Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32237 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'samhällsplanering' (10 st.)
-
Är Planeringsarkitekt och samhällsplanerare samma sak?
Hej! Funderar på att bli planarkitekt och söka till bth men har även sett att det finns en programinriktning på flera håll i landet som heter samhällsplanering. Är det något annat och vad skiljer dem isåfall åt?
Hej Ella,I Sverige administreras samhällsplanerarutbildningen inom kulturgeografin; om yrket Samhällsplanerare - var god läs på Framtid.se/yrke/samhallsplanerareom yrket... Läs hela svaret -
Vad ska jag välja för utbildning eller yrke om jag vill hjälpa andra?
Hej, Jag är 24 år och har en kandidat i samhällsplanering. Jag har en känsla av att jag vill jobba med individer eller grupper med antingen hjälp eller utlärning. Jag har funderat på att söka vidare till lärare via KPU men vet inte om jag hade...
Hej Olle,du får jättegärna kika på många yrkesbeskrivningar. På www.framtid.se finns över 2.ooo yrken beskrivna.Du kan t.ex börja med att... Läs hela svaret -
Vad kan jag påverka som Fysisk planerare i yrkeslivet?
Hej, jag pluggar första termin på BTH i planeringsarkitektur/Fysisk Planering. Jag vill vara med och påverka områden i både arkitektur och planeringsarkitektur då jag ej är en anhängare av modern arkitektur och då jag anser den inte ha...
Hej!Har du frågat dina lärare på den utbildningen du läser nu?Annars så är tipset att du ställer den frågan till de framtida arbetsgivare som du har tänkt... Läs hela svaret -
Framtidsutsikter för samhällsplanerare?
Jag har tänkt söka Samhällsplanerarprogrammet på Stockholms universitet till hösten och har några frågor. Finns det någon prognos för hur arbetsmarknaden kommer att se ut om ca tre år? Vad vet du om läget i dessa skakiga tider?...
Hej Maria,du ställer en viktigt och intressant fråga men som också är mycket svår att svara på.För det första så är yrket "Samhällsplanerare" ett av de... Läs hela svaret -
Kan jag bli planeringsarkitekt utan kandidatexamen i fysisk planering?
Hej! Jag är intresserad av att bli planeringsarkitekt, men om det går skulle jag vilja förlägga delar av studierna i Uppsala. På Sveriges Arkitekters hemsida står följande: "Planeringsarkitekt blir du genom att läsa kandidatprogrammet i fysisk...
Hej Jonas, vilka masterprogram som kommer att bli sökbara om några år - kan inte vi på Fråga SYV svara om. Utbildningsutbud förändras. Programmen... Läs hela svaret -
Varför börjar vissa program bara på våren?
Jag var intresserad av att gå Samhällsplaneringsprogrammet i Uppsala i höst, tills jag förstod att programmet börjar på våren, inte på hösten. Varför? Vidare undrar jag om det är en bra idé att plocka ut en eller två av...
Du får givetvis söka till fristående kurser om du hittar dem men det betyder inte per automatik att din utbildning på programmet blir sedan kortare: det kan bli förändringar och de... Läs hela svaret -
samhällsplanering programmet?
Hej, jag undrar om samhällsplanering programmet i universitet/högskola, läser man 3 år och sen specialiserar sig 2 år eller läser man 5 år tillsammans. Behöver man matte 2 för att kunna komma in i programmet, och vilka andra gymnasieämne...
Hej Hasina; det allra flesta högskoleutbildningar i Sverige har undervisningsspråk Svenska.Undervisning på engelska finns också på ett antal svenska högskoleutbildningar, men inte på... Läs hela svaret -
Samhällsplanerare eller högskoleingenjör?
Hejsan! Jag vill arbeta med utveckling, planering och samhälle. Jag känner mig väldigt förvirrad och inte kan förstå mig riktigt. Som jag har förstått så Samhällsplanerare är mycket planering och det finns mycket jobb att välja mellan. Men en del av mig vill arbeta med att planera...
Hej Sanna,läs gärna på yrke/samhällsplanerare >> och på yrke/byggnadsingenjör >>. Kika också på yrke/bygglovshandläggare >> som kräver en... Läs hela svaret -
Vilka meritpoäng krävs?
Hej! Hur vet man vilka meritpoäng som krävs för olika program på universitet och yrkeshögskola? Jag tittar på programmen Politices kandidatprogrammet Samhällsplanerare Personal och arbetsliv Kriminologi Inköpare?
Hej Anna-Lena; man vet inte på förhand Exakt hur höga betyg som kommer att ge plats på en viss utbildning. Man ska försöka få så höga meriter man kan och söka och hoppas;... Läs hela svaret -
Yrken som samhällsplanerare?
Hej, vilka jobb kan man få efter samhälle planerar utbildning och kan man få jobb på dessa olika yrken efter examen, vad kan lönen ligga på ungefär som nyexaminerad MVH Maroun
Hej Maroun, jag tillfrågade en sakkunnig och fick nu hans svar, som du kan läsa här nedan, hoppas det blir till hjälp!;) ************* Hej !Vanliga arbetsuppgifter för samhällsplanerare är... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga