är det bra att man bara hamnar i urvalsgrupp 1(B1) eller det är bäst att man få ut examen och sen komplettera för att hamna i båda grupperna för att ha en större chans att komma in på...
Anna: :
Hej Ziba!i varje urvalsgrupp har man en "ny chans" att komma in - på så sätt är det bra att prövas i flera urvalsgrupper. Men det handlar också om hur snabbt man kommer in på sin... Läs hela svaret
Om jag ska söka till högskola och kompletterat mina betyg så hamnar jag i urvalsgrupp BII. Men vad skulle hända om min ursprungliga merit hade kommit över gränsen för BI men mitt kompletterade betyg, dvs betyget som jag söker med i andra gruppen BII,...
Julia: :
Hej Daniel!om du redan innan kompletteringen är BEHÖRIG, kommer du med det lägre meritvärde prövas i BI. Och samtidigt i BII - med det högre meritvärde som du... Läs hela svaret
Om jag läser upp ett redan befintligt gymnasie betyg på komvux hamnar jag då i både grupp 1 alltså B1 med mina inte kompliterade betyg och i grupp 2, B2 med mina nya betyg?
Julia: :
Ja, det stämmer. Om du redan innan komplettering är behörig, då kommer du prövas med det lägre meritvärde i BI och med det högre - i BII, kompletteringsgruppen.
Hejsan! Jag är en elev som går sista terminen på samhällsvetenskapsprogrammet. Jag har inte läst moderna språk steg 4 dock har jag läst steg 3 och engelska 7. Det innebär då att jag endast kommer få 1,5 i meritpoäng och inte 2,5. Jag...
Anna: :
Hej Yasmin,du ställer följande frågor:1. Kommer moderna språk steg 4 räknas in i mina meritpoäng precis som vanligt?2. Vilken urvalsgrupp kommer jag tävla i i så fall (jag... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar ifall man får göra en prövning i sin gymnasieskola direkt efter studenten i idrott och hälsa, och isåfall i vilket urval man hamnar?
Julia: :
Hej, din gymnasieskola är inte skyldig erbjuda dig prövning efter studenten. Innan studenten har du rätt att göra prövningar i 2 fall: om du får F i en läst kurs eller om undervisning i en... Läs hela svaret
Hej Jag är behörig till psykologprogrammet med mina utländska betyg med undantag av kravet i engelska 6 och svenska 3. För svenskan har jag bestämd mig att göra TISUS testet men jag ville veta i vilken urvalsgrupp ska jag hamna i om jag gör prövning...
Julia: :
Hej!jag vill råda dig försöka Läsa kurserna Svenska som andraspråk 3 och Engelska 6 (i stället för att försöka "tenta av" dem). Det är oftast lättare att få högre betyg... Läs hela svaret
Hej! jag tog studenten nyss och tänkte läsa programmering 1 och 2 på komvux för att öka mina IT-kunskaper. Jag vill dock inte hamna i BII vid urvalet i vårterminen. hur skulle det funka? och kommer jag att få CSN-bidrag ifall jag valde att läsa dem?...
Anna: :
Hej,eftersom kurser i programmering på gymnasial nivå krävs inte inför ansökan till svenska högskoleutbildningar, kommer inte betyg i de kurser påverka... Läs hela svaret
Hej! Jag vet att för att vara behörig till danska universitetsutbildningar så ska man ha en gymnasieexamen. Men jag undrar om man kan bli behörig ifall man väljer att höja ett ämne som man redan har godkänt i genom prövning på komvux? Kommer...
Anna: :
Hej!I Sverige kan man, vid ansökan till högskoleutbildningar, prövas i flera olika urvalsgrupper samtidigt. Om man är behörig redan innan kompletteringen, prövas man med det lägre... Läs hela svaret
Om en person uppfyller grundläggande samt särskild behörighet till en universitetsutbildning med en högskoleförberedande gymnasieexamen, konkurrerar de i BI samt BII eller bara BI?
Milla : :
FRÅGAN ÄR STÄLLT PÅ DET SÄTTET ATT DET INTE GÅR ATT SVARA.BI är direktgruppenoch BII - Kompletteringsgruppen.Att man har eller inte har kompletterar har inget att göra med om gymnasieexamen... Läs hela svaret
Som en följ fråga till min förra fråga, vad är skillnaden på BI och BII i praktiken. Jag vet skillnaden genom att BII är en komplettering efter gymnasieexamen, men på skolverket står det att 1/3 kommer in genom betygen. Går BI först och sen BII eller hur funkar det? För om BI går först kommer...
Anna: :
Hej Oliver,
antagningsprocessen till högskolor/universitet i Sverige är förklarad på antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval. Det är ofta (inte allttid, dock) svårare att... Läs hela svaret
Hej! Jag planerar att söka in till universitetet till hösten och undrar över hur mina betyg ställs emot A-F. Jag tog studenten 2012 och gick alltså ut med Mvg-Ig. Då jag gick ut med väldigt många VG som nästan alla var precis precis på gränsen till Mvg så känns det som jag blir snuvad på 2.5...
Anna: :
Hej Louise,
en speciellt /separat/ grupp för de med Examensbevis /nya betyg/ fanns t o m antagning till vårterminen 2017. Från antagning till höstterminen 2017 och senare - söker alla tillsammans... dvs... Läs hela svaret
Hej!
Vill komplettera och läsa in Naturvetenskap 2, och jag har inte läst det tidigare i gymnasiet. Kommer jag då hamna i en helt ny urvalsgrupp, och inte söka från den jag sökte innan? Eller kommer jag söka från både min gamla och nya urvalsgrupp?
Anna: :
Om du Utan Komplettering, dvs redan nu är BEHÖRIG till den utbildningen som du kommer att söka till på högskolenivå, kommer du i så fall prövas både i BI, direktgruppen och... Läs hela svaret
Hej
Jag tänkte läsa beteendevetenskaplig grundkurs på Linköping universitet. Efter kursen vill jag plocka kurser inom juridik för att utbilda mig till utredare/beslutfattare på migrationsverket.
Min första fråga;
-Går det bra om jag gör så?
-Hur bredd är kursen?
-Är det lätt/svårt att...
Anna: :
Hej B,
vilka urvalsgrupper man prövas i, väljer man inte själv. Du laddar upp alla dina betyg på Antagning.se och du kommer att prövas i alla de urvalsgrupper som du får prövas i,... Läs hela svaret
Hej!
Jag tog studenten i Maj och vill helst söka in till universitet HT 2018. Antagningspoängen på det jag vill söka var för BI 20,20 och för BII 19,5. Det verkar som att det tenderar till att vara något lägre antagningspoäng i BII gruppen och jag (som har ungefär 20,1) funderar på att läsa...
Peter: :
Hej Jesper, om du redag "tog studenten", kan du börja på komvux direkt efter det att du fick ut ditt examensbevis eller studiebevis. Det är personer som ej har läst i 3 år... Läs hela svaret
Hej
Jag har gått om ett år i gymnasiet och går just nu 2 året i naturvetenskapsprogrammet och undrar om jag kommer att sättas in i kompletteringsbetyg som ursvalsgrupp när jag söker till universitet eftersom att jag hade redan läst biologi 1 och använde det som betyg när jag började om så att...
Daniel: :
Hej,
för att "hamna" i kompletteringsgruppen, BII, måste man ha fått betyg i kurser efter det att man har fått ut sitt Examensbevis på gymnasiet och betyg i de kurser måste också räknas in i... Läs hela svaret