Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31987 frågor besvarade.
Genväg till gymnasiet för nyanlända?
6 Svar
Hej Emma,
det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...? och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...
Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.
Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)
Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
Summan av kardemumman:
jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.
Hej,
Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
Viktigt!
Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
Hej!
Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
· Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
· Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella gymnasieutbildningen.
En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
Med vänlig hälsning
Peter syv
Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:
Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
Med Vänliga Hälsningar
Antagningshandläggare
hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:
Hej,
Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
Vänliga hälsningar
Antagningskansliet
Nyköpings Kommun
Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:
Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program.
Med vänliga hälsningar
Elevantagningen
Region Dalarna
Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:
"Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen.
Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
Vänliga hälsningar".
Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:
Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.
Här hittar du bra info:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576
Mvh
Hej,
jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:
"Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."
Frågor och svar taggade med 'kurser och program på högskola' (8 st.)
-
Utbildning inom kyla/värme?
Hej! Jag pluggar Kyl och värmepumpsteknik på yrkeshögskola, då jag tycker detta var kul vill jag utbilda mig vidare inom detta ämne på högskola/universitet, däremot hittar jag inte några program som innehåller kyl/värmepumpsteknik....
Hej!Kika gärna på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=värme - en lista på 32 utbildningar (kurser och program) på svenska högskolor-universitet som har start HT24 och som har med... Läs hela svaret -
Läsa samma kurs två gånger?
Hej! Kan man läsa samma kurs två gånger på universitetet på olika lärosäten? Anledningen till varför jag undrar är att jag möjligtvis vill börja på samma program jag går nu men på ett annat lärosäte till...
Hej Nellie,kontakta gärna studievägledare på den institutionen där du vill läsa om kursen. Jag tror inte det finns några generella (allmänna) regler skrivna för den situationen som du... Läs hela svaret -
rektorsprogrammet?
Hej! Jag utbildar mig just nu till förskollärare och har kollat in lite på masterprogram mm. Mitt intresse just nu är rektorsprogrammet men jag har svårt att förstå hur programmet är. Min fråga är då hur lång programmet...
Hej. Det är inte helt lätt att hitta lämpliga kurser som ska vara på SU och(eller) på distans. Kurserna kan ha olika namn och ibland vet man inte om det är en "lämplig" (i sammanhanget) kurs... Läs hela svaret -
Hur blir man hållbarhetschef?
Hej Jag har kollat runt bland olika jobb och utbildningar och ett som fastnade var hållbarhetschef. Jag vill arbeta med hållbarhet eftersom jag älskar naturen och vill göra något för att förbättra den. Har även fått höra att jag...
Hej Jennifer!Kika gärna på utbildningen: miljo-innovation-och-hallbarhet. det är ett 3-årigt högskoleprogram.Sedan finns det ett antal mer eller mindre korta Kurser på högskolenivå som... Läs hela svaret -
Politik utbildning?
Hej syv jag är en tjej på 19år och har stora intressen inom politik, jag är medveten om att som politiker behövs det ingen utbildning men jag är fortfarande intresserad och utbilda mig på universitet och lära mig mer om politik. Jag är mycket...
Hej Sara,se gärna en lista av utbildningar på svenska lärosäten som har ordet "politik" i sina namn: studera.nu/jamfor-utbildning/?q=politik - det finns både kurser och hela "utbildningar"/program. Om man... Läs hela svaret -
Socionom- vidareutbildning Hr?
Hej! Jag är utbildad socionom och har jobbat många år med människor i behov av stöd. Sedan tio år tillbaka jobbar jag på Arbetsförmedlingen. Jag tycker om att jobba med människor, gärna administrativt, men känner att jag vill börja fördjupa mig mer. Har funderingar på arbete inom Hr och...
Hej Sara,om du menar den här utbildning>> så är det komvux-utbildning, på gymnasial nivå. Jag är nästan säker på att du ej får studieplats pga du är mycket... Läs hela svaret -
Kandidatexamen inriktning psykologi?
Hej! Utöver psykologprogrammet, vad finns det för program som är inriktade på olika typer av psykologi? Helst kandidatprogram där jag sedan kan gå vidare till magisterprogram (alltså helst inte yrkesutbildningar). Tacksam för svar!
Hej Lina! Det är mycket bra att samråda med Studievägledare på den högskola/universitet och i första hand på det fakultetet/institutionen där du helst vill läsa - och... Läs hela svaret -
Vad finns det mer än Socionom?
Jag vill jobba med uteliggare och flyktingar. Jag har varit och volontär arbetet i rumänien och i afrika och ÄLSKAR det! Så vill göra samma sak fast här hemma. Jag har därför sökt till socionom, men har nu hört att man kan söka andra kurser och utbildningar och ändå kunna jobba med samma sak....
Hej Alexandra! Att jobba med "utsatta" kan man på olika sätt. Man kan jobba som volontär där det ej krävs någon formell utbildning (bra att ha relevant utbildning, men det är ej ett absolut krav). Du kan också ansöka om... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga