Hej! Om en elev som går ut åk 1 på Ekonomiprogrammet får F i moderna språk steg 3, kan den på något sätt "kompensera för" de 0 poäng som detta F:et kommer ge? Eleven kommer inte att kunna komplettera eller göra prövning i språket för att klara ett E, så betyget är F och meritpoängen är också borta. Finns det annat sätt att få upp meritvärdet? Jag känner till kurser som ger extra meritpoäng. Tänkte mer på om det ev. går att läsa ett nybörjarspråk steg 1 utöver övriga kurser och räkna med detta betyget i meritvärdet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Hur göra för att höja meritvärde?
1 Svar
Hej,
teoretiskt sett, så kan det "fixas" på så sätt att skolans rektor kan fatta beslut om att låta eleven läsa utökat program med utökning på 100p. där moderna språk 3 sätta i Individuellt studierupplägg som U-kurs (utökat program) och som en kurs i moderna språk som är obligatorisk för EK sätter man i så fall moderna språk 1 (nybörjarkurs i ett annat språk) eller - om eleven har ett annat modersmål än svenska - så kan en av kurserna i ämnet Modersmål ersätta den obligatoriska kursen i ämnet moderna språk. Men det är inte elevens rättighet.
Rektorn kan säga Nej. Det är dyrt att ge mer undervisning än vad skolan är skyldig att ge. Det är också påfrestande för eleven att läsa en extra-kurs, alltså läsa på mer än heltid; och det är även en "rättvisefråga" på det sättet att alla elever på den skolan som fick F i någon kurs borde i så fall ha rätt att läsa en annan kurs och sätta F-kursen som U-kurs i sitt examensbevis för att slippa sänkning av sitt snittbetyg. Det kan snabbt bli väldigt dyrt för skolan.
Eftersom F i en kurs i ämnet moderna språk får ingå i examensbevis och skolans uppgift är att ge plats på kurserna så att eleven får läsa kurser som krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, så är inte det skolans skyldighet att fixa så att eleven ska slippa sänkning av sitt meritvärde.
Jag tänker också på följande: finns det en realistisk prognos på att eleven kommer uppfylla alla krav och få ut examensbevis i slutet av "trean"? Om inte, då får eleven ett Studiebevis (som inte ger grundläggande behörighet) som hen kan - på komvux - komplettera upp till examensbevis; på komvux behöver inga kurser i ämnet moderna språk ingå i examensbevis.
Ett annat sätt kan vara att efter gymnasiet söka till folkhögskolornas allmänna kurser där eleven kan läsa mot ett studieomdöme om grundläggande behörighet, där det är frivilligt att läsa moderna språk (precis som på komvux). Med studieomdöme från en folkhögskola prövas eleven i BF-urvalet om hen söker till en svensk högskoleutbildning.
Till allmänna kurser på folkhögskolorna får eleven bli antagen tidigast till den terminen under vilken hen fyller 18 år. Eleven kan söka till folkhögskolorna och se om hen kommer in (det går alltid tacka nej till erbjuden studieplats) och den ansökan behöver inte påverka elevens nuvarande studier på gymnasiet.
Tips! eleven kan påbörja läsa år2 på gymnasiet "som vanligt" och se hur studierna går. Om studierna går bra och det verkar som att hen kommer kunna uppfylla kraven för examensbevis och direkt efter gymnasiet ha grundläggande behörighet, då kanske det är läge att ansöka (hos rektorn) om att under år3 läsa utökat program för att kunna sätta Mod.språk3 som U-kurs i examensbeviset (så att det betyget ej räknas in). Jag tänker här på att det kanske är "onödigt" att ta upp frågan om utökat program för tidigt. Rektorn blir mer benägen att bevilja läsa utökat program om elevens studier går bra och hen har många godkända (och helst även Höga) betyg.
Ännu något att tänka på:
titta gärna på ES-programmet där moderna språk ej ingår som obligatoriskt ämne; jag tänker nu främst på ES/inriktning Estetik och media som inte behöver (kursmässigt) skilja sig speciellt mycket från EK. Läser man matte 2b och 3b som valfria kurser på ES får man i princip samma högskolebehörighet som om man läst EK/ekonomi. I ES ingår inte moderna språk som obligatorisk ämne - det är det jag tänker på.
Det är möjligt att söka till år 1 på gymnasiet t o m det året som eleven fyller 19 år. Mitt råd är att söka inom omvalsperioden, via gymnasieantagningen. Man kan alltid tacka Nej till erbjuden studieplats. Ansökan behöver inte alls påverka nuvarande studier. Om eleven kommer in på t.ex ES/inriktning Estetik och media i år1 till hösten men kan uppvisa många godkända betyg från år1 på EK, borde hen bli uppflyttad till år2 och behöver inte spendera ett extraår inom gymnasiet. Viktigt att inte missa söka inom omvalsperioden - datumen är olika i olika delar av landet. Exempel: sista dag kan t.ex vara 2 maj eller 12 maj; man måste veta i vilken kommun eleven är folkbokförd för att kunna säga när sista dag att söka är. Kolla med gymnasieantagningen (där eleven sökte till gymnasiet förut). Som sagt, finns inga nackdelar i att lägga in en ansökan - både till år1 på ett nytt program på gymansiet och (om eleven är gammal nog redan nu) även till folkhögskolorna. Det är absolut OK att söka till andra utbildningar när man läser en utbildning. Får man en ny plats, kan man i så fall bestämma sig: stanna på sin nuvarande utbildning eller byta till en ny.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'nationalekonom' (9 st.)
-
Vilken utbildning?
Hej! Jag vet att jag vill plugga ekonomi, men med tanke på att det finns så många olika utbildningar med många olika inriktningar så vet jag inte vilken som passar mig bäst. Det jag vet är att jag vill plugga det som ger bäst...
Hej!När du väljer en kandidatutbildning som förbereder dig för en karriär inom bank/finans och ekonomi är det viktigt att överväga vilka ämnen och kompetenser som är mest relevanta... Läs hela svaret -
Filosofi, politik och ekonomi, ämnesinriktning nationalekonomi?
Hejsan jag ska studera Filosofi, politik och ekonomi ämnesinriktning nationalekonomi med nationalekonomi som huvudområde men min fråga är att vad kan jag bli efter en sån examen Har hittat en liknande fråga men den kursen som en annan person frågade om...
Hej,om du i din utbildning har nationalekonomi som huvudämne så borde du ju kunna bli en Nationalekonom, tänker jag. Läs gärna om det yrket på framtid.se/yrke/nationalekonom -
Nationalekonom via Samsam?
Hej, jag är intresserad av samhällsfrågor och samhällsekonomiska frågor. Jag har läst om ekonomi programmet och samhällsvetenskapliga programmet och det känns som att samhälls passar mig bäst men jag är nyfiken på att vilja bli...
Hej Axel!Utbilndingar i ekonomi på svenska lärosäten, högskolor och universitet, kräver bland annat godkänt betyg i matematik 3 (3b eller 3c). I SA ingår endast matematik 1b och 2b som... Läs hela svaret -
Samhäll/Beteende Jobb?
Hej! Jag har gått samhäll beteende på gymnasiet och vill börja plugga vidare snart på universitet. Jag har A/B i nästan alla ämnen. De flesta jobb som jag tittat på som man kan plugga efter samhälllinjen är exempelvis socionom, kurator...
Hej Elsa, titta gärna på följande yrken:Nationalekonom - om du inte har godkänt betyg i matte3, behöver du komplettera med det betyget;Personalchef; HR-specialist; Rekryterare/Headhunter;... Läs hela svaret -
Kandidat ekonomi inrikting nationalekonomi?
Hej! Läser just nu denna ovanstående kurs och undrar vad kan man bli ifall man har läst denna typ av program kan jag jobba som värdepappersmäklare och revisor?
Hej Fatima,För att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt 6 år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret -
Antagning till Nationalekonomi?
Jag blev antagen till nationalekonomi programmet i linneuniversistet, är det bra utbildning med bra arbetsmarknad?
Hej Hemam,vad vi vet om yrket Nationalekonom - visar vi på framtid.se/yrke/nationalekonom Högskoleutbildningar lyder "under" Universitets- och Högskolerådet och kvalité kontrolleras av UKÄ. Om... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden på nationalekonom och civilekonom?
Ja, som rubriken lyder. Vad är skillnaden? Jag skulle gärna vilja bli bankchef (jag vet att man dock behöver arbeta sig upp till det) men vilka kurser behövs för att bli bankchef? Kan man studera på estet för att sedan bli det eller är det bara ekonomi?
Hej Mary, Civilekonom kallas man om man tar examen från civilekonomprogrammet, som är en heltidsutbildning på högskolenivå i 4 år. Läs gärna mer om yrket... Läs hela svaret -
Vad ska jag plugga på högskolan för att bli nationalekonom?
Jag har försökt hitta program på antagningen.se för att bli nationalekonom, men inte hittat det jag söker. Jag vill söka både till kandidatprogram (3 år) och master (5 år), vad behöver jag plugga och därmed söka på? Tacksam för svar!
Hej Niki,kika gärna på de 73 "träffar" som jag fick fram på antagning.se/se/search?period=HT_2018 - som på något sätt är relevanta om man vill bli... Läs hela svaret -
(Nationalekonomi och Statsvetenskap) eller (Företagsekonomi)?
Hej! Jag har blivit antagen till Nationalekonomi och Statsvetenskap (Kandidatprogram) men undrar i fall jag läser det, har jag möjligheten att i framtiden jobba som 1)revisor *antingen inom företag eller på andra ställen*, 2)inom banken (bankman) eller liknande? Därför att enligt de kurserna...
Hej, det är rätt svårt, kanske omöjligt, att svara på din fråga. Jag ska förklara varför. Kika på Reglerade yrken>> - det är inom dem som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga