Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hur fungerar individuella val?
1 Svar
Hej Anna,
på NA, naturvetenskap - precis som på alla andra nationella gymnasieprogram, ingår det 200 poäng inom Individuellt val - det är 2 "normalstora kurser" eller fyra stycken små kurser eller en normalstor kurs och 2 st. små kurser - eller en stor kurs á 200 poäng.
De flesta kurser på gymnasiet är á 100 poäng men det finns också de som är mindre (50 p.) eller större - 150 p (ex. på en sådan kurs är Fysik 1a) och så finns det även några få jätte-stora kurser á 200 poäng/styck (exempel på sådana Stora kurser är: Finsnickeri 1, Finsnickeri 2, Ensemble med kör
sång och Brand&räddning).
Det är alltså inte antal Kurser utan antal "poäng" man väljer; läser man en stor kurs á 200 p. så är det bara en kurs man i så fall läser inom Individ.val (och man läsa den kursen under ett eller under flera läsår på gymnasiet).
I princip får man läsa vilka som helst gymnasiala kurser inom Individ.val men i praktiken blir det så att man måste välja bland de kurser som just din skola kan erbjuda.
Ofta, men inte alltid - läser eleverna 100 p. inom Indiv.val - under åk2 och de resterande 100p. läser de under åk3 (men det förekommer också att alla 200 p. individ. val läses under åk3, eller under åk2 - det beror på tillgång till lärare; hur schemat-läggning ser ut och elevernas önskemål - allt vägs samman och rektor fattar beslut).
Du måste därför på din gymnasieskola få veta - Vilka kurser ni får välja mellan? och När ni ska göra era val? och även När och hur ni ska "rapportera"/anmäla era önskemål? Det är ingen annan än just din skola som kan svara på de frågorna.
OBS! det förekommer också att gymnasieskolorna väljer åt eleverna och kallar det för "profiler" - så eleven borde i så fall från början veta att hen läser en viss "profil" där "valbara kurser" är på förhand inlagda av skolan (på så sätt blir det lättare att planera - då både eleven och skolan vet på lång sikt vad för "valbara kurser" som alla elever ska läsa); det kan finnas en eller flera "profiler" på skolan (antingen läser alla elever samma "profil" eller så kan eleverna lämna önskemål om en viss "profil" men sedan kanske några elever får läsa kurser som de ej valde - om det blir ojämn fördelning av önskemålen... man kan ju inte i en undervisningsgrupp ha 55 elever och 5 elever i en annan, t.ex... då läser kanske alla 60 samma kurser (i 2 undervisningsgrupper) eller så "tvingas" 25 elever läsa en kurs som de ej valde (det är också lärarbrist och ibland måste man läsa de kurser, i vilka behöriga lärare finns, i stället för kurser som man vill läsa).
Sammanfattning
Du måste få svar från din gymnasieskola. Detta pga det är endast det totala antalet poäng (200 p.) som hör till generella bestämmelser att eleverna ska ha inom Individuellt val på nationella svenska gymnasieprogram (och vilka kurser och när de ska läsas och när och hur eleverna lämnar in sina önskemål - bestäms lokalt på skolorna).
Vänligen
L.
Frågor och svar taggade med 'kandidat i rättsvetenskap' (5 st.)
-
Vad är skillnaden mellan program och frigående kurser?
Hej! Mitt namn är Carl och har lite frågor gällande universitet eller vidareutbildning! Jag hade tänkt att efter gymnasiet plugga till jurist, tyvärr har jag endast ungefär 17,5 i meritpoäng vilket gör situationen svår.. Därför har jag försökt hitta alternativa utbildningar där det verkar...
Hejsan,Avancerad nivå på de svenska lärosätena är det utb., där man för behörighet behöver ha läst i 3 år (minst) på heltid på... Läs hela svaret -
Hur kan jag bli rättsvetare?
Hej! Jag började paralegal utbildningen en månad sedan, men jag skulle vilja ha en bredare utbildning också. Jag fick nu veta att man kan utbilda sig till rättsvetare. Jag skulle vilja starta utbildningen nu under våren. Min fråga/frågor är...
Hej,på våren startar mindre antal utbildningar. De flesta utbildningar börjar på hösten - så är det i alla fall i Sverige.Det programmet på högskolenivå som... Läs hela svaret -
Skillnad på rättsvetenskapligaprogrammet och kriminologiprogrammet?
När jag har kollat så tycker jag rättsvetenskapligaprogrammet och kriminologiprogrammet verkar ganska lika. Vad är skillnaderna mellan programmen? Jag tycker det är svårt att se vad man kan jobba som efter båda programmen. Är det någon av...
Hej Nemi! Innehåll i högskoleprogrammen med samma namn på olik lärosäten behöver inte vara identiska. Dt kan också ingå valfria terminer och... Läs hela svaret -
Kan jag komma in på gymnasium fast jag är obehörig?
Jag jag kollade nyss mina ansökningar och det står att jag är obehörig på alla.. Men om jag höjer mina betyg under vårterminen finns det då en chans att jag kan komma in på nått av dom då? Om inte hur ska jag göra då?
Hej Melina! Försök höja dina betyg under våren men om du fortfarande är obehörig till de nationella gymnasieprogram när den definitiva/slutgiltiga antagningen görs, blir du i så fall behörig till IM,introduktionsprogrammen >> -
Rättsvetenskap vidare till juristprogrammet?
Hejsan. Mitt namn är Hampus och jag en snabb fråga angående en kandidat i rättsvetenskap. Om man går Juristprogrammet så kan man välja efter 3 år att ta ut en kandidat i rättsvetenskap istället för att gå klart hela utbildningen och ta ut en juristexamen. Min fråga är om det finns någon...
Det är en fråga som är mycket svårt, kanske omöjligt, att ge svar på. Ingen sådan ordinarie utbildningsväg finns men om det då det blir aktuellt, finns ledig plats... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga