Alma
    Hej! Jag och min tjejkompis som precis börjat årskurs 2 på gymnasiet funderar på möjligheten att skaffa en studentlägenhet tillsammans. Vi bor ca 1h med buss ifrån skolorten och därför hade det underlättat med en liten lägenhet vi kan bo på på vardagarna som har ett hyfsat rimligt pris. Vi undrar hur detta fungerar och om det är möjligt? Vi undrar också vem man ska vända sig till först och främst? Vi behöver all hjälp vi kan få!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alma!
    Det första jag tänker på är: när fyller ni 18 år? Innan dess är det vårdnadshavare som bestämmer var ungdomen bor. Ni får alltså inte flytta om era vårdnadshavare inte samtycker. Det är bra att veta och tänka på det.
    Sedan tillkommer frågorna om att hitta en bostad/lägenhet och om att betala för den.
    Vem kan hjälpa er att hitta bostad på skolorten? Ingen har ansvar för att göra det, alltså alla kan säga Nej, ni får leta själva bäst ni kan.... Men de som kan, om de vill, hjälpa till är
    - skolan där ni läser
    - era familjer och vänner
    - kommunen där ni är folkbokförda.
    ****
    Sedan, om ni hittar bostad, kommer nästa fråga: hur ska ni betala?
    Jo, om era vårdnadshavare går med på att ni flyttar, då är det vårdnadshavarnas ansvar i så fall att betala. Om de godkänner att ni flyttar, så måste de också se till att ni kan flytta, eller hur?
    Inackorderingsbidrag kan ni eventuellt ha rätt till... här spelar det roll om det är en fristående eller en kommunal skola som ni läser på och exakt hur lång tid det tar för er att pendla. Som regel kan man inte få inackorderingsbidrag om det är mindre än 60 minuter med kollektiv trafik enkel väg. Du skriver "cirka en timme". Om det enligt busstabellen (förseningar ej tas hänsyn till) tar 59 minuter, då hamnar det tyvärr på "fel sida om regeln" och jag tror i så fall inte ni kan få inackorderings-bidrag.
    Kanske kan ni "omvandla" månads-busskort som jag tror ni får från kommunen till pengarna för att kunna delbetala hyran.
    Inackorderingsbidrag täcker inte alla kostnader, tyvärr. Föräldrarna vi pratade med säger att de betalar minst 2.ooo i månaden "ur egen ficka" (ofta mer...) som mellanskillnad mellan vad man får ut i inackorderingstillägg och vad det faktiskt kostar.
    Det är alltså svårt...
    Svårt att hitta bostad. Ännu svårare att hitta bostad till "rimlig pris". Det blir inte gratis att bo på skolorten. Utan att familjerna aktivt hjälper till brukar det inte gå, tyvärr. Det är i alla fall de erfarenheter vi har.

    Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

    Allmänt gäller...
    du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

    Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).

    Kontakta gärna utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

     

     

    • : Tack för svaret! Bussresan tar exakt 1h 7 min. Jag tänkte att ett jobb utanför skolan skulle kunna täcka en del kostnader, plus att våra föräldrar bidrar om de skulle tycka att detta är en bra idé. Vet inte om jag förstått fel nu, men hur mycket pengar handlar det där bidraget om? Mvh Salma
    • Anna : Går ni på en Kommunal eller på en Fristående gymnasieskola? Det är viktigt att veta, för att det är lite olika villkor som gäller i de 2 fallen. Läs HELA MITT SVAR, ovan. :)
    • Anna : Sedan är det också viktigt att veta om samma program och nationell inriktning finns närmare, då brukar man tyvärr inte få något bidrag; då är svaret - men sök till den skolan som ligger närmare.
    • : Vi går en kommunal skola, jag bytte nämligen från min hemort till Värnamo av många olika anledningar.
    • Anna :

      Om det är en fristående gymnasieskola, och man ansöker hos CSN, då är det absolut max beloppet 2.350kr/månad men då ska det vara minst 130 mil mellan folkbokföringsadressen och skolan. Det är alltså avstånd i kilometer från hemmet till skolan som avgör. Upp till 44 km mellan hemmet och skolan, då är summan 1.190 kr/månad. Mellan 44 km och 84 km - 1.315 kr/månad.

    • Anna :

      Eleven ansöker om Inackorderingsbidrag hos sin hemkommun, om hen läser på annan ort på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats. Med "hemkommunen" menas där man är folkbokförd. Kommunen kan frivilligt hjälpa eleven ekonomiskt mer än reglerna föreskriver, men det förekommer mycket sällan. Om din hemkommun kommer godkänna din ansökan om inackorderingsbidrag, kan vi på FRåGA SYV inte svara på. Jag antar att du får kompensation för busskortet (eller tågbiljetter). Som regel betalar kommunerna inte både för pendel-kort och för del av hyran på annan ort, utan antingen eller.

    • : Hur fungerar det med bostadsbidrag? Är det något man kan söka i den här situationen? Har ingen bra koll
    • Anna :

      Läs info på forsakringskassan.se/privatpers/studerande/bostadsbidrag_till_unga

    • SYV-besökare : Vad jag vet, så är absolut maximum en ungdom skulle kunna få i bostadsbidrag från Försäkringskassan är 1.300kr/månad, och detta i bästa fall (om alla papper är i ordning - man hyr "vitt" alltså, och hyran är hög och inkomsterna mycket låga). Om man inte är folkbokförd på adressen för vilken man vill få bostadsbidrag, kan man få det i max ett år. Det är i alla fall vad försäkringskassan säger.
    • : Aha okej. När vi sökte upp studentlägenheter här i Värnamo fanns det ett par med hyra kring 3000 kr i månaden. Om man räknar in bidrag, CSN, eventuellt lite jobbpengar, bidrag från föräldrar, tror du det hade kunnat vara möjligt då? Om man också delar hyran på 2.
    • Ludmila :

      Ett stort problem är att få hyresvärdar är beredda att hyra till så unga, under 18 år, icke-myndiga. Med "studentlägenhet" menas som regel att det är för studerande på högskola-universitet, där de som hyr är sällan 18 år (i princip aldrig under 18 år) - ofta är de minst 19 år. --- Tänk också på att "kall hyra" på 3 tusen i månaden är ju just "kallhyra". Det tillkommer massvis med andra utgifter: hemförsäkring, el, bredband, ibland också avgift för vatten (det kan stå vattenmätare och vatten ej ingår i hyran). Ta reda på vad som ingår i hyran. Har man tur kan el ingå i hyran (det var vanligare förut, men numera blir mer sällan - däremot finns fler exempel på att man betalar separat för hur mycket vatten man använder). Tänk på om lägenheten är möblerad eller helt tom...? Finns det inga som helst möbler, så måste man skaffa några möbler i alla fall. Visserligen kan man sova på en madrass på golvet, men några möbler vill man ju ha - ett bord? stolar att sitta på? sedan matlagnings-grejer: ni kanske kan få hemifrån? Om inte - kan det också utgöra en stor kostnad för er. Sedan när man flyttar FRÅN lägenheten, så måste städningen vara perfekt, annars riskerar man få stor straff-avgift (hyresvärden anlitar städfirma och det blir mycket dyrt) - känner ett fall där en fet-fläck inuti ugnen i köket "gick ut" på 600 kr. De som flyttade ut missade en fläck i ugnen och det kostade 600kr extra. Upptäcker hyresvärden att någonting är i sämre skick än när ni flyttade in (märken på tapeterna eller på golvet, t.ex) kan även det bli mycket dyrt. Hyresvärden kan tapetsera om helt och byta golv och skicka räkning till er (ni ska då kunna bevisa att det var lika illa på tapeterna och på golvet när ni flyttade in... annars får ni betala... Det är tyvärr väldigt mycket som ungdomar inte tänker på och åker sedan på stora kostnader i efterhand.

    • Anna :

      ang. Bostadsbidrag för unga, under 29 år, så har vi nu pratat med en sakkunnig på försäkringskassan som säger att man måste vara 18år för att kunna ansöka om bostadsbidrag för unga, alltså gäller reglerna för bostadsbidrag för unga när personen är i åldern mellan 18-29 år.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'juristlinjen' (9 st.)

    • Channa

      Hjälper Matte 3 till juristlinjen utöver merit?

      Hej! Jag är en andraårs-elev på samhäll-samhäll och ska precis börja göra mina val inför trean. Jag är intresserad av att ansöka till juristlinjen på universitetet, och högst medveten om att det är en väldigt prestigefylld och populär linje. Jag har redan läst upp mina 2,5 meritpoäng (Spanska...

      Mikael: : Nej, förutom att du ska kunna mer matte, så finns det egentligen inte ngn anledning att läsa matte 3. Till juristprogrammet krävs inte matte för särskild behörighet och man... Läs hela svaret
    • Alexander

      Vilket gymnasieprogram bör man välja om man vill gå juristlinjen?

      Hej. Jag undrar om man behöver gå ekonomi med juridikinriktning i gymnasiet för att komma in på juristlinjen på universitetet? Om man inte behöver det finns det någon fördel med att gå ekonomi med juridikinriktning och om det inte finns någon fördel med det finns det något annat program som...

      Peter: : Hej Alexander,formellt sett, spelar det Oftast - ingen som helst roll om man går EK, juridik eller ngt. annat program på gymnasiet när man söker till juristprogrammet... Läs hela svaret
    • Oliver

      Arbetsmarknaden?

      Hej Jag undrar hur en arbetsmarknad ser ut idag för en Jurist? Jag har varit inne lite på hemsidor som te.x SACO och läst hur en arbetsmarknad ser ut för en Jurist och det sägs att det balans idag men sen har jag hört från några jurister att det var tufft att hitta jobb som jurist. Hur ligger...

      Liselotte: : Hej Jorge! Juristprogrammet är 4.5 år lång. Jag ser att du är 16 år nu. Det är, alltså, om 8 år som du ska söka jobb. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut om 8 år, vet vi ju... Läs hela svaret
    • My

      Vad kan får jag behörighet till?

      Hej! Jag ska gå ekonomi juridik programmet på gymnasiet. Men jag undrar vad jag kan komma in på för högskoleutbildningar om jag går den. Har pratat med en Syv i min skola och hon sa att om jag läser en extra matte kurs (vet du vilken) så får jag behörighet till alla inriktningar på stockholms...

      Anna: : Hej My! En "extrakurs" i matte måste vara Matematik 3b, eftersom matematik 1b och 2b ingår som obligatoriska i Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik. Ang. bli behörig till "alla inriktningar på... Läs hela svaret
    • Jenny

      Vad kan man göra som jurist?

      Hej, jag läser andra året på natur nu och är villrådig gällande vad jag vill bli senare i livet. Nu har jag börjat fundera på juridik, men iom. att det är ett väldigt brett område vet jag inte riktigt vad det är man kan göra. Jag vill dock för allt i världen inte jobba med brottmål eller något...

      Milla : : En mycket intressant fråga! Dock svår att besvara för en SYV som själv inte är utbildad jurist och inte själv arbetar som familjerättsjurist. Du skulle behöva få svar från flera olika jurister och jämföra deras svar. Det går... Läs hela svaret
    • Jonna

      Behöver man läsa engelska 7 för att få behörighet till juristlinjen?

      Jag funderar på att gå SA-SA, då eng 7 finns som tillval i åk3, på den skolan jag vill gå på. Men jag undrar om man behöver läsa den för att få behörighet till juristlinjen.

      Mikael: : Hej Jonna, man behöver INTE läsa Engelska 7 för behörighet till juristutbildningen på högskolan, men eftersom Eng 7 ger 1,0 Meritpoäng, som läggs ovanpå ditt Jämförelsetal är det är en... Läs hela svaret
    • Jonna

      Vilka linjer på gymnasiet ger behörighet till juristlinjen?

      Jag undrar vilka olika linjer på gymnasiet som ger behörighet till juristlinjen, även om man eventuellt måste lägga till en eller två kurser.

      Milla : : Hej Jonna, till Juristutbildningen på högskola/universitet måste man, förutom Grundläggande behörighet som man får på alla högskoleförberedande gymnasieprogram & även har rätt att få på alla... Läs hela svaret
    • Rita

      Matte 4 för att bli advokat?

      Hejsan! Jag undrar om matte 4 på gymnasiet är ett måste om man vill söka vidare till juristlinjen efteråt? Vilka ämnen är de man främst ska välja på individuellt val?

      Milla : : Hej Rita, behörighet till Jurist är Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b och Historia 1b. Matematik ingår inte i Särskild behörighet till utbildning "Juristprogrammet" på högskola/Universitet. Du skriver tyvärr... Läs hela svaret
    • Javiera

      Kan jag gå hotell- turism och fortfarande komma in på juristlinjen?

      Hej, jag har en fråga. Jag vill komma in på juristlinjen sen på universitetet. Men kan jag gå på hotell-turism programmet och fortfarande ha chans att komma in på juristlinjen? Isåfall, ska jag läsa extra kurser?

      Lena: : Hejsan, om du vill kunna söka till Juristprogrammet på högskolan efter du gått Hotel/turism behöver du se till att du har följande kurser; Svenska 2+3, Engelska 6, Historia 1a2,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga