Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'Linköpings universitet' (8 st.)
Hej! Igår fick jag mitt antagningsbesked till sjuksköterska programmet där jag blev antagen vid Liu (campus Norrköping) och blev reserv i campus Linköping nummer 1 med BII samt 38 med HP. Kollade även att det blir runt 70-80 personer som blir antagna på...
Anna: :
Hej Marcia!som reserv nr.1 har man god chans att komma in. Men det kan inte finnas garanti på att komma från reserv. Så här funkar det: om någon av de som fick besked ANTAGEN... Läs hela svaret
Hej,
Vad är det för skillnad/är det någon skillnad på tekniskt basår i Linköping och på Chalmers? Med tanke på att Chalmers är privat
Undrar också om alla basår är likadana? Har kollat att gå civilingenjör och måste gå tekniskt basår för det. Men har hittat att det finns naturetenskapligt,...
Liselotte: :
Hej Tea,naturvetenskapliga basår brukar innehålla Biologi; och tekniska - endast fysik, kemi och matte (inte biologi). Basår är absolut Inte likadana. Varje lärosäte bestämmer självt... Läs hela svaret
Hej!
Jag går sista året på ekonomiprogrammet men funderar nu på att gå naturvetenskapligt basår på Linköpings universitet och sedan söka vidare till läkarprogrammet.
Vad jag förstår det som, så blir man behörig på detta sätt på till exempel Göteborgs universitet, men jag hittar inte...
Julia: :
Hej Sofia,
basår på högskolor/universitet är de så kallade "förutbildningar" och varje högskola/universitet bestämmer själva Innehåll... Läs hela svaret
Hej, jag är en tjej på 20 som hösten 2018 ska läsa till ämneslärare 7-9 på Linköpings universitet. Jag skulle gärna ha svenska som ingångsämne men känner mig inte bekväm med att undervisa i något annat språk så som engelska eller tyska. Jag har istället tänkt ta samhällskunskap som andra ämne...
Anna: :
hej Ebba,
det är absolut möjligt att få jobb med kombinationen svenska och samhällskunskap - som sina undervisningsämnen. Jag tycker du bör satsa på den kombinationen, med vilken du känner dig... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag sökte till hösten 2017 mitt drömprogram Grafisk design och kommunikation, kandidatprogram, 180 p., på Linköpings universitet. Hamnade dessvärre som reserv 7 i min uralsgrupp (BII) efter de 2 urvalen. Blev självklart väldigt besviken då jag nu äntligen hittat vad jag vill plugga....
Anna: :
Hej Linn,
EFTERSOM DU "HAMNADE" I RESERV, DÅ ÄR DU REDAN BEHÖRIG till din högskoleutbildning. Vet du hur många MERITPOÄNG du har, dvs de där Extrapoängen som... Läs hela svaret
Är intresserad av alla utbildningar både för åk 7-9 och för yngre barn. Är också intresserad av om det går att utbilda sig genom VAL ( validering för lärare)
Anna: :
Hej Ylva,
för att kunna få lärarlegitimation, måste man som regel ha lärarexamen. Nu när det är lärarbrist kan man många ggr få jobb som lärare även... Läs hela svaret
Jag har påbörjat statsvetenskap a på universitetet. Har tidigare en yrkesutbildning som multijournalist och är yrkesverksam som detta sedan ett år tillbaka. Med tanke på hur hård branschen är vill jag bredda mina möjligheter till jobb. Därför undrar jag om det finns andra vägar, förutom...
Liselotte: :
Hej Daniela,
Folkhögskollärarexamen för lärare inom folkhögskolan ges vid Linköpings universitet. Särskilda förkunskapskrav om akademisk utbildning eller arbetslivserfarenhet finns.... Läs hela svaret
hej. jag går i VO programmet åk 2 och vill pluga till läkareutbildningen i linköpings universitet. hur högt betyg i vilka ämnena behöver jag för att komma in? hur långt tar det tid i komvux? kan jag klara det inom ett år ? måste man ha A på allt? vad måste jag göra om högskoleprovet för...
Anna: :
Hej Mahia!
Behörighet till Läkarutbildningen är Grundläggande behörighet (som till alla högskoleutbildningar i Sverige) + särskild behörighet i form av godkända betyg i Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4.... Läs hela svaret