Felicia

    Hejhej! Jag funderar mycket på framtiden och vad jag vill göra. Jag har tänkt lite på att kanske bli rektor i framtiden. Vet att de flesta rektorer är lärare i grunden och att man därför utbildar sig till lärare först och jobbar som de sedan söker rektorstjänst och får den utbildningen då om man blir anställd. Men hur är det med högskolelektorer? Hur blir man högskolerektor? Vad krävs det för tidigare utbildning/kurser? Är det väldigt svårt att bli högskolerektor? Tack på förhand //Felicia:) 

    • SYV-besökare : Se yrkesporträtt för rektor på en av de svenska högskolorna: https://www.du.se/sv/om-oss/hogskolan-dalarna/organisation-och-styrning/rektor/
    • Vägledare : Eftersom de flesta högskolor har både utbildning och forskning brukar det anses viktigt att den högsta chefen (dvs rektor) har god meritering inom båda områdena. Med det menar jag att den som blir utsedd till rektor, förutom att vara verksam som lärare i högskolan, också bör ha genomgått forskarutbildning (alltså doktorandstudier) och ha bedrivit egen forskning och uppnått lektors-, docent- eller professorskompetens. Utan att veta säkert hur det ser ut på alla högskolor i Sverige skulle jag gissa att det vanligaste är att rektor också är professor, dock finns det ingen regel som säger att det måste vara så.

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Felicia,
    hög utbildning krävs för att få en chans att kunna bli högskolerektor. Det finns inte många jobb som "rektor på högskola" pga det är inte så många högskolor i Sverige - du kan se listan på uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/var-finns-universiteten-och-hogskolorna
    Chansen att bli rektor på högskolenivå är rätt så liten.
    Du måste börja läsa på högskola eller universitet och vara beredd på många års studier utan någon som helst garanti på att någonsin kunna bli högskolerektor. Läs det du är intresserad av: grundutbildning, sök sedan utbildningar på avancerad nivå - masterprogrammet och sedan doktorandtjänster (om tillfälle ges); försök bli högskolelärare, vilket inte är så lätt... då många fler vill bli högskolelärare än det finns möjlighet till att anställa. Det är dock inte så att vägen:  Högskolelärare - till Prorektor - till Rektor är den enda vägen som kan leda till jobbet som Rektor på högskolenivå; man kan bli det även med utbildningar i ledarskap och erfarenhet av att vara chef på andra ställen än högskolor/universitet; det går ej ge "instruktioner" ang. exakt vad man ska göra för att få bli rektor. 
    Det finns få rektorstjänster på högskolenivå och många söker de jobben som har väldigt många meriter: t.ex några olika långa akademiska utbildningar + gedigen utbildning och erfarenhet inom ledarskapsområde.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick idag svar från ett av de svenska lärosäten; var god läs nedan:

    Vilken rolig och spännande fråga! Vägen till att bli högskolerektor skiljer sig en hel del åt från vägen till att bli rektor på en gymnasieskola. Medan det är ofta lärare som läser en rektorsutbildning för skolledare på grund- och gymnasieskolorna, så är tjänsten som rektor på en högskola ett uppdrag från regeringen.
    Personer som erbjuds det uppdraget har vanligen läst en grundutbildning på högskolan samt en master*** och därefter forskat inom området de har studerat innan. För att bli erbjuden rektorstjänsten är det brukligt att ha disputerat. Det finns inte något område som är vanligast att en rektor har studerat inom, utan det kan variera. Det är också vanligt att rektorn börjat som biträdande eller Pro-rektor för att sedan erbjudas tjänsten som rektor.

    Hoppas det här kan vara till hjälp!

    Med vänlig hälsning
    _________
    *** masterprogrammet är en 2-årig heltidsutbildning på avancerad nivå; behöriga att söka är de som har kandidatexamen. Kandidatexamen är en 3-årig heltidsutbildning på högskola eller universitet (på den så kallade "grundnivå").

    Vägledare SYV

    Hej!

    Vägarna till att bli högskolerektor kan se lite olika ut, men i princip behövs:

    Doktorsexamen (som regel) inom något ämne med koppling till högskolan där du blir rektor.

    Ledarerfarenhet (kombination av att vara prestigelös, en god lyssnare, transparent och till sist alltid vara beredd att ta det yttersta ansvaret).

    Lärarerfarenhet och administrativ erfarenhet från högskola/universitet.

    God omvärldsorientering (politik, ekonomi, forskning, utbildning...).

    Hälsningar & Lycka till!

    • Julia : Svar från en Konstnärlig högskola: "en konstnärlig högskola och för att bli rektor för en sådan skola kan det nog se lite olika ut. De rektorer vi haft har varierat från att de själva har haft en bakgrund inom de branscher vi utbildar inom eller närliggande. Men det är inte helt tydligt. Vi är dessutom en enskild utbildningssamordnare vilket också gör att vi kan skilja oss från en statlig högskolas krav."
    • Elev :

      Okej, men om man vill bli rektor i gymnasieskolor eller "Förskolechef" finns det exempelvis ingen eftergymnasial utbildning för att bli en rektor? Ja, det finns flera sätt att bli lärare o.s.v. Men jag letar efter ett "rakt" svar, till exempel finns det ett Rektorhögskola och om man går det kommer man inte bli rektor?

    • Anna :

      Förskolechefer har oftast förskollärarexamen i grunden och Rektorer på grund- och gymnasieskolorna - lärarexamen. Men annars så får arbetsgivare anställa (egentligen) vem hen vill då yrken skolledare-rektorer hör inte till de så kallade "reglerade" yrken, som kräver ngn specifik legitimation eller certifikat. Oftast blir det så att en förskollärare eller lärare som har jobbat i några år och söker tjänst som biträdande rektor eller rektor (för första gången) får det jobbet /kanske som vikariat eller på provanställning, till att börja med/ och arbetsgivaren anmäler då samtidigt den personen till att gå Rektorsprogrammet (deltidsutbildning på högskolenivå, på distans).
      Ta och kika också på en kurs gu.se/studera/hitta-utbildning/introduktion-till-skolledaryrket - en kurs där behörighet inkluderar "någon form" av lärarexamen sedan innan.

    Frågor och svar taggade med 'A' (8 st.)

    • Zambe

      Högskola/Universitet?

      Hej, Jag undrar vad för möjliga linjer jag kan studera efter att gå "fordon och transportprogrammet" Nu är det snart sommarlov och jag kommer börja 2:an och jag valde eng och svenska 2 så jag har möjligheten att kunna söka in i Högskola/Universitet men vad finns det för linjer i såfall?. Jag...

      Anna: : Hej Hetem,godkända betyg i svenska 2 och 3 samt i engelska 6 krävs för Grundläggande behörighet till högskolestudier. Många högskoleutbildningar kräver även Särskild... Läs hela svaret
    • Hjälp

      Engelska 7 eller kurs utan merit?

      Hej Jag är jätte förvirrad av meriten man får av engelska 7 o min fråga är om det är bättre att få E/D på engelska 7 än att få A i tex Lederskap kursen som jag kan välja mellan?

      Peter: : Hej,ja, det ger mer höjning i meritvärde att få E i engelska 7 än A i Ledarskap-och-organisationskursen.Exempel: vi säger att en elev har alla C-betyg i alla kurser från gymnasiet, vilket ger... Läs hela svaret
    • Stephan

      Vär kan jag provining på moderna språk Arabiska?

      Hej, Jag vill göra provining på Moderna språk (Arabiska) 1,2, 6 och 7? Var kan jag hitta de, vilka kommuner? Notera: Om de finns inte hur kan jag studera de i annan kommun? hur kan få mitt rätt att studera dem som andra elever (Alla elever måste får samma chance att studera ämne)? Jag vet...

      Anna: : Hej!studier på högre nivå än grundskola är i Sverige inte obligatoriska och kan inte heller garanteras. Det är tyvärr inte alla elever som kan läsa de språken... Läs hela svaret
    • Sofia

      Kan jag tillgodoräkna min juristexamen inom ämneslärarprogrammet?

      Hej, Jag vill bli gymnasielärare och har en juristexamen. Jag har förstått att det går att läsa ämneslärarprogrammet och bli behörig lärare för att sedan ansöka om utökad behörighet för att bli behörig juridiklärare. Jag undrar däremot om det är möjligt att på något sätt tillgodoräkna...

      Anna: : Hej Sofia,du måste ställa din fråga till studievägledare på de institutioner där programmen ges som du vill läsa, för att du ber i så fall om... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Ludvig

      Kan jag byta gymnasieskola nu inför tvåan?

      Just nu går jag åk 1 natur natur linjen på Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm, men har länge funderat på att byta till Rudbeck i Sollentuna. Detta är pga att det blir betydligt kortare resa till och från skolan, samt att jag inte riktigt trivs på VRG medan på Rudbeck har jag många gamla...

      Milla : : Fråga på den skolan dit du vill byta, det är inte för sent att försöka byta ! Hoppas det finns ledig plats och att rektor tar in dig. Lycka till! Vi håller tummarna!
    • Karl

      Hur många linjer kan man stå i reserv på samtidigt?

      Hej! Jag tänker börja plugga i höst och undrar hur många platser man kan stå i reserv på samtidigt. Jag undrar också ifall man får välja vilken linje man vill stå i reserv på eller kommer man automatiskt i reserv på den högst rankade.

      Anna: : Hej Karl! Jag antar att du menar ansökan till högskola/universitet. Till högskola/universitet kan du söka upp till 20 alternativ. Du ställs i reserv på de alternativen som du... Läs hela svaret
    • wilma

      Poängsystemet på gymnasiet?

      Jag har nyligen börjat gymnasiet och jag förstår inte poängsystemet alls! Det står att jag kan få hundra poäng per ämne. Men beror inte det på vilket betyg jag får? Vad får jag för poäng om jag får; A, F och får jag över huvud taget några poäng för F? Snälla någon förklara detta för mig för jag...

      Anna: : Hej Wilma! 100 poäng per kurs mäter kursens STORLEK. En 100 poängskurs på gymnasiet = ca 100 undervisningstimmar + ca 100 timmar för läxor, grupparbete, självstudier. Man läser, normalt sett, 2500 poäng under 3 år på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga