Freja
    Hej!
    Jag bor nuvarande i Stockholm och ska börja gymnasiet nästa år.
    Jag vill verkligen gå gymnasium i en annan stad och bo själv (tror/vet att det skulle vara det bästa för mig) men hur fungerar det rent praktiskt?
    Alla städer har ju olika tider för när man ska söka skola, och hur ska jag göra med boende? Och får man någon form av bidrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Freja!
    Fram till den dagen du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer var du bor.
    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du flyttar och bor själv när du går på gymnasiet i en annan stad, då åter de sig också skyldighet att hitta bostad åt dig och betala för den.
    Söka till gymnasiet får du till vilken skola som helst. Det finns ca 900 gymnasieskolor (av dem några är Svenska skolor Utomlands).
    Lättare att komma in i en annan stad, utanför upptagningsområde av ditt antagningskansli, om det är på en Fristående skola (friskola, som inte är kommunal eller landstingsdriven); detta pga kommunala och landstingsdrivna prioriterar egna elever, som är folkbokförda nära där skolan är; men fristående gymnasieskolor tittar bara på betyg, oavsett vilken kommun eleven är folkbokförd i.
    Med det sagt, så kan du komma in på en skola i en annan kommun men var du sedan ska bo eller hur det ska betalas, är i första hand ansvar som dina vårdnadshavare har, men de måste inte alls bara ta och ordna bostad mm. åt dig i en annan stad, utan de har rätt att säga att du ska bo hemma - hos en av dina vårdnadshavare eller på en annan adress, som dina vårdnadshavare "anvisar dig till". Sådana är reglerna.
    När du fyller 18 år, kan du själv bestämma var du bor. Och så ska du också själv ansvara för att ordna så att du har ekonomin till den; och har man inte möjlighet att betala, då gör man det som man har råd till att göra (alltså bor de allra flesta gymnasieelever hemma hos sina föräldrar under hela sina 3 år på gymnasiet).
    Om olika gymnasie-skoltyper - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper

    Ang. bidrag
    det fiinns inga bidrag som skulle täcka för hela kostnaden när gymnasieeleven bor utanför föräldrahemmet; elevens familjen brukar betala en hel del. Svårt att säga exakt hur mycket men att komma under 2.ooo kr/månad är nog inte möjligt, även om man är väldigt sparsam.

    Det är inte alla elever som läser på gymnasiet på annan ort som har rätt till bidrag för boende "Inackorderings-"-bidrag eller tillägg. Om det är en fristående gymnasieskola, söker man Inackorderingsbidrag hos CSN (men CSN kan bevilja det endast om samma program och nationell inriktning ej finns närmare elevens föräldrahem).
    Om man läser på en kommunal gymnasieskola, är det hos elevens folkbokföringskommun som man ansöker om inackorderingstillägg. Kommunerna brukar betala endast om samma utbildning ej finns på eleven "egen ort".
    I andra fall har inte eleven eller elevens familj rätt till någon ekonomisk kompensation för elevens boende i en annan stad.

    Studie- och yrkesvägledare

    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du skulle flytta och bo i en annan stad, och har råd att ordna boende för dig i den andra staden - sök i så fall bland annat till Fristående gymnasieskolorna i den staden där du ska bo (du kan söka till kommunala och landstingsdrivna också, men det är riskabelt att ENDAST söka till kommunala skolor i andra städer, då de prioriterar egna sökande och du kan bli utan plats).
    Sök till många olika gymnasieskolor.
    Allt som oftast söker du via ditt eget gymnasieantagningskansli - alltså om du nu är folkbokförd i Stockholm - är det www.gyantagningen.se som är din hemsida för gymnasieval.

    Kontakta dem på antagningskansliet kan du via tel. 08-580 080 00 (Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11) eller E-post [email protected]

    Riksrekryterande utbildningar
    De finns på ca 90 gymnasieskolor; alltså på ca 10% av gymnasieskolorna;
    till de riksrekryterande utb., söker alla på samma villkor, oavsett om en sådan utb. finns på en friskola eller på en kommunal skola.
    Det finns olika Typer av Riksrekryterande utb. - hela Program (Speciella program med egna examensmål) som är Riksrekryterande; och Spetsutbildningar och Särskilda varianter.

     NIU och RIG
    Idrottsbegåvade elever kan komma in på NIU eller RIG. De utbildningar finns endast på några få gymnasieskolor. Antagning sker i samarbete med specialidrottsförbund. Kommer man in på RIG eller NIU långt hemifrån, brukar "alla" hjälpas åt och ordna så att eleven kan bo på skolorten under skolveckorna.

    Det är inte alls ovanligt att elever som går på skolan i en annan stad åker hem till föräldrarna varje helg. Internat och elevboende brukar ha öppet endast under "skolveckorna".

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiala kurser' (9 st.)

    • Emily

      Hur påverkar distanskurser mina jämförelsepoäng?

      Hej! Jag hade tänkt läsa några gymnasiala distanskurser från hermods (skrivkurs samt film och tvkunskap). Det är inget jag behöver för behörighet eller liknande utan mest att det verkar roligt och intressant. I och med detta tänker jag att betyg inte är viktigt, utan att det räcker med att...

      Julia: : Hej Emily!om du på gymnasiet (i slutet av år 3) får ut examensbevis, då spelar det ingen roll vilka betyg i gymnasiala kurser du får när du läser inom... Läs hela svaret
    • Anders

      Vuxenutbildning vs arbetsmarknadsutbildning?

      Om man går en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen till till exempel kock eller snickare kan man använda kurserna som man har läst till en yrkesförberedande gymnasieexamen?

      SYV-besökare: : En mycket intressant fråga! Har inte fått den förut. Kan faktiskt inte svara på det. Tror det beror på det exakta innehållet i den arbetsmarknadsutbildningen: om det ingår... Läs hela svaret
    • Sandra

      Det här med ämnen och sen en siffra efter?

      Vi har inte pratat om gymnasiet än i skolan, så jag sökte upp mycket själv. Jag förstår det mesta men det här med engelska 5 och 6, samhällskunskap 1b och 2 osv.. Vad betyder det och vilka av de ska man välja? Är engelska 5 lättare eller svårare än engelska 6? Varför ger båda 100 poäng om de...

      Anna: : Hej Sandra,Engelska 5 är en Obligatorisk kurs på alla nationella svenska gymnasieprogram.Engelska 6 är en Obligatorisk kurs på alla Högskoleförberedande nationella svenska program.... Läs hela svaret
    • Nora

      Varför är 50p kurser bra?

      Hej! Jag studerar på komvux just nu och undrar varför 50p kurser är bra? Hur räknas 50 p kurser i meritpoäng, om man tex får B i två 50 p kuser? Slås de ihop till en och samma kurs?

      Milla : : Hej Nora,för att uppnå kraven för Examensbevis på komvux behöver man uppnå 2400 betygsatta poäng. Av dem får max 150 p. vara betygsatta med F. 50-poängskurser är varken sig... Läs hela svaret
    • edvin

      lägga till ämnen i 2an och 3an i bygg?

      hej det är så att jag går bygg och vill senare runt 25 års åldern bli polis. det jag ska ta med mig i åk2 är historia1a2, samhälle 1a2 som inviduellt val samt svenska 2 som utökad kurs. åk 3 är eng 6 som inviduellt val och svenska 3 utökad kurs. Efter det är jag behörig till att söka in till...

      Anna: : hej Edvin, jag antar att du Iäser som IärIng>> Om man Iäser som IärIing är det Yrkeskurserna som man Iär sig på arbetspIatsen, och de "vanIiga" ämnen Iäser man i... Läs hela svaret
    • Mai Ly

      Räcker det med betyg E för att söka till högskola/universitet?

      Hej! Jag studerar på gymnasiet kurser i komvux just nu. Jag vill studera vidare till lärare och undrar om det räcker med E betyg för att kunna komma in i högskolan eller universitet? Tack.

      Milla : : Hej Mai Ly! Om du får betyg E blir du Behörig att söka utbildningar på högskola/universitet och bl a ska kunna söka till lärare. Sedan, om konkurrensen... Läs hela svaret
    • Marcus

      Elektriker vad krävs?

      Hej de här kurserna har jag läst, vad mer krävs för att börja som elektriker lärling? Elkompetens A och B Ellära A och B Växelström trefas

      Mikael: : Har du gittat ett företag som vill ta in dig som individuell lärling (vuxen lärling)? Oavsett kurserna, måste du hitta ett intresserad företag och då säger de på företaget till dig vad de vill att du har för betyg. Med vänlig hälsning, Mikael syv
    • mansoora

      gymnasie kurser?

      hur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?

      Anna: : Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaret
    • Hanna

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag ska välja till gymnasiet nu i år och blir verkligen jätte förvirrad av alla olika kurser, som t.ex Matte 1b, Matte 2, Engelska 7 osv. Förstår verkligen ingenting. Vad är skillnaden och hur många olika kurser finns det egentligen? Samma sak med meritpoäng på gymnasiet, får man det...

      Milla : : Hej Hanna! Jag förstår att det är mycket info och kan vara ganska förvirrande med alla begrepp som "meritpoäng" och många med dig undrar vad är skillnad på Matte 1a, 1b och 1c? Det finns väldigt många olika kurser inom gymnasiet... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga