Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31889 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'ekonomiyrken' (30 st.)
Hej. Jag undrar vad skillnaden mellan Civilekonomprogrammet och Ekonomprogrammet är. Är det samma jobbmöjligheter man får eller skiljer det sig? Är någon bättre om man vill ha bra arbetsmöjligheter utomlands? Kan man göra en tvåårig...
Milla : :
Hej!Civilekonomprogrammet och Ekonomprogrammet är utbildningar inom samma kunskapsområde, men det finns vissa skillnader mellan dem när det gäller innehåll, akademisk nivå... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu andra året på Bygg programmet och jag har inte tänkt mig att vara snickare hela livet. Jag har mitt intresse på ekonomi/finans delen. Jag har just nu valt ett paket som är högskoleförberedande och då är det Matte 2a,...
Milla : :
Hej,om du vill komma in på någon ekonomiutbildning på högskola eller universitet i Sverige, då kommer du behöva - för särskild behörighet - godkända betyg i matematik 3 (3b eller 3c) och... Läs hela svaret
Hej! Om man läser alla kurser som står här, kan man ta ut en examen I företagsekonomi? Och vad kan man arbeta med om man läst dessa? Kräver de ma3b?...
Milla : :
Hej!På sidan som du länkar till (längst ner) finns tel.nummer och epostadress till studievägledaren som jobbar på den institutionen där kurserna erbjuds och där man ska ta ut sin... Läs hela svaret
Jag tänkte söka civilekonomprogrammet till höst, men funderar på om ekonomie kandidat är bättre? Om jag kommer in på ekonomie kandidat, då behöver jag pendla så långt och det är ett år mindre. Då kan jag söka...
Milla : :
Hej,det vi vet om yrket Civilekonom berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/civilekonom Men annars, är yrken inom område Ekonomi, i Sverige, för det mesta... Läs hela svaret
Hej! Vilket är bättre mellan redovisningekonom och redovisningkonslut ? Hälsningar Darine
Milla : :
Hejsan,ingen av de yrkena som du frågar om är i Sverige reglerade. Det betyder att yrkestitlar, arbetsuppgifterna och vilken utbildning man "behöver" skaffa sig... Läs hela svaret
Hej! Jag är intresserad av att skapa min egna kandidat i företagsekonomi i Stockholms universitet. Har några frågor: 1. Kan man jobba på banken efter en sån kandidat? 2. Är det stor skillnad mellan programmet och egna kurser? 3. Vad blir det för...
Milla : :
Hej,yrken inom ekonomi är - i Sverige - för det mesta icke-reglerade, alltså bestämmer arbetsgivare vilken utbildning som leder till anställning och olika arbetsgivare kan tänka olika,... Läs hela svaret
Hej! Jag läser just nu ett basår. Jag började läsa för att jag tyckte det lät intressant och att jag alltid har haft lätt för matte. Men nu börjar jag undra om det är rätt. Jag har på senare år haft ett intresse av aktier och...
Mikael: :
Hej Lucke,med tanke på din ålder har du cirka 50 år till pension och ingen kan veta hur utvecklingen kommer att gå under så lång tid framöver. "Ekonomi"... Läs hela svaret
Milla : :
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret
Hej! Jag har kollat runt lite på både kandidat i ekonomi vid Uppsala eller kandidat i företagsekonomi i Stockholm och undrar mest vad stora skillnaden är? Vad blir skillnaden i examen? Är den ena bättre än den andra och kan man på...
Liselotte: :
Hej Clara,du får bäst svar på din fråga hos studievägledare på de institutioner på lärosätena där respektive utbildning ges.Allmänt sett, så kan... Läs hela svaret
Hej, Jag undrar vad skillnaden är att studera ekonomi på universitetet vs. yrkeshögskola? Frågan gäller kursmässigt innehåll samt om val av utbildning kan påverka lönen när man börjar arbeta.
Milla : :
Hej Linda,du ställer en intressant och viktigt fråga med som också är mycket svår fråga att besvara. Eftersom yrken inom ekonomi är i Sverige i princip oreglerade (vilket... Läs hela svaret
Hej, Jag vill studera till aktiemäklare. Men jag är 50 år så jag kan inte gå bland 21-30 åringar på universitet. Dessutom så tar det 3 år på universitet. Jag är ute efter en kortare utbildning. Finns det nån sådan?
Anna: :
Hej Ferit!Jag tror tyvärr att ingen sådan kort utbildning (i alla fall vad gäller kunna jobba som Aktiemäklare i Sverige) går att hitta. Du får gärna kika på... Läs hela svaret
Hej! Jag upplever att det är lite svårt att veta exakt vad som krävs för att bli ekonom. Jag hade gärna velat läsa någon mer inriktad utbildning och tycker att nationalekonomi verkar intressant men är nervös över att det blir för...
Julia: :
Hej Cecilia!Ekonomiyrken, bl.a yrket Ekonom och Miljöekonom är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa vem hen vill, med vilken tidigare utbildning som helst.Du... Läs hela svaret
Kan man bli anställd på en redovisningsbyrå som redovisningsekonom eller konsult om man har läst lönekonsult? De går väll ej Eftet titeln eller? Då de ej e en skyddad titel. Kollade på kursinnehållet på både...
Mikael: :
Yrken är inte reglerade och det blir därför upp till arbetsgivare... så det kan te sig olika på olika arbetsplatser.
Hej jag undrsr skillnaden mellan mäklarekonom och fastighetsmäklare? Läste men förstod inte! Kan du förklara ?
Milla : :
Hej Sara,om yrket fastighetsmäklare berättar vi på Framtid.se/yrke/fastighetsmäklare - det är ett av de reglerade yrken där strikta krav ställs på vilken utbildning man... Läs hela svaret
Hej jag är väldigt intresserad av att bli revisor men vilken utbildning skulle passa? Ekonomprogramet? Vad är skillnaden på redovisningsekonom och revisor då? Kan man kalla sig själv för revisor om man har pluggat redovisningsekonom på...
Anna: :
Hej Sara,för att i Sverige bli en auktoriserad Revisor, så ställs det strikta specifika krav: för att bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om... Läs hela svaret