Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31992 frågor besvarade.
Friskola eller kommunal skola?
6Poäng
Janine
Hej, jag undrar ifall ni tror att en mindre skola med 200 elever är bättre än en större kommunal skola som är betydligt många fler elever? För jag har ångest mellan att välja en mindre skola än en större. Jag har besökt den lilla skolan och fördelarna/nackdelarna var:
Fördelar:
1. Bra sammanhållning
2. Bra elever
3. Bra lärare som kan hjälpa en mycket
4. God mat
5. Fräscha lokaler och ganska tyst
6. Låg väldigt bra till in i centrum
Nackdelar:
1. Det var väldigt litet och trångt
2. Många grabbar eftersom det är teknikprogrammet och det kan kännas lite ensamt då man är ända tjej.
3. De hade inga roliga aktiviteter i skolan så som biljardbord, pingisbord, mm.
4. Kändes lite små tråkigt efter ett tag då man inte gjorde så mycket
Jag har inte haft möjlighet att titta på den större skolan och tror inte heller att jag kommer kunna ha möjlighet och titta på den eftersom vi har nationella prov nu framöver tills valet ska bli klart vilket är om 1,5 vecka. Så därför undrar jag ifall ni snälla kunde hjälpa mig och tro vad som kommer bli bäst? Jag vet att det inte är någon kan säga till än men vad ni själv skulle passa mig? Då jag är en tjej som ska flytta hemifrån och sådant.
Det kan vara svårt att välja vilken utbildning man sätter som sitt första alternativ i gymnasievalet.
Det finns, precis som du skriver både för- & nackdelar på olika skolor. På Teknikprogrammet är det oftast fler killar än tjejer på alla skolor.
Synd om du inte hinner se på en av skolorna. Men du kan kanske försöka boka en halvdag eller ett par timmars besök i alla fall. Om du t.ex. har det nationella provet - så är inte provet på en hel skoldag, du kan kanske efter provet göra ett kort besök till skolan. Jag råder dig kontakta SYV på skolan och boka ett sådant studiebesök.
En faktor som du inte nämner - avstånd från bostaden, som jag tycker är viktigt att tänka på: du skall ju ta dig till/från skolan i 3 år och alla "extra minuterna" samlas in i långa timmar på tre år ... jag tycker det är ett stort PLUS om man kan gå eller cykla till skolan från bostaden - då får man motion dagligen och så är man inte beroende av buss/tåg som kan bli försenade.
Jag undrar också vad dina föräldrar (vårdnadshavare) tycker? Det är viktigt både formellt sett (du är inte myndig) och på ett annat sätt också: dina föräldrar känner dig väl och vill ditt bästa - de kan ge dig mycket bra råd.
Även kurator och SYV på din skola kan vara till stor hjälp: gå prata med kurator och SYV och ta upp för- och nackdelar för de två skolorna.
Jag antar att du har flera alternativ i ditt gymnasieval: de två skolorna som du nämner i din fråga här nu men att du även lägger till "som back-up" någon skola till... det är ju svårt att veta hur dina konkurrenter klarar vårterminens betyg och det finns inga garantier att du (eller någon annan elev - för del delen) kommer in på sitt första alternativ.
Jag hoppas att några tankar eller förslag i mitt svar till dig nu - blir till hjälp!
Bästa hälsningar & stort lycka till!
Milla
Du skriver att du söker i första hand till en skola långt hemifrån. Frågan är då om ansökan till den skolan (som ligger långt hemifrån) administreras av en annan antagningskansli än dina övriga alternativ - i gymnasievalet.
Se i det preliminära antagningsbeskedet. Står det på något av dina alternativ: "Prövas av en annan kansli" eller ngt liknande?
I fall det är olika kanslier, kan du bli antagen på två olika skolor samtidigt - för att olika kanslier samkör inte med varandra. För dig är det bra i så fall: då har du två platser att välja mellan.
I fall du blir antagen bara på en skola, så är det där du har plats.
Om du inte vill eller kan utnyttja den platsen - står du utan gymnasieplats. Om vad som händer i fall du inte kommer att ha någon utbildningsplats, kan du läsa här: http://www.fragasyv.se/info/vad-hander-om-man-inte-far-plats-pa-gymnasiet
De brukar lösa sig i allra de flesta fallen - då kommunen där du är skriven försöker alltid lösa situationen för en elev som står utan gymnasieplats och speciellt om du har högt Mtv (meritvärde) och att du inte kan utnyttja din plats på en skola långt borta pga du inte hittade bostad där. Jag kan inte ge dig ngt. garanti men jag säger bara att erfarenhet visar på att det brukar lösa sig nästan i alla fall.
Det där med att hitta en lägenhet kan vara svårt på vissa orter.
Tips till dig: be personal på skolan om hjälp i bostadssökande; sök även rum (och inte bara lägenhet); se om det finns billig vandrarhem - som kanske kan bli en nödlösning under de första veckorna och så försöker du hitta mer permanent bostad senare.
Önskar dig stort lycka till & kommer att hålla tummarna för dig!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Milla : :
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Milla : :
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret
Milla : :
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Mikael: :
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Milla : :
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Anna: :
Hej,
du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet.
För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Anna: :
Hej Jonathan,
omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret