Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Kan jag läsa upp mina gymnasie betyg på en högskola? Och, hur länge läser man på högskolan då? Vet du om de har några krav eller något för att låta en läsa upp sina betyg där? Jag menar ju så klart läsa upp...
Milla : :
Hejsan,jag vet inte vad du menar med att "läsa upp betygen"... Om du menar att du saknar naturvetenskaplig behörighet vilken du behöver ha om du vill utbilda dig till Läkare eller... Läs hela svaret
Jag vill söka till programvaruteknik på mittuniversitetet men har inte någon kunskap inom området. Därför ska jag läsa en kurs på komvux för att få förkunskaper. Men jag såg att programmet på universitetet kräver...
Milla : :
Hej Lina,om en högskoleutbildning kräver - för särskild behörighet - matte 3, då måste du ha godkänt betyg i matte 3. Man kan inte ersätta... Läs hela svaret
Är det sant att universitet helst inte vill ha folk från komvux?? Fick höra det idag och blev sås stressad eftersom jag planerat att gå det efter gymnasiet eftersom jag går yrkesförberedande just nu.
Julia: :
Hej, jag tror du menar att i BII, kompletteringsgruppen, tilldelas färre platser på samma antal sökande, vilket är sant. Och av den anledning brukar det krävas högre meritvärde... Läs hela svaret
Hej!
Jag går nu på SAS1 kurs. Efter det vill jag göra SVA3 prövning (så jag har betyget senast den sista november att vara behörig till universitet den kommande våren). Jag kan fortsätta med SAS2 från oktober till 22 december. Min fråga är, skulle det vara möjlig för mig att bli behörig om...
SYV-besökare: :
Hej Milosz,
kurserna SAS 1, 2 och 3 "bygger på" varandra. Det är svårt men inte omöjligt - att få godkänt betyg i SAS 3 om man endast har godkänt betyg i SAS 1.
Om man är... Läs hela svaret
Jag skulle behöva hjälp, jag har inte riktigt förstått hur de funkar med betyg och poäng fällande högskola
Jag vill plugga till socionom och jag undrar i vilka städer kan man göra det? Och vad behöver jag göra med mina betyg ?
Jag studerade samhällbeteende och har F i svenska 2 och matte...
Mikael: :
Hej Sandra,
med de betyg du har så gissar jag på att du fick ett Studiebevis. Och du behöver få Examensbevis. Du måste vända dig till Komvux i den kommunen där du är... Läs hela svaret
Hej! Jag har sökt runt jättelänge för att välja ett universitet där jag till hösten tänkte läsa ett naturvetenskapligt basår på då jag vill studera vidare till tandläkare efter basåret. Jag undrar därför vilka universitet som erbjuder just dessa kurser på sina basår: Kemi2, Fysik2, Biologi2,...
Anna: :
hej Sheila!
Kurser i fysik, kemi, biologi och matematik bygger direkt på varandra, dvs utan att ha kunskaper i en "underliggande kurs" (lägre kurs) är det inte alls... Läs hela svaret
Hej! Jag har tagit en examen från gymnasiet där jag gick samhällsvetenskaplig linje. Jag vill till hösten söka ett program som tillhör behörighetsgrupp 4/A4. Jag har läst matte 1+2b. De står att man måste läsa 2c men det är väl naturlinjens motsvarighet till 2b? Har jag behörighet till denna...
Milla : :
Hej Annika!
I behörighetsgrupp 4/A4 ingår det Matematik 3 och Samhällskunskap 1b. Inom matten är det då 3b ELLER 3c som man ska ha betyg i.
Om du läste 2b inann, bör du nu läsa... Läs hela svaret