Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31972 frågor besvarade.
Hjälper det att ta moderna språk på teknikprogrammet?
2Poäng
Albin
Hej!
Just nu går jag i åk. 9 och de absolut värsta lektionerna är franskan, under mina år i högstadiet så har jag heller knappt lärt mig någon franska men ändå lyckats nå ett B då jag har en förmåga att lägga en massa information på korttidsminnet haha.
Så när jag såg att teknikprogrammet (som jag planerar att gå i gymnasiet) inte kräver en att gå moderna språk så blev man överlycklig, men jag har även läst någonstans att det kan ge extra poäng i gymnasiet. Därför tänker jag att man kanske skulle läsa franska 1 i gymnasiet (om det är möjligt med tanke på att jag redan haft det på högstadiet) bara för att få meritpoängen. Men jag vill heller inte alls läsa mer franska oavsett nivån - men jag har höga förhoppningar på min utbildning efter gymnasiet och där tänker jag att det kan hjälpa till.
Borde jag gå moderna språk för att få de extra meritpoängen (om man får det) och hade det lönat sig i framtiden? Eller finns det kanske andra kurser man kan läsa för att få extra meritpoäng som inte har med språk att göra?
Hej Albin, läs gärna information på gymnasieguiden.se - om meritpoäng.
De kurser som inom ämnet Moderna språk ger meritpoäng är mod.språk 3 och 4. Mod.språk 2 ger meritpoäng endast i undantagsfall - läs information om meritpoäng för att veta i vilket fall mod.språk2 ger meritpoäng. Moderna språk 1 ger aldrig meritpoäng. Dessutom kommer du inte bli antagen till Franska 1 på gymnasiet, utan om du önskar läsa Franska, då är det Franska 3 du kan bli antagen till. Det går att uppnå maximalt antal meritpoängäven utan moderna språk; kursen engelska 7 ger 1.0 meritpoäng och ännu 1.5 kan man få genom högre kurser i matematik. Vilka som är "högre kurser" i matematik, beror på vad som krävs (för särskild behörighet) inför den universitetsutbildning, i Sverige, som du söker till. Exempel: om du söker till juristprogrammet där matematik ej krävs för särskild behörighet, då ger matematik 2, 3 och 4 var sina + 0.5 meritpoäng och på så sätt uppnår man max meritpoäng inom matte. Söker du till arbetsterapeutprogrammet som kräver matte2, för särskild behörighet, då ger matematik 3, 4 och 5 var sina + 0.5 meritpoäng. Söker du till fastighetsmäklarprogrammet som kräver matte3, då måste du ha godkända betyg i Högre mattekurser än matte 3 (för att matte 3 krävs och utan godkänt betyg i den är man obehörig), för att få meritpoäng inom ämnet matematik. OBS! eftersom moderna språk inte ingår i TE som obligatoriskt ämne, kan det bli så att din gymnasieskola inte har möjlighet att erbjuda läsa moderna språk, över huvudet taget. Moderna språk får läsas på TE som programfördjupning och/eller inom Individuellt val, men endast om gymnasieskolan har möjlighet att erbjuda det. På de gymnasieskolor där programmen som obligatoriskt innehåller moderna språk ej ingår i utbildningsutbudet, är det mycket möjligt att lärare som kan undervisa i moderna språk, saknas. Gymnasieskola kan i så fall fixa/köpa undervisning på andra skolor, men är inte skyldig att göra det. Hur stor fördel ger meritpoängen? Jo, ganska stor. Exempel: om du får alla A-betyg på gymnasiet under alla 3 år, får du snittbetyget på 20.0 och konkurrerar om just den siffran om plats på svenska universitetsutbildningar (detta om du har noll meritpoäng). Men om du har 2.5 meritpoäng (som är max), då kan ditt meritvärde uppgå till 20.0 + 2.5 = 22.5 Får du alla B-betyg på gymnasiet, får du snittbetyget på 17.5. Har du samtidigt 2.5 meritpoäng, blir ditt meritvärde 20.0. Alltså en elev som har alla A-betyg i sitt examensbevis men som saknar meritpoäng och en elev som har alla B-betyg men har 2,5 meritpoäng - konkurrerar med samma "siffra" (meritvärde) om plats på en svensk universitetsutbildning. Med andra ord, om man har max antal meritpoäng (2.5) "har man råd" att ha "ett snäpp" lägre betyg: B-betygen i stället för A, eller C-betygen i stället för B, eller D-betygen i stället för C, eller alla E-betygen i stället för D. Nu är det sällan så att en elev har alla C-betygen men det är detsamma som att ha hälften D och hälften B. :)
Sammanfattning Det är inte obligatoriskt att ha meritpoäng, men de ger fördel i konkurrensen om plats på svenska universitetsutbildningar. Om du på grundskolan läst franska som moderna språk (ej som modersmål), kan du inte på gymnasiet läsa franska 1 eller 2, utan inom ämnet Moderna språk (franska) kan du läsa från Franska 3 och högre kurser som t.ex Franska 4 och 5. Du kan annars börja med t.ex Tyska 1 eller Spanska 1 och om du hinner läsa t o m moderna språk 3, och får godkänt betyg i mod.språk3 får du + 0.5 meritpoäng.
Frågor och svar taggade med 'samhällskunskapslärare' (6 st.)
Hej! Jag har länge funderat på att studera filosofi. Det som har stoppat mig har varit att jag har haft svårt att se vad jag skulle göra efter en sådan utbildning. Då har det slagit mig att man kanske efter skulle utbilda sig till lärare genom en kpu....
Julia: :
Hej Tobias!Om man vill bli gymnasielärare i filosofi, så finns det 3 vägar att gå: • ämneslärarprogrammet • kompletterande pedagogisk utbildning... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att gå handelsprogrammet inrikting handels & service. För jag tycker det låter roligt samt att jag skulle vilja öppna en butik. Men jag skulle också vilja bli behörig till högskola för att jag skulle vilja bli...
Julia: :
Hej!lärare på högstadiet, år 7 - 9 brukar vara behöriga att undervisa i 3 ämnen, t.ex samhällskunskap, religionskunskap och historia; eller samhällskunskap, svenska och... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att plugga till ämneslärare och funderar då på att ha ämnena psykologi och samhällskunskap. Då det är det ämnena jag tyckt varit roligast att läsa på gymnasiet.
Jag har läst på om vilka ämneskombinationer som fungerar och det ska samhällskunskap och psykologi göra, men...
Liselotte: :
Hej Vera,
det finns 2 huvudvägar att gå om man vill utbilda sig till lärare:- hitta Ämneslärarprogrammet som passar in i dina planer - det är... Läs hela svaret
Hej
Vad finns det för kurser eller program man kan läsa för att kunna bli samhällskunskaps eller historie lärare i gymnasiet(inte ämneslärarprogrammet). Då jag funderar på att ta en annan väg för att bli gymnasielärare genom kompletterande pedagogisk utbildning.
Milla : :
Du behöver läsa minst 90 högskolepoäng = tre terminer på heltid i vardera ämnet; i ett av ämnena behöver du ännu en termin, dvs 120 hp, som blir ditt huvudämne och sedan kan du läsa KPU och bli gymnasielärare .
Hejsan!
Nu i sommar avslutar jag mitt andra år vid ämneslärarprogrammet 7-9 (ingång samhäll) vid LiU, och då vi väntar barn i juli kommer jag ta uppehåll från mina studier HT2017. Då har jag läst UK 1-4 och Samhällskunskap 1-30. Ska dock läsa en distanskurs i Historia 1-30 vid HH under HT...
Liselotte: :
Hej Emilie!
Ansökningsperioden - för att söka utbildningar på högskolenivå med start hösten 2017 var Sista dagen 18 april. Det är möjligt att Restplatserna... Läs hela svaret
Hej
Jag är utbildad samhällskunskapslärare för gymnasiet. Jag har arbetat i snart åtta år och har börjat tänka på att vidareutbilda mig. Eftersom jag är väldigt intresserad av sociologi har jag funderingar på att läsa vidare till socionom. Jag har läst sociologi A och B och så har jag skrivit...
Anna: :
Hej!
Alla utbildningar till Socionom finns info om på http://jamforutbildning.studera.nu/sok-jamfor/?fritext=Socionom
Jag kan inte se någon utbildning på halvtid på distans, tyvärr, men det går kanske... Läs hela svaret