Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32123 frågor besvarade.
Hur fungerar det med att gå IB?
3Poäng
Emma
Hej! Jag går nu i nian och ska söka gymnasium i vår och är inte riktigt säker på vad jag vill gå. Jag har i flera år tänkt att jag ska gå Natur, men för ett tag sedan blev jag tipsad om att gå IB och efter att ha läst mer om det så tycker jag att det verkar väldigt intressant, dock så förstår jag inte riktigt vad det innebär och jag har några frågor som jag jättegärna skulle vilja få svar på, så jag listar dem nedan.
*Om jag går IB, kommer jag att gå gymnasiet i Sverige eller utomlands?
*Som sagt så har jag länge velat gå natur, och efter det vill jag i så fall vidareutbilda mig till forskare inom farmakognosi. Om jag går naturvetenskapsprogrammet på ett vanligt svenskt gymnasium så kan jag efter gymnasiet läsa till det jag vill på ett svenskt universitet, men kan jag även läsa till det utomlands då? Alltså kan jag fortsätta mina studier utomlands efter att ha gått Naturvetenskap på gymnasiet?
Jag undrar även vad jag har för förutsättningar till att gå på universitet både utomlands och i Sverige för att bli forskare om jag går IB. kommer jag behöva läsa fler kurser för att ta mig in på universitet? Finns det någon speciell kurs jag ska läsa andra och tredje året på IB för att kunna bli forskare?
Det går att komma in på universitet/högskolor i Sverige och på högre utbildningar Utomlands både med examen från "vanlig svensk" gymnasieskola och med diplom från IB.
Det är också jättebra om du kan besöka skolorna som erbjuder IB-diploma program på öppet hus eller prata med personal och elever på de skolorna - på gymnasiemässan, eller helst både och.... Det borde inte heller vara omöjligt att boka "skuggning" i en IB-klass och till och med på flera skolor (under olika dagar). Info om att "skugga" - var god se gymnasieguiden.se/reportage/elev-foer-en-dag
Utökat svar
Ang. bli Forskare Det är en lång väg till att ev. kunna bli forskare; det är svårt att bli forskare. Det är mycket möjligt att du kan bli forskare, men du måste förbereda dig på en lång väg till det målet. Det är sällan så att man kan bli forskare med kortare eftergymnasial utbildning än på 10 år på heltid. alltså, du läser 3 år på gymnasiet och sedan minst 10 år till... och det är då inte alls säkert att kunna bli forskare. Kika gärna på framtid.se/yrke/forskare
Du skriver om att du vill bli forskare i Farmakognosi, som är läran om naturprodukter som används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel. Och i så fall behöver du djupa och omfattande kunskaper i kemi och biologi samt också en del - inom medicin (säger jag som inte är expert på område)... men du måste - hur som helst - innan du kommer in på eftergymnasil utiblnding, skaffa dig Gymnasial utbildning och här är frågan om du ska i första hand söka till IB-diploma program eller till Naturvetenskapsprogramets inriktning Naturvetenskap. Kurser man läser första året på de två utbildningar är i mångt samma. På IB läser man på Engelska; på NA - med undervisningsspråk Svenska. IB är en utbildning som passar mycket bra om man efter gymnasiet vill läsa utomlands; detta pga det är en Internationell utibildning som finns i nästan alla länder och är "känd" hos utländska universitet; även det faktum att man läser på engelska är ett stort Plus om man efter gymnasiet söker till universitet utomlands. IB-skolorna finns långt ifrån alla svenska städer. Endast ca 30 skolor (av totalt ca 900 gymnasieskolor) erbjuder IB - räkna procentuellt.. det är inte många %, eller hur? Många elever kan inte läsa IB då det ej finns inom pendlingsavstånd för dem och flytta kan man inte när man är icke-myndig utan vårdnadshavares tillstånd. Det finns väldigt många exempel när eleverna efter IB kom in på svenska universitet; och när eleverna efter "vanliga svenska utbildningar" som t.ex på NA - kommer in på utländska universitet. ****** Du frågar om du på IB skulle behöva läsa "extrakurser"; och mitt svar är att kurserna på IB är minst lika svåra som på NA, ofta svårare; så på IB (om man uppnår godkända betyg) får man möjlighet att uppnå "minst" samma behörighet som på NA, ofta högre. Dock är det också mycket krävande att både börja i en ny skolform (gymnasiet) och byta språk (till undervisningsspråk Engelska) och anamma en "internationell utbildning" - det är då ännu "en skillnad". Det kan bli för mycket på en gång... så, jag råde dig testa bli "elev för en dag" på IB-programmet och på NA-programmet (då får du känna på och jämföra).
Frågor och svar taggade med 'lärare i fysik' (2 st.)
Jag var ett poäng från ett A i det sista provet i fysik 1 och läraren satte betyget B även fast hen skrev att hen skulle runda upp betyget om man var nära nästa betyg om man hade varit deltagande och hjälpande under lektionstid som jag hade varit hela...
Julia: :
Hej!Tråkigt att det blev så här, men jag tror tyvärr det är inte så mycket du kan göra. Läraren sätter det betyget som hen bedömer eleverna har gjort sig förtjänta av. Prata... Läs hela svaret
Hej! Jag tror ni har fått en liknade fråga tidigare, men jag har iallafall tänkt att utbilda mig till biologi/kemi lärare för gymnasiet efter studenten. Problemet är att jag även vill bli naturkunskapslärare för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Räcker det med att jag då läser x hp...
Milla : :
Hej!
Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av... Läs hela svaret