Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31877 frågor besvarade.

    Hur byta inriktning helt efter ett år?

    2 Poäng
    Anders

    Hej! Min dotter sökte till Natur på Åva gymnasium och kom in. Pga vissa omständigheter bytte hon dock till Samhällsvetenskapliga programmet på en annan skola redan efter ngn månad (den nya skolan har inte Natur eller Teknik). Hon har nu ångrat sig och skulle vilja läsa på KTH i framtiden. Vad vi förstår finns möjligheten till ett tekniskt basår efter gymnasiet som kvalificerar till KTH så totaltiden skulle bli fyra år om hon läser klart ekonomi. Vi tänkte dock att hon kanske kan börja om gymnasiet på tekniska programmet och därigenom fortfarande få fyra år men med saker hon tycker är intressant. Dock funkar väl inte det eftersom årets antagning redan är stängd. Möjligen kan man kanske skicka in en sen ansökan men jag kan inte se att det funnits lediga platser på Tekniska programmet på vårt lokala gymnasium de senaste åren. Detsamma gäller väl alla gymnasium i Stockholm, eller? Finns Teknik på distans ngnstans? Att byta från ekonomi åk1 till teknisk åk2 går väl knappast? Eller finns det ngt sätt att komplettera år 1 i efterhand/på sommarlov? Finns det något annat alternativ som inte skulle göra tiden innan KTH längre? Hoppa av ekonomi efter år 1 och läsa ämnen på distans som skulle tillgodoräknas som år 1 på Tekniska programmet och sedan söka till åk2 på tekniska nästa år? Tacksam för tips och råd.

    • Anna : Tack så mycket Hampus för din kommentar! Jag vill bara påpeka att du har "citerat" mig på fel sätt, tyvärr. Så här står det i mitt svar: "Till tekniskt basår (för komplettering där) behöver man konkurrera och finns på förhand inga garantier att komma in." Du uppger en "citat" från mitt svar som aldrig funnits i mitt svar, så det känns lite snopet för mig. Precis som jag skriver i mitt svar så måste man konkurrera om plats på ett tekniskt basår (med sitt meritvärde från gymnasiet). I konkurrensen kan man ju tyvärr förlora. Så, man kan inte ta för givet att efter gymnasiet få läsa på basåret. Jag tycker det är jättebra att du har skrivit en så bra kommentar, men jag tycker inte det är OK att påstå att någon har skrivit så här"... " när hen inte alls har gjort det. :) Återigen TACK SÅ JÄTTEMYCKET FÖR DIN KOMMENTAR. Jag kommer nu sätta en liten kommentar i din kommentar där jag förklarar att du tolkat en del av mitt svar lite fel. Det måste jag göra - för att rätt ska vara rätt. :)
    Logga in

    1 Svar

    2 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Anders!
    det är inte för sent att söka till år1 på gymnasiet via gymnasieantagningen, för att eleven kan göra det under omvalsperioden. Och man prioriteras inte lägre om man söker under omvalsperioden, utan precis på samma sätt som under valperioden. I Stockholm gäller följande datum för omvalsperioden våren 2022:

    19 april 2022- gymnasieansökan öppnar för omval

    17 maj 2022 Ansökan stänger för omval kl 23.59.

    Din dotter behöver ansöka om inloggningsuppgifter till hemsidan för gymnasieval. Hon gör det hos gymnasieantagningen i StorStockholm; Kontaktuppgifter: Besöksadress -Fatburen, Södermalmsallén 36, trapphus B plan 5. Epost: [email protected]

    Maila till gymnasieantagningen i StorStockholm, epostadress finns ovan och fråga hur din dotter kan få inloggningsuppgifter till hemsidan för gymnasieval. Kanske kan hon få dem via epost eller via pappersbrev hem eller via SYV på hennes nuvarande gymnasieskola.
    Din dotter kommer konkurrera med sina grundskolebetyg om plats på gymnasiet till hösten. Att hon söker till hösten påverkar inte hennes nuvarande studier, hon har fortfarande rätt att gå i gymnasiet nu och hon kan också ändra sig sedan och tacka nej om en ny plats och stanna på sin nuvarande utbildning. Vi råder därför att göra sitt bästa och försöka få så höga betyg som möjligt även om eleven söker en ny plats på ett nytt program och planerar läsa gymnasiet från början, på nytt.
    ************
    Att byta in i år2 på TE efter år1 på EK kan man inte göra; det finns många "hinder" bl.a läser eleverna på TE fysik och kemi samt svårare och snabbare spår i matte, jämfört med EK.
    ************
    Distans
    Det finns distansundervisning på Korrespondensgymnasiet men den skolan erbjuder inte TE, men erbjuder NA och i inriktningen Naturvetenskap ingår kurserna som ger behörighet till civilingenjörsprogrammen. Men skolans uppdrag har ganska nyligen ändrats till att anta elever som inte kan läsa i en "vanlig gymnasieskola" pga hälso- eller sociala orsaker eller andra särskilda omständigheter. Kan man inte påvisa sådana orsaker eller omständigheter t.ex genom Intyg från läkare, psykolog eller kurator, så tror jag inte man blir antagen. Men även på distansgymnasiet läser man ju ändå samma kurser som på en "vanlig gymnasieskola" och man måste börja läsa fysik och kemi samt svårare spår i matte, om man vill uppnå kraven för examensbevis från teknikprogrammet, så man vinner knappast någon tid den vägen.
    ************
    Du/ni får gärna titta på Programplan för TE, och jämföra med Programplan för EK. Eleverna på teknikprogrammet läser under första året bl.a kurserna fysik1a, 150poäng, kemi 1, 100p. och matematik1c och påbörjar läsa matematik 2c (ibland läser eleverna klart även hela kursen Matematik 2c innan sommarlovet och börjar matematik 3c i början av årskurs 2).
    I Examensbevis från gymnasiet får en valfri kurs i matematik 1 ingå (det går bra att ha betyget i matte 1b in i examensbevis från TE) men din dotter behöver innan årskurs 2 på teknikprogrammet även ha godkända betyg i fysik1a och kemi1 och ha läst i alla fall första halvan av matte 2c-kursen.
    Fysik1a motsvarar heltidsstudier i 7,5 veckor. Kemi 1 - heltid i fem veckor; varje mattekurs = heltidsstudier i fem veckor. Tidsmässigt skulle det inte vara omöjligt att läsa in de kurserna under sommarlovet, men var ska man läsa och hur får man betygen? I sommarskolan brukar endast matte, svenska och engelska erbjudas men inte fysik och kemi (och ofta endast elever som fick F i en obligatorisk kurs på sitt program som får läsa i sommarskola). Om eleven skaffar sig kunskaper genom självstudier och lyckas göra prövningar, så är det teoretiskt sett inte omöjligt att komma in i år2 på teknikprogrammet - jag råder även i detta fallet lägga in ansökan till år 1 via gymnasieantagningen (för att man kan uppvisa godkända betyg i början av läsåret och bör i så fall bli uppflyttad till år2, vilket är mycket säkrare väg att gå än att hoppas att någon ledig plats finns i år2 och rektor vill ta in - det är nämligen inte elevens rättighet att bli antagen till gymnasieskolan på annat sätt än genom att konkurrera om plats via gymnasieantagningen).

    Vilken inriktning på Teknikprogrammet?
    Vill man bli behörig till civilingenjörsutbildningar, behöver man bl.a ha godkända betyg i fysik2, kemi2 och matematik4 och de kurserna ingår som obligatoriska på teknikprogrammet endast i inriktning Teknikvetenskap. Många ggr kan läsa de kurserna som valbara på andra inriktningar på TE men det kan inte 100%-garanteras. Så, vill man bli säker bör man välja inriktning teknikvetenskap.
    Listan på gymnasieskolor i Sthlms län som från hösten 2022 erbjuder inriktning Teknikvetenskap finns på gymnasieguiden.se/gymnasium?Stockholms+län/TE-teknikvetenskap

    För- och nackdelar i att läsa mot examensbevis på ekonomiprogrammet och komplettera sedan för behörighet till civilingenjörsprogrammen vs börja läsa på teknikprogrammets år1 till hösten
    Jo, det finns för- och nackdelar. Till tekniskt basår (för komplettering där) behöver man konkurrera och finns på förhand inga garantier att komma in. Detta talar för att det är bättre att söka om och läsa 3 år på teknikprogrammet.
    Å andra sidan, kan eleven på ekonomiprogrammet (oftast) prova på driva eget företag (UF-företagande) vilket är en mycket bra erfarenhet även om man inte ska starta eget. Eleven kan också ändra sig flera ggr innan det blir dags att söka till eftergymnasiala utbildningar och man kan nästan alltid finna möjlighet att behörighetskomplettera (det kan man göra på komvux, på en folkhögskola, på tekniska basår eller självstudier+prövningar).

    Utökat svar

    Hej igen!
    jag ska nu försöka svara på en fråga om "omgång av kurser" och "håltimmar".
    Satta betyg gäller. Betygen från "fel program" får många ggr ingå i examensbevis från ett annat, "rätt" program. Om eleven har godkänt betyg i en kurs, har inte eleven per automatik rätt att läsa om samma kurs, men många ggr blir det så att elever läser om kurserna: främsta anledning till det är att eleverna vill få utbetalningar från CSN och rätt till Studiehjälp har en gymnasieelev endast om hen läser på heltid. Gymnasieskola kan erbjuda andra kurser på "håltimmarna", men många ggr är det svårt för skolan att erbjuda det, så ofta blir det att eleven får välja: läsa på deltid och inte ha rätt till studiehjälpen från CSN eller läsa alla kurser med sin nya klass på ett nytt program och då blir det en del "omläsning". Sedan tas högsta betyget in i examensbeviset. Exempel:en elev har betyget A i matematik 1b, men läser sedan matematik 1c och får lägre betyg, än A. Då har eleven rätt att ta in A-betyget (alltså i matte 1b) in i sitt examensbevis. På nivå ett i matte får vilken kurs som helst ingå i examensbeviset: matte 1a, 1b eller 1c, oavsett program. Vad gäller just matte, så är c-spår lite svårare och framförallt mer inriktat på naturvetenskap-teknik (medan b-spår -- på ekonomi). Även om eleven kan ta in betyget i matte 1b in i examensbevis från Teknikprogrammet, så finns det en bra anledning att läsa matte 1c: för att bli bättre förberedd inför kursen matte 2c.
    Andra kurser, som är exakt samma på alla program (som t.ex Engelska 5, Samhällskunskap 1b eller Svenska 1) behöver man egentligen inte läsa om - här är det mest frågan om rätten att läsa på heltid och med det också ha rätt till studiehjälpen från CSN.
    Gymnasieelever har rätt att läsa på heltid. Gymnasieskolorna kan erbjuda "ersättningskurserna", alltså andra kurser, i vilka eleven ej har några betyg. Schemamässigt är det ofta rätt svårt för skolan. Eleven kan också hävda att hen vill gå med sin nya klass på alla lektioner (t.ex med tanke på "klass-sammanhållning"). Så, det blir en sort "överenskommelse" mellan eleven och skolan, en typ av förhandling, kan man säga.
    ... vissa elever vill läsa om kurserna och andra absolut inte vill göra det men kan tvingas göra det för att de ej vill förlora studiehjälpen från CSN.

    • :

      Hej Anna och tack för ditt fantastiskt uttömmande svar!

      Jag kan inte förstå hur det nya önskade gymnasiet kunde missa att förklara att man kan söka efter 19'e april även om man inte sökte i februari!

      Jag vågar knappt tro att det är sant så jag måste bara få säkerställa att jag förstått rätt...

      1. Hon kan efter den 19'e april söka till teknisk på önskat gymnasium.
      2. Hon kommer då söka på samma villkor som alla andra som sökte samma gymnasium och utbildning i februari.
      3. Hon söker då med sina meritpoäng från nian.

      Ang. punkt 1, är det alltså en helt vanlig ansökan på https://indra.storsthlm.se/ inget särskilt förfarande behövs?

      Jag undrar också om hon kan tillgodoräkna sig de kurser hon läst under första året på Ekonomisk och då få håltimmar istället (alltså om motsvarande kurs finns på Teknisk)?
      Om så är fallet, kan hon då välja att läsa om dessa kurser (om hon t.ex. inte är nöjd med det betyget hon fick på Ekonomisk)?
    • Anna : Ansökan som är gjort under Omvalsperioden bedöms på precis samma sätt som ansökan gjort under valperioden. Finns inga nackdelar. Det är som en "vilken vanlig ansökan som helst". Din dotter behöver få inloggningsuppgifter från gymnasieantagningskansliet. Fråga också personal på gymnasieantagningskansliet om det är "något speciellt" eleven behöver tänka på... Saken är den att olika gymnasieantagningskanslier inför ibland olika "lokala regler", t.ex kan det i vissa delar av landet vara så att under Omval är det endast på syv-inloggningen som ansökan kan göras (eller ändras), alltså att eleven behöver SYV-ens hjälp för att lägga in sin ansökan. Att eleven kan söka under Omval är 100%-säkert, men just På vilket sätt: själv eller med hjälp av en syv, är det en annan fråga, som bäst besvaras av de som jobbar på gymn.antagningen. --- Din andra fråga: om håltimmar behöver en ganska lång förklaring. Jag ska nu utöka mitt tidigare svar.
    • Anna :

      Exempel på hur det kan bli "komplicerat" när eleven har godkända betyg och inte behöver läsa om kurserna: på Teknikprogrammet ingår en liten kurs Historia1a1, 50poäng (se programplan för TE). Har eleven med sig godkänt betyg i Historia1b (100p), så kan den kursen "delas/klyvas" i 2 delar: his1a1 och 1a2 som får samma betyg som kursen his1b. Kursen his1a1 måste ingå i examensbevis från teknikprogrammet. Kursen his1a2 får ingå som programfördjupning, men då måste eleven läsa en annan 50p.kurs för "att matcha antal poäng" så att det blir 2500p. Med det att det finns få 50p (och 150p)kurser, så kanske skola inte kan erbjuda någon kurs á 50 eller 100p som eleven vill läsa. I så fall kommer kursen his 1a2 hamna som "U"-utökad kurs och betyget i den kommer räkans in endast om eleven söker sedan till en högskoleutbildning som för särskild behörighet kräver Historia1b (t.ex juristprogrammet). För att slippa "klyva" kursen his1b och "hålla på"... är det många ggr enklare att låta eleven läsa his1a1, 50p. Men skulle eleven få lägre betyg i his1a1 än hen hade i his1b, bör kursen his1b i så fall klyvas och högre betyg bör ingå i examensbeviset (enligt prindipen: Finns det flera betyg i samma kurs, gäller det betyget som är högre).  - det här var ett exempel på vad SYV-en på elevens nya skola bl.a sysslar med när en elev kommer in som redan har ett antal godkända betyg från ett annat program.
      Vidare finns också möjlighet för rektor att fatta beslut om Individuellt anpassat program, se gärna info på https://www.fragasyv.se/info/individuellt-anpassat
    Logga in

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga