Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32110 frågor besvarade.

    Grundlärare 4-6 och gymnasielärare?

    1 Poäng
    Ayat
    Hej,

    Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.

    Min första fråga: om jag vill bli gymnasielärare med inriktning engelska på 120 hp, kan jag då läsa svenska som andra språk 1 och 2, och sedan läsa KPU?

    Min andra fråga: kan jag läsa engelska 1, sedan andra engelska och svenska kurser på högskola, och sedan läsa KPU för att bli grundskolelärare årskurs 4-6? Alltså undrar jag och det går att läsa vissa kurser på högskola och sedan KPU för att bli grundlärare årskurs 4-6? (utan att behöva läsa engelska 2 och 3?)

    Mycket tacksam för svar/
    Ayat


    1 Svar

    0 Poäng
    SYV-besökare SYV

    Hej Ayat,
    grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet man idag ännu inte.

    KPU - vilka inriktningar och var i landet de erbjuds, varierar från en termin till en annan. Konkurrens om KPU platserna kan också finnas; det är alltså inte alls säkert att även om man är behörig, att man garanterat kommer på KPU.
    Som det är idag, prioriterar KPU-programmen sökande som ska bli behöriga i flera ämnen, men även för dem kanske platserna inte räcker. Begränsning i KPU-platserna kan uppstå ex. pga brist på högskolelärare som kan undervisa och/eller brist på lämpliga praktikplatser (praktikplats måste ha behörig handledare).

    Den säkraste vägen till lärarlegitimation ligger via Ämneslärarprogrammet. Se om du kan hitta några ämneslärarprogram som du kan tänka dig att söka. Inom programmet har man garanti på varje nästa kurs och klarar man hela programmet, får man lärarexamen och då finns det nog inga hinder att även få lärarlegidimation.

    Läser man på andra sätt än genom lärarprogrammen, finns det många osäkerhetsfaktorer: bl.a är det inte säkert att komma in på "nästa kurs", ex. om du läser SAS A eller SAS I (första kurs i Svenska som andraspråk), att du skulle garanterat komma in på SAS B eller SAS II... och så vidare. Då kan det bli "stopp" på vägen, tyvärr.

    Vad jag vet om engelska-lärare (deras behörigheter) så krävs det alltid minst 90 hp inom engelska för att kunna bli lärare på gymnasiet eller på högstadiet (årskurs 7-9). På gymnasiet behöver man som behörig lärare ha 120 hp i sitt "första ämne" men i andra ämne räcker det med 90 hp (så om du har ngt. annat ämne som ditt första undervisningsämne, räcker det med 90 hp i så fall), men även för grundskolelärare i engelska är 90 hp ett krav.

    Vad gäller för att bli behörig lärare på låg- och mellanstadiet - den så kallad "tidigare lärare" kan vara rätt så krångligt. Lite olika kurser kan läsas inom olika lärarprogram på olika orter.

    Om du kommer in på ngt. lärarprogram, är det inte omöjligt att dina 30 hp inom engelska kan bli "tillgodoräknade" och din utbildning inom lärarprogrammet kan bli, därmed, kortare.

    Sammanfattning
    Det är rätt så krångligt. Reglerna förändras också. Undantag kan beviljas (ex. kan Skolverket ge eller utöka Lärarlegitimationen även om man ej uppfyller alla de kraven som finns). Det är Skolverket som bestämmer i frågan om Lärarlegitimationer (lärarhögskolorna bestämmer ang. lärarexamina). Har man lärarexamen, kan man ansöka om legitimation.

    Tips: försök komma in på ett program som leder till lärarexamen; eller vänd dig till studievägledare på Lärarhögskolorna (dock kan du få lite olika svar från olika lärarhögskolorna). 

    Frågor och svar taggade med 'svårighetsgrad' (3 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      F.O.F

      Skillnad på svårighetsgraden på samma kurs med olika lärosäten?

      Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...

      Milla : : Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Emil

      Hur svåra är civilingenjörsprogrammen?

      Hej! Snittade D i gymnasiet men la inte så mycket krut. Har nu siktat på ingenjörsstudier Och kom in på tekniskt basår på chalmers vilket ger garantiplats till civilingenjör elektroteknik. Borde jag sikta lägre med tanke på att man hör att civilingenjörsutbildningarna är så svåra? Är absolut...

      Anna: : Hej Emil!Om du kommer in på en utbildning, då har de som bestämmer kring den utbildningen "bestämt" att du kan klara av utbildningen, annars skulle du inte blivit antagen. Med "kan klara" menas... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Philip

      Svårighetsgrader inom IB?

      Hej. Jag har tänkt lite på IB och tycker att det blir mer och mer spännande för varje gång man läser om det. Jag vet dock inte hur svårt det är att vara elev i en sån klass.. Har alla ett perfekt uttal eller arbetar man med det? Kan alla massa svåra ord man aldrig hört? Om man...

      Anna: : Hej Philip, första året på IB är förberedande. IB programmet är egentligen 2årigt. Det är olika typer av elever som kan träffas på IB - svenska elever, elever som har engelska som modersmål men som kommer från olika länder och har... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga