Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32088 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'läkarutbildningen' (5 st.)
-
Psykolog och psykiatriker?
Hej! Går det att först utbilda sig till psykolog för att sedan läsa in kurser som gäller för psykiatriker eller är enda vägen läkarlinjen och därefter specialisering?
Hej Moa,Psykiatriker är en läkare som är specialiserad på psykiska sjukdomar. hen är alltså en Specialist-läkare.Både läkare och psykologer kan vidareutbilda sig till en psykoterapeut. -
Hur gör jag nu?
Hej! Jag har läst upp mina betyg på komvux och gjort prövningar på mitt gamla gymnasium. Jag har läst från betygsnitt 8,80 och nu har jag 20,60 med meritpoäng. Min största önskan är att komma in på läkarutbildningen och jag måste bara in där för jag vill så gärna. Mina betyg räcker inte i...
Hej Anton, Alternativt urval>> är det varje högskola/universitet som bestämmer över själva. För det första så bestämmer högskola/universitetet om de över huvudet taget ska ha... Läs hela svaret -
Vad tror ni kommer hända med läkarutbildningen?
Hej! Jag hade debatt med en lärare i fredags om läkarutbildningen. Han säger att läkarutbildningen kommer sänkas i framtiden pga det nya betygssystemet är svårare att få höga betyg i än vad det gamla är. Jag sade att det inte kan vara möjligt att det kan bli såna skillnader när de har bytt...
Hej Anton! Läraren som du pratade med gjorde en egen privat prognos, han tror någonting,han har en åsikt. Om han har rätt eller inte får framtiden utvisa. Jag personligen... Läs hela svaret -
Kommer jag lyckas då trots allt??
Jag ska göra HP flera gånger varje höst och varje vår.Och så ska jag läsa kurser för max antal meritpoäng på komvux.Men om jag tar ut gymnasieexamen från VO,med nätan höga betyg,jag menar alltså betyg som är C,D,E och några enstaka B och kanske 1/2 stycken A.Kommer jag kunna ha chans att komma i...
Hej Kimia, det är klart det finns chanser att komma in på en utbildning. Hur stora de är - är dock en annan fråga, som är helt omöjligt att svara på. Gör HP nu till våren, se vad du får för resultat. De senaste åren var... Läs hela svaret -
Tips på olika sidor och en fråga?
Vilka olika sidor finns det som man kan träna på HP?,just nu går jag i första ring på VO.Men jag vill ändå börja träna på HP. Sen så undrar jag om jag visar hög resultat på HP,och även läser kurser för max antal meritpoäng.Kommer jag då få hög summa på meritvärdet?,och är det då stor chans att...
Hej Kimia, bra att du vill träna på Högskoleprovet. Högskoleprovet mäter ALLMÄN KOMPETENS och minst hälften av resultatet beror på hur allmän bildad och "allmänt duktig" man är. Ett råd till dig är att du anmäler dig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga