Jag vill till hösten plugga ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolor och har därför funderat på lite olika ämneskombinationer. Jag är intresserad av både engelska och svenska, men har hört att den ämneskombinationen innebär hög arbetsbelastning. Är detta sant och isf varför är denna ämneskombination tyngre än någon annan? Förutom svenska och engelska tycker jag även att samhällskunskap och religionskunskap verkar som intressanta ämnen. Därför undrar jag även hur arbetsmarknaden ser ut för olika ämneskombinationer som innehåller några av ovanstående ämnen? Vilken är den mest lovande ur den synpunkten?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Högre arbetsbelastning som gymnasielärare i engelska och svenska?
1 Svar
Hej Josefin,
du bör samråda med många olika personer och sedan är det Du som Bestämmer!
Det kan vara rätt olika för olika lärare. Någon tycker säkert att 2 språk är "jobbigt" att kombinera. Det kan kännas enformigt, kanske.
Det kan också vara jobbigt att prata ett språk som inte är ditt modersmål - när du kanske får elever som har engelska som modersmål eller av någon anledning kan "bättre engelska" än du, som är lärare (exempelvis om eleven borde under lång tid i ett engelsktspråkigt land).
Andra lärare kan tycka att det är bättre att "inte vara för splittrad" och att 2 olika språk är OK; de vill inte ha "variation" i form av olika undervisningsmetoder: i språk undervisar man ju inte på exakt samma sätt som i andra ämnen.
*******
Angående möjlighet att få jobb - så är alla fyra ämnen som du nämner, obligatoriska på nationella program på gymnasiet. Mest läses det Svenska (på högskoleförberedande program är det 3 kurser som är obligatoriska). Lärare i Svenska undervisar ofta även i Svenska som andraspråk (även om hen inte är behörig just som SAS-lärare), på så sätt skapas det viss "variation" även inom det ämnet.
Personligen skulle jag välja läsa Ämneslärarprogrammet Svenska och Samhällskunskap; men frågar du 100 andra personer, kan du få 100 olika svar... för man kan tänka väldigt olika kring det.
Jag tänker t.ex att "religionskunskap" ingår liksom inom "samhällskunskap"; och att en svensklärare blir också SAS-lärare, det facto (allt som oftast); med examen som lärare i Svenska kan man även undervisa i SFI, svenska för invandrare >>, om behovet skulle finnas.
Om det blir lättare eller svårare att få jobb med olika ämneskombinationer, är extremt svårt att säga. Rektorer vill ersätta de lärare som "försvinner", ex. som går i pension eller blir föräldralediga - och vilka kombinationer de har, som blir om fem år föräldralediga - är omöjligt att veta.
Är man flexibel och kan tänka sig undervisa på högstadiet och/eller i ämnen, där man inte är behörig - lär man inte, som lärare, bli arbetslös! Det är i alla fall så prognoser ser ut idag, inför framtiden!
Vänligen och med förhoppning på att mitt svar blir på något sätt till hjälp!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'kostnader' (10 st.)
-
Kan man göra konkurrenskomplettering prövningen utan att läsa kursen?
Hej! Jag vill öka mina gymnasiebetyg och förstår att detta görs genom kurser i Komvux. Är det möjligt att göra prövningarna utan att läsa kurserna? Dessutom, kurserna kostar 500kr var, men då man har läst en kurs får man göra prövningen så många gånger man vill utan att betala, stämmer...
Hej Leo,svar på frågan om man får göra prövningar utan att ha läst kurser i vilka man prövar är: Ja, om man inte är en elev inskriven i... Läs hela svaret -
Kan man läsa enstaka distanskurser, samtidigt som annat program?
Hej, Min dotter är både språk- och konstnärligt intresserad. Hon går i nian och har gjort sitt gymnasieval, men har möjlighet att korrigera det nu, fram till den 15/5, om jag förstått det korrekt. Kan hon tex gå en estetisk utbildning, men...
Hej Anna,det svenska gymnasiesystemet fungerar så här: eleven är inskriven i en skola (åt gången) och det är bara den skolan som får pengar för... Läs hela svaret -
Kan jag studera IB utomlands i ett år?
Hej! Jag är 16 år och går just nu i pre-IB här i Sverige, jag undrar däremot om det är möjligt att åka utomlands i ett år eller halvår och studera i år 2? Vilka länder kan man välja mellan, och hur mycket kostar det...
Hej Izabelle,Var du bor fram tills du fyller 18 år - är det dina vårdnadshavare som bestämmer.Det är dina vårdnadshavare som också har försörjningsansvar för... Läs hela svaret -
Moderna språk, kostnad?
Hej! En snabb fråga, om jag vill läsa ett modernt språk som ej just nu erbjuds på min gymnasieskola. Men finns på distans och jag är den enda på skolan som kommer läsa språket. Hur mycket ungefär kostar det för skolan? Jag vet att det varierar, men jag vill veta ungefärligt. Sen vet jag...
Hej, tyvärr vet vi inte och kan inte svara på just den frågan. Eleven på gymnasiet kan endast få lov att inkludera kurser i sitt examensbevis eller studiebevis om hen läste kurser på sin skola... Läs hela svaret -
Studera utomlands?
Hej, jag funderar på att studera utomlands senare i USA. Undrade lite om hur csn kan hjälpa en, hur länge man får studera där, vad det kan kosta en, och om man måste ta studielån? Lite generell info om möjliga kostnader, och hur länge man kan plugga där bara. Och sen en extra fråga, jag har...
Hej Jonathan, vad vill din amerikanska kompis läsa? olika kurser och program kostar olika mycket... För icke-svenska medborgare är studier icke-kostnadsfria. Vilka utbildningar som i Sveirge /på högskolenivå/ ges på engelska - kan man se här >> -
godkänna vid prövning av moderna språk?
Hej! Jag undrar en sak, när man tänker göra prövning av ett språk som inte finns på gymnasieskolan man studerar. Kan man göra det själv, alltså betala själv? Eftersom skolan inte har möjlighet att betala.
Hej Maryam, man brukar nästan alltid själv betala prövningsavgiften som är på 500 kr. Det är skolan som TAR AVGIFTEN från den som gör prövningen, inte så att skola betala avgiften. Så brukar det vara. Hälsningar Mikael SYV -
Hur får man råd till att bli naprapat?
Hej! Är jätteintresserad av att börja plugga till naprapat. Problemet är dock att denna utbildningen är väldigt dyr 100 000 kr per år och utbildningen vara 4 år och sen tillkommer andra kostnader i form av skolmaterial osv. Hur är det tänkt att man ska ha dessa pengarna direkt efter gymnasiet?...
Hej Hanna!Ja det stämmer att utbildningen till Naprapat i Sverige har en kursavgift.Du kan söka lån och bidrag samt merkostnadslån hos CSN, här kan du läsa mer om... Läs hela svaret -
Inriktningar, kostnad för utbildning?
Hej! Jag går i åttan, är 14 år, men börjat fundera kring gymnasiet. Jag vill gärna bli pilot eller läkare, och jag hinner nog inte bestämma mig redan nästa år. Kan jag välja efter gymnasieutbildningen, ger naturvetenskap årkomst till både läkare- och pilot utbildning? Jag vill hemskt gärna...
Hej Christoffer! Det är mycket bra att du redan nu, i "åttan", funderar på gymnasiet. Bra att vara ute i god tid! Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap - kommer att ge dig behörighet till läkare &... Läs hela svaret -
Stipendier för att bli utbytesstudent?
Jag skulle gärna vilja bli utbytesstudent i USA i framtiden, men det stora problemet är kostnaden. Jag har läst att det kan kosta mellan 80 000 - 100 000 kr. Men har även läst att man kan få stipendier som kan göra det billigare för sig själv. Jag undrar då vilka typer av stipendier som finns...
Hej Ninnie! Jag vet att det kan vara dyrt att bli utbytesstudent. Den här organisationen, som inte är vinstdrivande, håller utgifterna nere för utbytesstudenter och deras familjer men då måste din familj ta in en... Läs hela svaret -
Pendla till gymnasieskola, betalas det ur egen ficka elr av kommunen?
Hej, Jag skulle jättegärna vilja gå humanistiska programmet inrikting språk i Stockholm. I den lilla kommun (1,5h från Sthlm) jag nu bor i har vi inga gymnasieskolor, och skolan jag eventuellt kommer söka till har riksintag. Är det så att kommunen jag bor i betalar resekostnader för...
Hej Hanna, är det Riksintag eller Riksrekrytering som skolan har? Det är olika regler om det är Riksintag (som Friskolor har) och Riksrekrytering (som vissa skolor har: både friskolorna,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga