Alma
    Hej! Jag och min tjejkompis som precis börjat årskurs 2 på gymnasiet funderar på möjligheten att skaffa en studentlägenhet tillsammans. Vi bor ca 1h med buss ifrån skolorten och därför hade det underlättat med en liten lägenhet vi kan bo på på vardagarna som har ett hyfsat rimligt pris. Vi undrar hur detta fungerar och om det är möjligt? Vi undrar också vem man ska vända sig till först och främst? Vi behöver all hjälp vi kan få!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alma!
    Det första jag tänker på är: när fyller ni 18 år? Innan dess är det vårdnadshavare som bestämmer var ungdomen bor. Ni får alltså inte flytta om era vårdnadshavare inte samtycker. Det är bra att veta och tänka på det.
    Sedan tillkommer frågorna om att hitta en bostad/lägenhet och om att betala för den.
    Vem kan hjälpa er att hitta bostad på skolorten? Ingen har ansvar för att göra det, alltså alla kan säga Nej, ni får leta själva bäst ni kan.... Men de som kan, om de vill, hjälpa till är
    - skolan där ni läser
    - era familjer och vänner
    - kommunen där ni är folkbokförda.
    ****
    Sedan, om ni hittar bostad, kommer nästa fråga: hur ska ni betala?
    Jo, om era vårdnadshavare går med på att ni flyttar, då är det vårdnadshavarnas ansvar i så fall att betala. Om de godkänner att ni flyttar, så måste de också se till att ni kan flytta, eller hur?
    Inackorderingsbidrag kan ni eventuellt ha rätt till... här spelar det roll om det är en fristående eller en kommunal skola som ni läser på och exakt hur lång tid det tar för er att pendla. Som regel kan man inte få inackorderingsbidrag om det är mindre än 60 minuter med kollektiv trafik enkel väg. Du skriver "cirka en timme". Om det enligt busstabellen (förseningar ej tas hänsyn till) tar 59 minuter, då hamnar det tyvärr på "fel sida om regeln" och jag tror i så fall inte ni kan få inackorderings-bidrag.
    Kanske kan ni "omvandla" månads-busskort som jag tror ni får från kommunen till pengarna för att kunna delbetala hyran.
    Inackorderingsbidrag täcker inte alla kostnader, tyvärr. Föräldrarna vi pratade med säger att de betalar minst 2.ooo i månaden "ur egen ficka" (ofta mer...) som mellanskillnad mellan vad man får ut i inackorderingstillägg och vad det faktiskt kostar.
    Det är alltså svårt...
    Svårt att hitta bostad. Ännu svårare att hitta bostad till "rimlig pris". Det blir inte gratis att bo på skolorten. Utan att familjerna aktivt hjälper till brukar det inte gå, tyvärr. Det är i alla fall de erfarenheter vi har.

    Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

    Allmänt gäller...
    du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

    Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).

    Kontakta gärna utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

     

     

    • : Tack för svaret! Bussresan tar exakt 1h 7 min. Jag tänkte att ett jobb utanför skolan skulle kunna täcka en del kostnader, plus att våra föräldrar bidrar om de skulle tycka att detta är en bra idé. Vet inte om jag förstått fel nu, men hur mycket pengar handlar det där bidraget om? Mvh Salma
    • Anna : Går ni på en Kommunal eller på en Fristående gymnasieskola? Det är viktigt att veta, för att det är lite olika villkor som gäller i de 2 fallen. Läs HELA MITT SVAR, ovan. :)
    • Anna : Sedan är det också viktigt att veta om samma program och nationell inriktning finns närmare, då brukar man tyvärr inte få något bidrag; då är svaret - men sök till den skolan som ligger närmare.
    • : Vi går en kommunal skola, jag bytte nämligen från min hemort till Värnamo av många olika anledningar.
    • Anna :

      Om det är en fristående gymnasieskola, och man ansöker hos CSN, då är det absolut max beloppet 2.350kr/månad men då ska det vara minst 130 mil mellan folkbokföringsadressen och skolan. Det är alltså avstånd i kilometer från hemmet till skolan som avgör. Upp till 44 km mellan hemmet och skolan, då är summan 1.190 kr/månad. Mellan 44 km och 84 km - 1.315 kr/månad.

    • Anna :

      Eleven ansöker om Inackorderingsbidrag hos sin hemkommun, om hen läser på annan ort på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats. Med "hemkommunen" menas där man är folkbokförd. Kommunen kan frivilligt hjälpa eleven ekonomiskt mer än reglerna föreskriver, men det förekommer mycket sällan. Om din hemkommun kommer godkänna din ansökan om inackorderingsbidrag, kan vi på FRåGA SYV inte svara på. Jag antar att du får kompensation för busskortet (eller tågbiljetter). Som regel betalar kommunerna inte både för pendel-kort och för del av hyran på annan ort, utan antingen eller.

    • : Hur fungerar det med bostadsbidrag? Är det något man kan söka i den här situationen? Har ingen bra koll
    • Anna :

      Läs info på forsakringskassan.se/privatpers/studerande/bostadsbidrag_till_unga

    • SYV-besökare : Vad jag vet, så är absolut maximum en ungdom skulle kunna få i bostadsbidrag från Försäkringskassan är 1.300kr/månad, och detta i bästa fall (om alla papper är i ordning - man hyr "vitt" alltså, och hyran är hög och inkomsterna mycket låga). Om man inte är folkbokförd på adressen för vilken man vill få bostadsbidrag, kan man få det i max ett år. Det är i alla fall vad försäkringskassan säger.
    • : Aha okej. När vi sökte upp studentlägenheter här i Värnamo fanns det ett par med hyra kring 3000 kr i månaden. Om man räknar in bidrag, CSN, eventuellt lite jobbpengar, bidrag från föräldrar, tror du det hade kunnat vara möjligt då? Om man också delar hyran på 2.
    • Ludmila :

      Ett stort problem är att få hyresvärdar är beredda att hyra till så unga, under 18 år, icke-myndiga. Med "studentlägenhet" menas som regel att det är för studerande på högskola-universitet, där de som hyr är sällan 18 år (i princip aldrig under 18 år) - ofta är de minst 19 år. --- Tänk också på att "kall hyra" på 3 tusen i månaden är ju just "kallhyra". Det tillkommer massvis med andra utgifter: hemförsäkring, el, bredband, ibland också avgift för vatten (det kan stå vattenmätare och vatten ej ingår i hyran). Ta reda på vad som ingår i hyran. Har man tur kan el ingå i hyran (det var vanligare förut, men numera blir mer sällan - däremot finns fler exempel på att man betalar separat för hur mycket vatten man använder). Tänk på om lägenheten är möblerad eller helt tom...? Finns det inga som helst möbler, så måste man skaffa några möbler i alla fall. Visserligen kan man sova på en madrass på golvet, men några möbler vill man ju ha - ett bord? stolar att sitta på? sedan matlagnings-grejer: ni kanske kan få hemifrån? Om inte - kan det också utgöra en stor kostnad för er. Sedan när man flyttar FRÅN lägenheten, så måste städningen vara perfekt, annars riskerar man få stor straff-avgift (hyresvärden anlitar städfirma och det blir mycket dyrt) - känner ett fall där en fet-fläck inuti ugnen i köket "gick ut" på 600 kr. De som flyttade ut missade en fläck i ugnen och det kostade 600kr extra. Upptäcker hyresvärden att någonting är i sämre skick än när ni flyttade in (märken på tapeterna eller på golvet, t.ex) kan även det bli mycket dyrt. Hyresvärden kan tapetsera om helt och byta golv och skicka räkning till er (ni ska då kunna bevisa att det var lika illa på tapeterna och på golvet när ni flyttade in... annars får ni betala... Det är tyvärr väldigt mycket som ungdomar inte tänker på och åker sedan på stora kostnader i efterhand.

    • Anna :

      ang. Bostadsbidrag för unga, under 29 år, så har vi nu pratat med en sakkunnig på försäkringskassan som säger att man måste vara 18år för att kunna ansöka om bostadsbidrag för unga, alltså gäller reglerna för bostadsbidrag för unga när personen är i åldern mellan 18-29 år.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'ig' (11 st.)

    • sonia

      Studera upp ig 7 år efter studenten?

      Hej, Jag hörde från en person att om man gick ut gymnasiet för mer än 7 år sedan så spelar det ingen roll om man pluggar upp sina betyg för dom kommer inte att räknas med när man söker in till universitetet. Stämmer detta? Jag...

      Julia: : Nej, någon sådan "regel" känner vi inte till. Tidigare fanns det "8-års-regeln" (som numera är borta)! Den 8-årsregeln sa att betyg som är äldre än 8... Läs hela svaret
    • Ali

      skillnaden mellan slutbetyg och examen från komvux?

      Hej! När jag googlat runt lite och läst om komvux så läste jag bla " möjligheten att ta ut ett slut betyg från komvux förlängs till juli 2021". Det förvirrade mig väldigt mycket, Jag undrar nu vad som exakt menas med det? vad...

      Anna: : Hej!Elever på gymnasiet som började årskurs 1 året 2010 (och tidigare) läste mot ett Slutbetyg.Elever på gymnasiet som började årskurs 1 året 2011 (och... Läs hela svaret
    • Ludmila

      Om man har IG i projektarbete i sitt slutbetyg?

      Hej, jag har en SYV-kollega som undrar: "Om man har IG i projektarbete i sitt slutbetyg. Vad finns det att göra för att bli av med IG-et?".

      SYV-besökare: : Hej, det är tyvärr så att det ej går att höja upp betyget i Projektarbete. Jag har nu kollat upp det med en expert från UHR, Universitets- och högskolerådet. Hen har... Läs hela svaret
    • Jelena

      Vad kan jag plugga upp?

      Hej! Jag tog studenten 2011 & undrar två saker, den första är: När jag gick på gymnasiet hade vi något som heter projektarbete (100 p) och där har jag fått IG i betyg. Kan jag plugga upp detta ämne på komvux & måste jag ha godkänt i det för att ha ett gymnasieexamen? Nu finns det något som...

      Julia: : hej Jelena! Det som gäller för dig med Slutbetyg från år 2011 - står här>>> Om du har Slutbetyg från 2011 med då har du Grundläggande behörighet för... Läs hela svaret
    • Lina

      Många IG, vad ska jag läsa upp?

      Hej, Är kanske lite för gammal för denna sida men jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig. Jag har ett slutbetyg från 1999 och har tyvärr en hel del kurser med IG. Nu har kurserna på komvux bytt namn och heter inte alls samma sak som när jag gick i skolan så jag vet inte vad det är jag...

      Melina: : Hej Lina!Vi hjälper till med studie- och yresvägledning oavsett ålder :-) Sedan gymnasiereformen 2011-2012 är det nu examensbevis som är "standard" för att bekräfta att man har... Läs hela svaret
    • Erik

      Gamla kurspoäng mot nya kurspoäng? Vad gäller?

      Hejsan har slutbetyg ifrån samhälle men med väldigt många ig, 800poäng i gamla systemet (2010) men har lite frågor hur de blir med poängen i de nya kurserna. Fick ig i matematik B, 50 poäng läser just nu matematik 2a, 100poäng. När jag får godkänt i det har jag då fått 50 poäng godkända...

      Milla : : Hej Erik, man får läsa andra kurser som inte ingår i ens Slutbetyg och uppnå grundläggande behörighet på det sättet... men... du kommer i så fall ha... Läs hela svaret
    • linus

      Har problem med fysik så kan jag gå ut med ett f i fysik 2?

      Hejsan! Har problem med fysik 2 till den punkten att jag inte vill gå i skolan, så andra ämnen påverkas klart. Så som jag har förstått det så måste jag; a) Ta alla kurser för att få studiebidrag b) Ha mindre än 450 poäng i kurser som ma inte klarat Min plan är då att snacka med fysik...

      Anna: : Hej Linus, Om du bara får F i Fysik 2 och blir godkänd i alla andra kurser, uppfyller du kraven för Gymnasieexamen. Undrar om Fysik 2 ingår i din INRIKTNING och då kanske du kan byta inriktningen. Att byta kurs - från Fysik 2 till en annan - kan också vara en lösning. Vänligen Anna SYV
    • Anette

      Studera vidare trots ig i matte a?

      Jag har ett slutbetyg från gymnasiet med bra betyg men ett IG i matte A. Jag vill plugga vidare nu men vet inte vad jag har för möjlighet pga mitt ig. Jag är inne på olika saker: undersköterska, administration eller kanske till och med massör? Vad för utbildningar kan jag välja som vill ha...

      Lena: : Hejsan, om du vill söka till olika yrkes/högskoleutbildningar med hjälp av ditt betyg så måste du läsa upp Matte A eftersom den krävs och ligger i själva behörigheten till högskola. Du kan läsa upp kursen på ditt lokala... Läs hela svaret
    • Evelina

      Har jag ett giltigt slutbetyg?

      Hejsan syv! Jag läser enligt gamla skolplanen, med IG-MVG. Läser ett år extra. Jag kommer till sommaren ha läst 2500p men 250p är IG i kurserna Tyska steg3 Italienska steg1 och Matte B. Har jag fortfarande ett giltigt slutbetyg? Jag har tänkt läsa upp dem. Kan jag max få Godkänns på de...

      Lena: : Hejsan, japp, det ser ut som att du får ett slutbetyg med den grundläggande behörigheten. Bra jobbat! Om du har IG i kurser har du alltid rätt att läsa upp till MVG - du ska inte vara bunden till att bara läsa till G. /Lena, Syv
    • Simon

      Vad får ett IG i gymnasiet för konsekvenser?

      Vad får ett IG i gymnasiet för konsekvenser? (I Kemi B) Och två IGn?

      Fråga: : Om du har fler IG än 250 kurspoäng av alla dina kurser som ska vara 2500 kurspoäng så får du inte ut ett slutbetyg med högskolebehörighet. Du får heller inte ha IG i Ma A, Engelska A och Svenska A+B. Om du har... Läs hela svaret
    • Julia

      Får man giltigt slutbetyg även om man har IG?

      Innebär ett IG i kursen projektarbete att man inte kan få ett giltigt slutbetyg på gymnasiet och alltså inte kan ta studenten?

      Fråga: : Jodå, om man är godkänd i resterande kurser alt inte har IG i fler kurser än 250 kurspoäng och dessa i sådana fall inte består av Ma A, Eng A, Svenska A+B så får man ut ett slutbetyg med grundläggande behörighet.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga