Felicia

    Hejhej! Jag funderar mycket på framtiden och vad jag vill göra. Jag har tänkt lite på att kanske bli rektor i framtiden. Vet att de flesta rektorer är lärare i grunden och att man därför utbildar sig till lärare först och jobbar som de sedan söker rektorstjänst och får den utbildningen då om man blir anställd. Men hur är det med högskolelektorer? Hur blir man högskolerektor? Vad krävs det för tidigare utbildning/kurser? Är det väldigt svårt att bli högskolerektor? Tack på förhand //Felicia:) 

    • SYV-besökare : Se yrkesporträtt för rektor på en av de svenska högskolorna: https://www.du.se/sv/om-oss/hogskolan-dalarna/organisation-och-styrning/rektor/
    • Vägledare : Eftersom de flesta högskolor har både utbildning och forskning brukar det anses viktigt att den högsta chefen (dvs rektor) har god meritering inom båda områdena. Med det menar jag att den som blir utsedd till rektor, förutom att vara verksam som lärare i högskolan, också bör ha genomgått forskarutbildning (alltså doktorandstudier) och ha bedrivit egen forskning och uppnått lektors-, docent- eller professorskompetens. Utan att veta säkert hur det ser ut på alla högskolor i Sverige skulle jag gissa att det vanligaste är att rektor också är professor, dock finns det ingen regel som säger att det måste vara så.

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Felicia,
    hög utbildning krävs för att få en chans att kunna bli högskolerektor. Det finns inte många jobb som "rektor på högskola" pga det är inte så många högskolor i Sverige - du kan se listan på uka.se/fakta-om-hogskolan/universitet-och-hogskolor/var-finns-universiteten-och-hogskolorna
    Chansen att bli rektor på högskolenivå är rätt så liten.
    Du måste börja läsa på högskola eller universitet och vara beredd på många års studier utan någon som helst garanti på att någonsin kunna bli högskolerektor. Läs det du är intresserad av: grundutbildning, sök sedan utbildningar på avancerad nivå - masterprogrammet och sedan doktorandtjänster (om tillfälle ges); försök bli högskolelärare, vilket inte är så lätt... då många fler vill bli högskolelärare än det finns möjlighet till att anställa. Det är dock inte så att vägen:  Högskolelärare - till Prorektor - till Rektor är den enda vägen som kan leda till jobbet som Rektor på högskolenivå; man kan bli det även med utbildningar i ledarskap och erfarenhet av att vara chef på andra ställen än högskolor/universitet; det går ej ge "instruktioner" ang. exakt vad man ska göra för att få bli rektor. 
    Det finns få rektorstjänster på högskolenivå och många söker de jobben som har väldigt många meriter: t.ex några olika långa akademiska utbildningar + gedigen utbildning och erfarenhet inom ledarskapsområde.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick idag svar från ett av de svenska lärosäten; var god läs nedan:

    Vilken rolig och spännande fråga! Vägen till att bli högskolerektor skiljer sig en hel del åt från vägen till att bli rektor på en gymnasieskola. Medan det är ofta lärare som läser en rektorsutbildning för skolledare på grund- och gymnasieskolorna, så är tjänsten som rektor på en högskola ett uppdrag från regeringen.
    Personer som erbjuds det uppdraget har vanligen läst en grundutbildning på högskolan samt en master*** och därefter forskat inom området de har studerat innan. För att bli erbjuden rektorstjänsten är det brukligt att ha disputerat. Det finns inte något område som är vanligast att en rektor har studerat inom, utan det kan variera. Det är också vanligt att rektorn börjat som biträdande eller Pro-rektor för att sedan erbjudas tjänsten som rektor.

    Hoppas det här kan vara till hjälp!

    Med vänlig hälsning
    _________
    *** masterprogrammet är en 2-årig heltidsutbildning på avancerad nivå; behöriga att söka är de som har kandidatexamen. Kandidatexamen är en 3-årig heltidsutbildning på högskola eller universitet (på den så kallade "grundnivå").

    Vägledare SYV

    Hej!

    Vägarna till att bli högskolerektor kan se lite olika ut, men i princip behövs:

    Doktorsexamen (som regel) inom något ämne med koppling till högskolan där du blir rektor.

    Ledarerfarenhet (kombination av att vara prestigelös, en god lyssnare, transparent och till sist alltid vara beredd att ta det yttersta ansvaret).

    Lärarerfarenhet och administrativ erfarenhet från högskola/universitet.

    God omvärldsorientering (politik, ekonomi, forskning, utbildning...).

    Hälsningar & Lycka till!

    • Julia : Svar från en Konstnärlig högskola: "en konstnärlig högskola och för att bli rektor för en sådan skola kan det nog se lite olika ut. De rektorer vi haft har varierat från att de själva har haft en bakgrund inom de branscher vi utbildar inom eller närliggande. Men det är inte helt tydligt. Vi är dessutom en enskild utbildningssamordnare vilket också gör att vi kan skilja oss från en statlig högskolas krav."
    • Elev :

      Okej, men om man vill bli rektor i gymnasieskolor eller "Förskolechef" finns det exempelvis ingen eftergymnasial utbildning för att bli en rektor? Ja, det finns flera sätt att bli lärare o.s.v. Men jag letar efter ett "rakt" svar, till exempel finns det ett Rektorhögskola och om man går det kommer man inte bli rektor?

    • Anna :

      Förskolechefer har oftast förskollärarexamen i grunden och Rektorer på grund- och gymnasieskolorna - lärarexamen. Men annars så får arbetsgivare anställa (egentligen) vem hen vill då yrken skolledare-rektorer hör inte till de så kallade "reglerade" yrken, som kräver ngn specifik legitimation eller certifikat. Oftast blir det så att en förskollärare eller lärare som har jobbat i några år och söker tjänst som biträdande rektor eller rektor (för första gången) får det jobbet /kanske som vikariat eller på provanställning, till att börja med/ och arbetsgivaren anmäler då samtidigt den personen till att gå Rektorsprogrammet (deltidsutbildning på högskolenivå, på distans).
      Ta och kika också på en kurs gu.se/studera/hitta-utbildning/introduktion-till-skolledaryrket - en kurs där behörighet inkluderar "någon form" av lärarexamen sedan innan.

    Frågor och svar taggade med 'elevens val' (9 st.)

    • Annika

      Vad ska jag välja?

      Jag har blivit antagen och fått en NIU plats i golf, men problemet är att jag inte vill satsa i den sporten utan bara ha det som "hobby". Jag är inte heller alls intresserade av att välja någon av progammet som den skolan har att erbjuda. Mina...

      Anna: : Hej Annika,du har ännu gott om tid innan du måste definitivt bestämma dig - du kan ändra dina gymnasieval t o m sista dag i omvalsperioden, som ligger senare på våren.Det är du som bestämmer... Läs hela svaret
    • Samuel

      Kan elever fråga om språkval?

      Hej, jag går nu 1:a året natur på min skola. Jag har sedan den början av hösten velat byta program till samhälls och har sökt in till nästa läsår att börja där. Dock har jag en fråga angående språk, det är nämligen så att jag likt många andra på min skola är intresserad att läsa ett språk som ej...

      Anna: : Hej Samuel,det är tyvärr lärarbrist. Det kan därför bli svårt att hitta lärare som kan undervisa i det språket som ni vill läsa. Vad är det för språk? På... Läs hela svaret
    • SYV-besökare

      17 betyg med att söka till gymnasiet med?

      Om en elev läser både moderna språk och modersmål så får den 18 betyg men det är de 17 bästa som räknas ihop vid ansökan till gymnasiet, har jag rätt? Men om vi då säger att eleven inte läser moderna språk utan bara modersmål får den räkna 17 betyg då? Tack på förhand! S.

      Anna: : hej S! ;) Enklast att förstå det här med 16 eller 17 betyg som man konkurrerar om plats på gymnasiet är, enligt mig, att tänka så här: Det är 16 betyg (bästa /... Läs hela svaret
    • Emma

      Fördelar med elevens val?

      Hej! Jag går i 8an och min skola erbjuder elevens val så i början av 8an så valde jag elevens val. Så jag har alltså både mitt moderna språk och elevens val. Men ingen har riktigt berättat om det är några fördelar med detta förutom att man får lära sig ett till språk?

      Anna: : Hej Emma, det är bra att lära sig ett till språk! Sedan kan det också finnas fördelar i att läsa fler ämnen på grundskola, när man söker till gymnasiet. Om gymnasieplats... Läs hela svaret
    • Linnea

      Olika betyg i moderna språk "elevens val" och "språkval"?

      Hej! Eftersom att jag bytte skola efter sjuan har jag två betyg i moderna språk. Jag går nu i 9an. Betyget från min gamla skola har placerats på Moderna Språk Elevens Val, och är ett snäpp högre än mitt nuvarande betyg som hamnar på Språkval. På Schoolsoft som min skola använder räknar den ut...

      Liselotte: : Hej Linnea, de betygen som man på riktigt söker tiII gymnasiet är från SIutbetyget från åk9 och i de ämnena som man Iäser i åk9 är det från... Läs hela svaret
    • Loke

      Ersätter elevens val-språk mtv för moderna språk för avhoppare?

      Jag går i sjunde klass i en 6-9 skola som erbjuder nya språk för både sexorna och åttorna. För sexorna så ger detta givetvis höjningen från max.320 till max.340. Medan språket för åttorna som är på elevens val ger ett "extraämne" som ersätter det sämsta av de 16 obligatoriska ämnena(förutom sv,...

      Anna: : Hejsan! tack för att du lämnade synpunkt ang. "mobilanpassning". Vi ska se vad vi kan göra åt det. Det kan hända att vår programmerare vill fråga dig mer... Läs hela svaret
    • Zina

      Spanska som Individuellt val?

      Min dotter vill välja Natur-Natur med tyska som modernt språk, (och om det går med "Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering" och/eller "Religionskunskap - specialisering"), kan hon då välja spanska som individuellt val? Beror det på vilken skola hon går på?

      Lena: : Hejsan, man läser alltid ett modernt språk i grundpaketet för Natur -vare sig dottern går natur eller saminriktningen - vill hon välja spanska där så går det bra. Vill hon läsa fler språk så kan många skolor erbjuda nybörjarspråk... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga