Hej! Jag är nyfiken på att doktorera. Men hur går jag tillväga? Idag har jag en lärarexamen på 3,5 år. Men utöver det så har jag gått kurser. Så sammanlagt har jag 295 högskolepoäng. Vänligen Caroline
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31941 frågor besvarade.
Hur doktorerar jag?
1 Svar
Hej Caroline,
inom vilket område vill du doktorera: pedagogik? eller det ämnet i vilket du är behörig lärare? eller ngt annat?
Mitt förslag är att du vänder dig till studievägledningen på den institutionen där du vill doktorera: du kan annars också alltid se om studievägledare på lärarprogrammen kan svara på din fråga.
Allmänt gäller: man behöver skaffa sig utbildning på avancerad nivå: lägst magisterexamen (som är ett års studier på avancerad nivå). Men många ggr är det fördelaktigt att ha gått masterprogrammet och fått masterexamen (som är = 2 års studier på avancerad nivå).
Du kan leta efter lämpliga magister- och masterprogram att söka till och kan göra det både på www.studera.nu som är de svenska lärosätenas gemensam webbplats och på de enskilda lärosätenas webbplatser eller genom att fråga studievägledare på de högskolor-universitet där du vill läsa.
Mot slutet av studier på avancerad nivå bör du försöka hitta ngn doktorandtjänst att söka, vilket kan bli problematiskt, då kanske inga tjänster utlyses under lång tid eller att det är väldigt många sökande till varje tjänst.
Som jag förstår det, så får doktorander lön under sin tjänst på fyra år och en handledare som handleder i avhandlingsskrivandet. Doktorander skriver avhandlingen och samtidigt utför viss arbete på institutionen, kan vara administrativt och/eller undervisning på högskolenivå (eller bistå högskolelärare som "hjälplärare").
Det är inte alla som lyckas hinna skriva avhandling på fyra år som doktorandtjänst, som längt, kan löpa, utan de som inte blir klara men ändå vill fortsätta jobba mot att kunna försvara sin doktorsavhandling, får göra det "på sin fritid" för att ngn försörjning har man då tyvärr inte, utan får jobba med "ngt annat" eller försörja sig på ngt sätt (t.ex om familjen ställer upp med försörjningen).
Vad jag fick förklarat av en sakkunnig, är det vanligare att man inte blir klar på 4 är, än att man blir klar. Sedan, om man lyckas skriva färdigt och även försvara (med godkänt resultat) sin avhandling, finns det inga garantier på att få sysselsättning och försörjning efter det. Det finns exempel på att folk jobbar med godkänd doktorsavhandling med ngt helt annat pga de inte lyckades få jobb inom sitt område. Känner till en person som med doktorsavhandling (godkänd)inom språkvetenskap - jobbar med basala administrativa uppgifter på en myndighet (och vars kollegor som utför samma uppgifter har ingen högskoleutbildning, och ibland inte ens gymnasial utbildning i bagaget). Detta pga tuff konkurrens om jobben på högskolor/universitet. Bra om man är beredd att flytta dit jobbet finns (minst inom hela Sverige men helst även till utlandet - till andra universitet, utomlands, om tillfälle/jobbmöjlighet öppnas där).
Jag försöker inte avråda dig, utan vill bara ge en realistisk bild på hur lång och svår väg man ger sig in på om man väljer gå mot att doktorera.
Vänligen
ANNA
P.S: på yrke/doktorand ser man att det är och på yrke/högskolelärare ser man att det är "balans" men min personliga uppfattning är det är även inom det yrke Svårt att få jobb!
Frågor och svar taggade med 'yrkeskurser' (6 st.)
-
Börja som lärling år 3?
lärlingsutbildning inom gymnasiet är minst halva tiden på arbetsplats, men om man börjar först år 3 vilket jag förstått är möjligt, hur kan det då vara minst halva tiden?
Hej Lovisa!det är halva studietiden under den tiden som man är lärling som menas med "halva tiden". Om man är lärling under år3, då är det minst hälften av de studietimmar som... Läs hela svaret -
byta från naturvetenskap till vård och omsorg?
hej det är så att jag gått naturvetnskap i ett helt år nu och är väldigt missnöjd med mitt val och i ett tag ha velat byta till vård och omsorg jätte gärna,vill verkligen ha mer fördjupning om ämnen inom vården.Men undrar...
Hej Dav!om du vill läsa mot examensbevis från VO måste du få med dig alla de obligatoriska yrkeskurser och de är spridda på alla 3 årskurser, därför kommer du med... Läs hela svaret -
I vilka kurser kan man göra prövning i?
Hej, Händelse Elev fått yrkesexamen där cirka 1500 gymnasiepoäng av kurserna består av Godkänt på E Nivå. Flera av dessa kurser är yrkesämnen och eleven vill göra prövning i dessa i syfte att höja betyg och därmed...
Hej!Skolverket påstår att prövningar i kurser som finns pågående - måste erbjudas. Undervisning i vissa yrkeskurser kan finnas på komvux, men även i de kurser som ej... Läs hela svaret -
Får jag yrkesexamen om jag byter program?
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret -
Yrkesförberedande gymnasieexamen?
Hej, Hur många poäng av en Yrkesförberedande gymnasieexamen måste vara yrkeskurser? Jag vet man måste ha 600 kärnämnen.
Hej David,det är skillnad mellan yrkesexamen på komvux och på en gymnasieskola. Det är något "friare" på komvux. För komvux /yrkesexamen/ gäller Yrkeskurser måste... Läs hela svaret -
Vård och omsorg praktik?
Hej. Om man går lärling på VO praktiserar man 2-3 dagar i veckan under alla 3 åren eller hur länge praktiserar man? Gäller de tex bara i några veckor eller gäller det under hela gymnasiet att man praktiserar?
Hej Frida! Om man läser som gymnasial lärling>>, läser man alla eller de flesta yrkeskurser på arbetsplatsen och bara kärnämnen - läser man in skolan. Det innebär att man ofta är i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga