Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hur fungerar inriktningarna?
2 Svar
Hej Helen,
kan du berätta vilken gymnasieskola ni har kikat på? För att det är så här att Nationell program och Nationell inriktning på programmet är faststälLda av Skolverket men sedan hittar gymnasier på "profiler", dvs skola väljer i så fall "åt eleverna" vilka "valbara" kurser eleven ska läsa, och låser dem i profiler. Fördelen är att man på förhand vet vad man ska läsa. Nackdelen är att man kan i så fall inte själv välja - utan skola har redan på förhand valt åt eleverna.
Om skola inte kan erbjuda större valfrihet, t.ex pga lärarbrist eller någon annan orsak, då är det ju bra att skola på förhand meddelar vilka kurser alla ska läsa som väljer utbildning på den skolan, så att man ej ska tro att man ska få välja, när man i själva verket inte ska få det.
För att uppnå kraven för Examensbevis från Samhällsvetenskapsprogrammet, behöver man uppfylla vissa krav och bland dem är att man läser kurser inom en viss "struktur", se Programplan för SA>>
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen är obligatoriska, sedan måste man har betyg i ALLA kurser inom EN AV INRIKTNINGAR + tillräckligt antal poäng Programfördjupning + 200 poäng Individuellt val + ha godkänt betyg i Gymnasiearbete. Exakt vilka kurser programfördjupning och individuellt val man läser beror på vad skola kan erbjuda att välja mellan...
Om det är många kurser som eleverna får välja mellan, då kan andra problem uppstå - inklusive Schema-krock och att det är för många som vill läsa en kurs och för få - en annan, t.ex kan en klass som läser engelska 7 uppgå till 37 elever, och de som läser retorik kanske bara är 7-8 elever. Och är det endast 3 elever som vill läsa en viss kurs, då kan inte den starta pga det är ekonomisk förlust för skolan... Det är inte lätt att få ihop det så att det blir rimligt antal elever i varje undervisningsgrupp, en bra behörig lärare och inga schemat-krockar. Det är mycket enklare om man på förhand bestämmer åt eleverna vilka "valbra kurser" de ska läsa. Därför skapar man "profiler" under inriktningar.
Om man kan vägra läsa en viss profil, beror på... vad som man kan läsa i stället. Om det inte finns ngt. man kan läsa istället, då måste man läsa det som går att läsa. I annat fall uppfyller man inte kraven för examensbevis och får inte grundläggnde behörighet till högskolestudier. Läser man på mindre än heltid på gymnasiet, har man inte heller rätt till studiebidraget från CSN.
Gymnasieskolorna vill givetvis erbjuda eleverna att välja bland många valbara kurser... men det är svårt att "få ihop det" pga lärarbrist, schemat-krockar och att elevernas intressen "spretar åt alla håll" och det är omöjligt att erbjuda alla att läsa precis det som de vill läsa.
Som sagt, om du meddelar vilken gymnasieskola det handlar om, kan vi kika på exakt den skolan, vad de erbjuder och lovar där. :)
Hälsningar
Mikael SYV
Hejsan,
på en "vanlig" utbildning SA, inriktning Beteendevetenskap läser eleverna på Stagneliusskolan i Kalmar följande programfördjupande kurser:
Detta framgår av deras utbildningskatalog på den här sidan>>
det verkar inte finnas någon valmöjlighet vad det gäller programfördjupningar, utan de är på förhand bestämda av skolan.
Och om man jämför med Profil Idrott&Ledarskap, så ser man att skillnaden inte är så stor:
men i Profil Räddning&Säkerhet är det större skillnad mot andra alternativ inom Samhällsvet.programmet.
På profil Räddning & Säkerhet läser man följande inom programfördjupningen på Stagneliusskolan i Kamar: men, som tur är - är det valbar profil. Frågan är dock - om för få elever vill läsa den profilen och för många vill läsa en annan profil eller ingen profil - hur får man ihop det på skolan, viIka elever som ska läsa kurser som "bir över", dvs där ledig plats finns?
Alltså, bör man ställa frågan på skolan: kan de garantera att man får läsa just den profil man önskar eller om man önskar läsa utan profil, om man kan Garanterat få göra det? Eller om det vid "ojämna önskemål" när för många elever vill läsa någon kurs och få få - en annan kurs - uppstår konkurrens, och hur löser man det?
Den mest vanliga lösningen är på 2 punkter: 1. man bör söka eIIer Iämna in sina önskemål i tid (de som söker för sent, får det som blir över); 2. om det är ojämnt fördelat även bland dem som söker i tid - är det elever med högre betyg som får läsa det de vill och elever med lägre betyg får läsa de kurser som blir "över".
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
-
Vad rankas som bäst, antal högskolepoäng eller betyg?
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret -
Högskolepoäng per termin på deltid?
Hej! Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier. Hur blir det med deltidsstudier? Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer? Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid? Kan man då andra...
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret -
Masterprogram efter 3årigt program?
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret -
Läsa (mer än) 50hp?
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret -
Gräns för antal på högskolepoäng?
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret -
Hur svår är matten på civilekonomprogrammet?
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret -
Sätta ihop ens egen kandidatexamen - poängfördelning?
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret -
hur många hp motsvarar vilka titlar?
Hej! Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Hej Linnea, man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel". Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret -
receptarieprogramet?
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet. Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret -
Hur många högskolepoäng får man läsa?
Hej! Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Det som finns begränsningar på är 1. antal veckor som man kan få Studiemedel för och 2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN. Annars så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga