Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31889 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej! Jag har en kandidatexamen i HR och vill lägga till något, som en magister eller magister för att bredda mina kunskaper. Jag funderade på ekonomi eller finans av något slag och undrade om jag måste studera matte 3 först? Jag är öppen...
Milla : :
Hej!Kika gärna vilken behörighet krävs för Magisterprogrammet i Finans vid Lunds universitet: "En kandidatexamen och minst 90 högskolepoäng i företags- och/eller... Läs hela svaret
Hej, jag skulle vilja studera högskoleingenjör inom bank, finans och försärkingsverksamhet. Men jag försökt hitta ”rätt kurs” men däremot hittar jag inte det. Undrar om ni kan hjälpa mig och hitta rätt kurs så jag kan...
Milla : :
Hej,i Sverige brukar följande gälla: som högskoleingenjör arbetar man med i första hand med tekniskt utvecklings- och/eller konstruktionsarbete, men kan också... Läs hela svaret
Hej! Jag ska läsa rättsvetenskap med internationell och digital inriktning på örebro universitet. Jag undrar hur möjligheterna är för att jobba som jurist inom ett företag eller bank efter. Alltså vill jag inte jobba inom domstolen, utan mer med...
Milla : :
Hej,jag är allmän studievägledare, alltså "expert på alla yrken och alla utbildningar" vilket är ju omöjligt att vara. Utifrån information i... Läs hela svaret
Hej, jag har avklarat en ekonomutbildning i Litauen som motsvarar ett kandidatprogram i Sverige, inom finans. För att översätta direkt så är det "Kandidatexamen i finans" . Hur ska jag gå tillväga för att komplettera för att få...
Milla : :
Hej,jag undrar om du fick din utbildning bedömd av UHR, universitets- och högskolerådet. Om Ja, då framgår det av svaret du fick från UHR vad din utbildning motsvarar... Läs hela svaret
Vilken utbildning ska man läsa för att få de kunskaper och kompetens inom investerings bransch? Pluggar man 1st till ekonom och sedan läser man 2 år till finansanalytiker?, + CFA prov? Tack på förhand!.?
Anna: :
Hej Björn,kika gärna på yrke/aktiemaklare och i så fall gäller följande: Mäklare inom finans har i Sverige, traditionellt, en examen som civilekonom eller civilingenjör med... Läs hela svaret
Hej, Jag funderar på att läsa till finansiell rådgivare och undrar vad som krävs för att bli detta. På framtid.se läser jag att den vanligaste vägen att gå är en master i ekonomi, men hur går man vidare efter detta? Finns det andra...
Mikael: :
Hej! Yrket finansiell-rådgivare är i Sverige icke-reglerat, därför kan olika arbetsgivare ställa olika krav på de som söker jobbet. I Sverige kan också lagar och... Läs hela svaret
Hej! Jag har ingen aning om vad jag vill jobba med i framtiden. Jag har kollat lite på mäklare inom finans, ingenjör och försäkrings försäljare. Så därför undrar jag vart man kan jobba som mäklare inom finans och som ingenjör. Jag...
Julia: :
Hej,kika gärna på många yrken på www.framtid.se - det är en sajt som beskriver över 2.000 yrken.
Ang. Mäklare inom finans - se gärna info om följande... Läs hela svaret
Hej! Har fått ett allt större intresse för aktier och sparande. Om man vill arbeta med detta i framtiden, vilken utbildning passar då? Jag tänker på enskilda aktier men även samhället i stort som makroekonomi.
Bästa hälsningar,
Christoffer
Anna: :
Hej Christoffer,yrken inom det område som du är intresserad av är inte "reglerade", alltså finns inga strikta krav på vilken utbildning man ska ha. Millas... Läs hela svaret
Villket gymnasium, högskola/universitet, poäng och tid för utbildning
Anna: :
Hej Mathias,
på gymnasiet rekommenderar jag EK:Ekonomiprogrammet, inriktning Ekonomi>>
På eftergymnasial nivå är det studier i Ekonomi på högskola/universitet som gäller. Kika... Läs hela svaret