Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31977 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'HP-urvalsgruppen' (37 st.)
Är det vanligare att folk som går på svårare linjer och nationella program får lägre betyg , till exempel jag menar ju om en person går teknik och en annan går ekonomi, ekonomi läser ju b spåret i matte och har inte de ”så...
Milla : :
Hej!Det är inte nödvändigtvis så att studenter på "svårare" gymnasieprogram får lägre betyg, generellt sett. Betygssystemet bedömer elevens prestation inom ramen... Läs hela svaret
Har högskoleprovets resultat en påverkan när jag också ansöker till universitetet med mina betyg? Ex. Om mitt hp-resultat är dåligt medan mina betyg har över genomsnittlig merit?
Milla : :
Hej,du kan inte försämra dina chanser genom att göra högskoleprovet; endast förbättra eller så blir det ingen skillnad. Meritvärde från gymnasiet... Läs hela svaret
Hej jag undrar kring antagningen för läkarprogrammet. Jag har gått sam på gymnasiet och har tänkt mig att göra naturvetenskapligt basår. Däremot undrar jag om jag då enbart kommer kunna söka från BII gruppen eller även HP? De...
Milla : :
Ja, du kommer med resultat från högskoleprovet prövas i HP-urvalet och här spelar det ingen roll om du har kompletterat för att bli behörig eller inte; Men viktigt att tänka på att... Läs hela svaret
Hej! Låt mig motivera min fråga. Jag har tänkt att göra högskoleprovet så fort som möjligt när jag kommer till årskurs 3 i gymnasiet. På skolan jag går på så erbjuds högskoleprovet varje termin. Om jag gör...
Milla : :
Hej,Om man har flera resultat från högskoleprovet gäller det Högsta av dem (oavsett om det är ett "äldre" resultat eller det mest aktuella, "nyaste"), alltså Högst resultat på högskoleprovet gäller.
Hej! Jag har pluggat inom farmaci men har avbrutit och gått ut med 60hp. Jag vill nu ansöka till ssk programmet, har inte så högt merit men undrar ifall mina hp kan hjälpa till med antagningen?
Milla : :
Hej,i betygsgrupper prövas man med meritvärde som räknas ut på de gymnasiala betygen; i HP-urvalet prövas man med resultatet från högskoleprovet. Alltså, som regel, har man inga... Läs hela svaret
Jag undrar bara om en person som har gått naturvetenskapsprogrammet och söker samma program som en som går yrkesprogram kommer att få större sannolikhet att komma in? Om ni är båda behöriga och har SAMMA betyg i detta fall...
Milla : :
Hej;matematik 1a och 1c är på samma "nivå" (ingen av de kurserna är en "högre" kurs). När du skriver "har läst samma kurser fast... Läs hela svaret
Hej! Jag går i tvåan i gymnasiet och vill bli specialist sjuksköterska. Min fråga är att om jag har godkända betyg i dessa ämnen: Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2 och Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, kan jag komma in med...
Milla : :
Hej,de kurserna du nämner i din fråga krävs för Särskild behörighet till utbildningar som leder till yrket sjuksköterska (på de svenska högskolor och... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar ifall högskoleprovets resultat kommer hinna registreras och kunna användas till ansökning av universitet 2024. Vårens högskoleprov (2024) samt att anmälan för de skolor som jag vill söka till öppnar omkring mars (2024). Eller...
Milla : :
Hej,kika gärna på antagning.se/sv/anmal-dig-sa-har/viktiga-datum - du ser på den sajten att sista dag för komplattering av anmälan till HT24 på de svenska högskolor och universitet blir... Läs hela svaret
Hej! Jag har skrivit högskoleprovet 2 ggr och både gångerna fick jag underligt nog samma normerad poäng 0,95. Det programmet jag vill komma in på har en statistik på 0.95 (Chlamers logistikprogram). Jag undrar om jag har en bra chans att komma in på...
Milla : :
Hej,Antagningsstatistik för INTERNATIONELL LOGISTIK på Chalmers tekniska högskola visar, precis som du skriver om 0.95 i HP-Urvalet vid antagning till höstterminen 2022, och det betyder att minst en sökande med det... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar ifall jag måste acceptera någon av de utbildningarna jag ansöker till. Alltså kan jag exempelvis ångra mig och på så sätt spara mitt högskoleprovsresultat till nästa antagningsperiod? En annan fråga är ifall...
Milla : :
Hej,englit de nugällande reglerna gäller resultat från högskoleprovet i 8 år framåt, var god läs information på studera.nu/hogskoleprov/Anmalan-till-hogskoleprovet/fakta Du... Läs hela svaret
Hejsan! Jag ska börja plugga i hösten, eller hoppas jag iallafall. Jag har dock inte tillräckligt med poäng att komma in till det programmet jag vill läsa enligt antagningsstatistik. Kommer jag ens ha möjligheten att börja på den programmet? Det...
Milla : :
Hej,vid ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar fungerar det så att alla behöriga sökande konkurrerar om platserna och man kan konkurrera i... Läs hela svaret
Kan jag söka in på universitet med reelkompetens? Jag har inte en gymnasieexamen men jag har godkänt i svenska 2 och 3, matte 1 och 2 och engelska 6 samt några andra ämnen. Är de möjligt att söka in med reelkompetens om jag har dessa ämnen?
Milla : :
Hej,vad gäller Reell kompetens vid ansökan till svenska universitetsutbildningar, så finner du information om det på antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/en-annan-väg; Genom vissa gymnasiala kurser +... Läs hela svaret
Hej! Jag ska göra högskoleprovet första gången nu den 25 mars, men jag undrar om jag kan söka in med mitt högskoleprov resultat eftersom sista anmälningsdagen för universitet är 17 april och om jag får besked på resultat i efter hand,...
Milla : :
Hej Lina,som regel, så gills resultatet från högskoleprovet som man gör på våren - som grund för att prövas i HP-urvalet till höstens utbildningar. Jag skriver... Läs hela svaret
Hej! Jag har kollat runt på lite olika utbildningar, och undrar nu en sak. Under de olika urvalsgrupperna står poäng, men vad betyder poängen egentligen? Är poängen som står tillhörande den med lägst poäng som kom in eller typ ett snitt av...
Anna: :
Hej Ann,siffran som står under de olika urvalsgrupperna BI och BII är meritvärde med vilket minst en person (sista) som kom in blev antagen. Det betyder att alla sökande med högre... Läs hela svaret
Hej! Som jag har förstått det påverkar en behörighetskomplettering vilket urval man hamnar i, vad gäller för mig som har rätt kassa betyg men har goda marginaler på HP och vill söka in med HP trots att jag i nuläget inte är...
Anna: :
Hej Emilio!Som vi tolkar reglerna enligt vilka man antas till svenska högskole/universitetsutbildningar, så måste man under alla omständigheter vara behörig,... Läs hela svaret