Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31989 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'Linköpings universitet' (8 st.)
-
Prioriteringar och rangordning för reserver ?
Hej! Igår fick jag mitt antagningsbesked till sjuksköterska programmet där jag blev antagen vid Liu (campus Norrköping) och blev reserv i campus Linköping nummer 1 med BII samt 38 med HP. Kollade även att det blir runt 70-80 personer som blir antagna på...
Hej Marcia!som reserv nr.1 har man god chans att komma in. Men det kan inte finnas garanti på att komma från reserv. Så här funkar det: om någon av de som fick besked ANTAGEN... Läs hela svaret -
Tekniskt basår - LiU, Chalmers?
Hej, Vad är det för skillnad/är det någon skillnad på tekniskt basår i Linköping och på Chalmers? Med tanke på att Chalmers är privat Undrar också om alla basår är likadana? Har kollat att gå civilingenjör och måste gå tekniskt basår för det. Men har hittat att det finns naturetenskapligt,...
Hej Tea,naturvetenskapliga basår brukar innehålla Biologi; och tekniska - endast fysik, kemi och matte (inte biologi). Basår är absolut Inte likadana. Varje lärosäte bestämmer självt... Läs hela svaret -
Blir jag behörig till läkarprogrammet med naturvetenskapligt basår?
Hej! Jag går sista året på ekonomiprogrammet men funderar nu på att gå naturvetenskapligt basår på Linköpings universitet och sedan söka vidare till läkarprogrammet. Vad jag förstår det som, så blir man behörig på detta sätt på till exempel Göteborgs universitet, men jag hittar inte...
Hej Sofia, basår på högskolor/universitet är de så kallade "förutbildningar" och varje högskola/universitet bestämmer själva Innehåll... Läs hela svaret -
Ämneskomination 7-9?
Hej, jag är en tjej på 20 som hösten 2018 ska läsa till ämneslärare 7-9 på Linköpings universitet. Jag skulle gärna ha svenska som ingångsämne men känner mig inte bekväm med att undervisa i något annat språk så som engelska eller tyska. Jag har istället tänkt ta samhällskunskap som andra ämne...
hej Ebba, det är absolut möjligt att få jobb med kombinationen svenska och samhällskunskap - som sina undervisningsämnen. Jag tycker du bör satsa på den kombinationen, med vilken du känner dig... Läs hela svaret -
Vilka kurser ska jag läsa in för att öka mina chanser?
Hejsan! Jag sökte till hösten 2017 mitt drömprogram Grafisk design och kommunikation, kandidatprogram, 180 p., på Linköpings universitet. Hamnade dessvärre som reserv 7 i min uralsgrupp (BII) efter de 2 urvalen. Blev självklart väldigt besviken då jag nu äntligen hittat vad jag vill plugga....
Hej Linn, EFTERSOM DU "HAMNADE" I RESERV, DÅ ÄR DU REDAN BEHÖRIG till din högskoleutbildning. Vet du hur många MERITPOÄNG du har, dvs de där Extrapoängen som... Läs hela svaret -
Hur blir man legitimerad textillärare?
Är intresserad av alla utbildningar både för åk 7-9 och för yngre barn. Är också intresserad av om det går att utbilda sig genom VAL ( validering för lärare)
Hej Ylva, för att kunna få lärarlegitimation, måste man som regel ha lärarexamen. Nu när det är lärarbrist kan man många ggr få jobb som lärare även... Läs hela svaret -
Vägar till att bli lärare?
Jag har påbörjat statsvetenskap a på universitetet. Har tidigare en yrkesutbildning som multijournalist och är yrkesverksam som detta sedan ett år tillbaka. Med tanke på hur hård branschen är vill jag bredda mina möjligheter till jobb. Därför undrar jag om det finns andra vägar, förutom...
Hej Daniela, Folkhögskollärarexamen för lärare inom folkhögskolan ges vid Linköpings universitet. Särskilda förkunskapskrav om akademisk utbildning eller arbetslivserfarenhet finns.... Läs hela svaret -
vilka betyg behöver jag för läkareutbildning?
hej. jag går i VO programmet åk 2 och vill pluga till läkareutbildningen i linköpings universitet. hur högt betyg i vilka ämnena behöver jag för att komma in? hur långt tar det tid i komvux? kan jag klara det inom ett år ? måste man ha A på allt? vad måste jag göra om högskoleprovet för...
Hej Mahia! Behörighet till Läkarutbildningen är Grundläggande behörighet (som till alla högskoleutbildningar i Sverige) + särskild behörighet i form av godkända betyg i Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4.... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga