Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32008 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'tillgodoräknande' (25 st.)
Hej! Jag läser just nu ett ingenjörsprogram och vill byta till ett likadant i en annan stad. I staden jag läser i behöver man inte matte 3c, fysik 2 och kemi 1, dock behöver man det i staden jag vill söka till senare del av program i. Jag har inte läst dessa...
Milla : :
Hej, Prövningar i gymnasiala kurser kan man göra även om man inte läst det ämnet i skolan, över huvudet taget. Man behöver inte uppvisa några betyg när man anmäler sig till en... Läs hela svaret
Vilket innehåll i kursen tittar man efter för att se om den kan tillgodoräknas? Brukar man försumma något under denna kontroll?
Daniel: :
Hej E,den frågan du ställer nu kan vi som brukar svarar här på fråga SYV inte svara på; vi jobbar inte med den frågan och har inte den kompetensen. Som... Läs hela svaret
Om jag efter avklarat högskoleingenjörsprogram blir antagen till senare del av civilingenjörsprogram, kommer de kurser jag läst på högskoleingenjörsprogrammet räknas som kurser från civilingenjörsutbildningen om jag vill byta lärosäte?
Här är ett av LiUs...
Mikael: :
Allmänt gäller : om man blir antagen till senare del av programmet tar man sedan examen från det programmet som man ”avslutar”, För specifika detaljer om hur... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser just nu min femte termin på socionomprogrammet vid Uppsala Universitet. Jag har efter denna termin 2 terminer kvar och är sugen på att fortsätta studera även efteråt. Jag har tittat lite på personalvetarprogrammet och undrar om det finns kurser som jag kan tillgodoräkna från...
Anna: :
Hej Sara!jämför vilka kurser du läser på socionomprogrammet och vilka kurser som ingår i de programmen där du vill tillgodoräkna kurserna inom. Det måste... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en fråga gällande utbildning för en annan persons räkning. Den har jobbat med arbetsuppgifter inom titlarna redovisnings ekonom, koncern redovisning på engelska inom ett internationellt företag,civil ekonom, key account manager, erfarenhet inom familjejuridik, lön och hr...
Milla : :
Hej Caroline!det första jag tänker på är Validering i ngn form. T.ex genom en flex-yh: se gärna information på yhguiden.se/reportage/snabspar-yhexamenSe även info på... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst ett år på personalvetare programmet men har nu bestämt mig att till hösten börja läsa företagsekonomi programmet istället. Min vän sa att jag kan tillgodoräkna de kurser som inte varit programspecifika under mitt första år på personalvetare programmet så att jag slipper läsa...
Anna: :
Hej!det vanliga sättet är att man - när man blivit Antagen - ansöker om Tillgodoräknande av tidigare utbildning (i fall man sedan innan har godkända... Läs hela svaret
Hej, en elev studerar just nu på Språkintroduktionsprogrammet. Denna elev har betyg från grundskolan (åk 9) i Ryssland. Är det möjligt för denna elev att tillgodoräkna sin utländska betyg i några åk 9-ämnen (t ex fysik, kemi, biologi osv) för att sedan söka ett nationellt gymnasieprogram med...
Anna: :
Hej Daria,med utländska betyg från grundskolan, söker man i "fri kvot" - det vill säga man konkurrerar inte med sitt meritvärde (detta på grund av att det finns... Läs hela svaret
Hej!
Om jag studerar läkarprogrammet utomlands (inom EU) i ett par terminer och sedan blir antagen till läkarprogrammet i Sverige (t.ex. Karolinska Institutet), kan jag då tillgodoräkna de utländska högskolepoängen jag samlat och använda dem inom programmet (för vissa kurser) här i...
Julia: :
Hej Julian,du behöver i så fall ansöka om "tillgodoräknande av tidigare utbildning" på den institutionen där du blir antagen till ett svenskt program - och... Läs hela svaret
Hej!
Om man i dagsläget arbetar som behörig lärare (7-9) i HKK och SV och vill utbilda sig till SYV. Vilka kurser kan man då tillgodoräkna sig om man skulle läsa programmet? Eller finns det någon annan väg att gå?
Med vänlig hälsning Sofia
Liselotte: :
Hej Sofia,
du kan kontakta studievägledare på just det lärosäte där du vill läsa till SYV. Varje lärosäte får göra egna bedömningar och du kan få olika... Läs hela svaret
Hej!
Jag tänkte plugga fristående kurser inom juridik i vår som ingår i juristprogrammet.(Jag vet att man inte kan få juristexamen om man läser fristående kurser).
Under tiden jag pluggar fristående kurser vill jag göra högskoleprovet för att komma in på juristprogrammet. Jag undrar när man...
Mikael: :
Det blir inte lättare att Komma in på juristprogrammet om man har läst högskolekurser ... Så om målet är att komma in på juristprogrammet kanske är det bättre att satsa på... Läs hela svaret
Jag har läst 140 poäng på Förvaltningsprogrammet, och vill nu läsa mer åt personalvetarhållet.
Några kurser verkar vara lika och jag undrar om det går att tillgodoräkna sig de kurserna och bara söka till de som jag inte har läst?
Peter: :
Hej Jenny,
det finns 2 olika vägar att gå:
1. du söker till Personalvetarprogrammet och när du är antagen, ansöker om "tillgodoräknande" och du får... Läs hela svaret
Hej! Jag har utländskkandidatexamen i psykologi inriktat mot skolan och undrar om man kan läsa några ämnen för att få socionomexamen eller jobba som kurator?
Tack på förhand?
Daniel: :
Hej Tamar,
För utländska Socionomer>> erbjuder Stockholms universitet en kompletteringsutbildning á 3 terminer. Kraven för att kunna bli antagen är: 2-års... Läs hela svaret
Om jag läser några matematikkurser på ett universitet i vår som liknar de som sedan finns på det ingenjörsprogram jag vill läsa till hösten på ett annat universitet, skulle det kunna vara så att jag kan hoppa över de programkurserna då ifall kurserna ger samma behörighet? Hur vet man om två...
Anna: :
Hej Amanda!
Som det brukar gå till är när man kommer in på ett program, dvs får besked ANTAGEN, och man vet med sig att man har godkända betyg i kurser som ev är... Läs hela svaret
En kille som har fått sin högskoleutbildning validerad från UHR och det står på hand utlåtande att det inriktad mot juridik. Han har utbildat sig i Aleppo universitet i Syrien i 4 år inom juridik ( Kandidatexamen). På utlåtande har inte skrivit att vilka förkunskaper han behöver. Om han ska...
Liselotte: :
Hej Pershia,
kiIIen kan söka jobb och då är det arbetsgivaren som bestämmer om han har tillräckIiga kvalifikationer redan nu, eller inte.
Om han vill studera inom juridik, då... Läs hela svaret
Hej,
Jag tog min gymnasieexamen i somras och till vårterminen vill jag söka till ett program på universitetet men såg att det inte är tillgängligt förrän hösttermin2017. Jag har funderat på att läsa fristående kurser (som ingår i detta program) tills höstterminen. Då kommer jag söka till...
Milla : :
Du får inga formella fördelar när du söker till programmet i fall du redan har godkända betyg i några kurser. Om du har godkända betyg i kurser som ingår i programmet och kommer in på... Läs hela svaret