Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31955 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'extra kurser' (9 st.)
Om jag läser extra kurser på komvux utöver de som ingick i mitt gymnaisepogram, kan jag då byta ut dem, förutsatt att de inte är meriterade kurser jag byter ut eller läser? Exempelvis om jag skulle kunna byta ut en träningslära kurs mot...
Milla : :
Hej,du skriver tyvärr inte i din fråga om du gick ut gymnasiet med examensbevis eller med studiebevis. Och det måste man veta för att kunna svara på din fråga.ExamensbevisOm du... Läs hela svaret
Jag går årskurs 1 på ett högskoleförberedande gymnasium och jag undrar om jag kan läsa finska(1) som modernt språk eller som en extra kurs? Jag har inte rätt till finska som modersmål eftersom det inte talats i hemmet på två generationer samt att jag saknar betyg i språket sedan...
Milla : :
Hej,det är inte förbjudet att på gymnasiet läsa Moderna språk (finska) eller andra moderna språk men problemet är att lärare måste finnas som kan... Läs hela svaret
Hej, Kan man läsa kurser på komvux (tex administration, kommunikation och privatjuridik) efter gymnasieexamen för att höja sin merit? Alltså kurser som man aldrig läst tidigare och inte ingår i ens ordinarie gymnasie/komvuxexamen.
Milla : :
Hej,om man har gymnasieexamen (Examensbevis från gymnasiet eller från komvux) då räknas nya kursernas betyg (alltså betyg i de kurser som inte ingår i examensbeviset) endast i... Läs hela svaret
Okej, så jag vet att man t ex kan lägga till matte 2 med en utbildning som bara har matte 1, men hur gör man det? Alltså hur fungerar det? Jag planerar på att gå omvårdnadsprogrammet, och jag behöver lägga till matte 2. Men hur? Och hur funkar...
Julia: :
Hej Elias!titta gärna på Programplan för VO (om jag förstår dig rätt så är det Vård- och omsorgsprogrammet du planerar att läsa... Läs hela svaret
Hej, jag har hoppat mellan olika yrken mer än vad jag kan räkna och jag har hört att samhällsvetenskap är väldigt brett när det gäller yrkesval. Dock så är jag inne på företagsekonomi i universitetet och då sägs det att...
Milla : :
För dig blir behörighet Engelska 6, Matematik 3b alt 3c och Samhällskunskap 1b alt 1a1 +1a2 och eng 6 och samhällskunskap 1b ingår i alla... Läs hela svaret
Hejhej! Jag ska börja gymnasiet nu till hösten och har en fråga, det här med att välja till extra ämnen, gäller det bara yrkesförberedande program för att få högskolebehörighet, eller kan man göra det i högskoleförberedande program? Isf, påverkar det högskolebehörigheten på något vis?
Julia: :
hej Hugo,
att läsa extra-kurser när man läser Högskoleförberedande gymnasieprogram kan man göra endast om rektor fattar beslut om det. De kurser som man läser... Läs hela svaret
Hej!
Jag blev verkligen intresserad av pilot yrket. Men, jag blir dessvärre inte behörig till programmet om jag går samhällsvetenskapsprogrammet.
Frågor:
Vad innebär en tilläggning av kurs?
Blir jag behörig om jag tillägger rätta kurser?
Hur vet jag om min skola erbjuder dem...
Anna: :
Hej Henrik,
Läs på www.framtid.se om yrket Pilot>>
och man läser på en yrkeshögskola - utbildningar heter lite olika, t.ex "Trafikflygare"... och så kan man också utbilda sig tll... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att gå Teknikprogrammet NIU. Jag kommer då välja att läsa gymnasiet på fyra år istället för tre. Jag undrar om jag då kommer kunna välja till några kurser tredje eller fjärde året om jag känner att det blir för lite lektioner?
Jag funderar på tex. Matte 4 eller moderna...
Liselotte: :
Hej Lina!
vilken gymnasieskola är det som erbjuder läsa gymnasiet på fyra år i stället för tre? Det är ett undantag, inte alls vanligt. Eftersom det är ett undantag, så... Läs hela svaret
Jag går första året på hantverksprogrammet, men vill läsa många kurser. Jag har redan valt kurser för 300p att läsa som individuellt val nästa år och är inne på min andra matte kurs. Det finns några kurser till som jag vill läsa under min gymnasieperiod, som biologi, kemi och fysik och de...
Mikael: :
Hej Angelika!
Tyävärr, så stämmer det att för att kunna läsa på Komvux så måste man vara tillräckligt gammal eller redan har avklarat en 3-årig... Läs hela svaret