Carl
    Hej!
    Jag läser ett högskoleförberedande industritekniskt program på GTG (Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, www.gtg.se) och läser därmed ett utökat program på 3400 poäng kontra de 2500 som krävs i slutbetyget. Utöver det har jag lagt till 200 poäng och kommer alltså gå ut med ett slutbetyg med totalt 3600 poäng. Skolan jag går på har redan bestämt 2100 poäng av de kurser som ska vara med i slutbetyget.
    Jag har sökt till en civilingenjörsutbildning på Chalmers, och för denna krävs (utöver grundläggande behörighet) Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1, alla av vilka jag har läst och har E eller högre i, ingen av vilka ligger med i de 2100 valda poängen av skolan. Jag har även läst (och fått E eller högre i) Matematik 5, Engelska 7 och Matematik Specialisering, vilka alla är meritgivande (2,5 totalt om jag förstått det hela rätt), ingen av vilka ligger med i de 2100 valda poängen av skolan.
    Frågor:
    1. Är det någon av de här kurserna som måste vara med i de 2500 poäng som inte ligger utökade i slutbetyget, t.ex. för att meritpoäng ska gälla eller för att jag ska ha behörighet?
    2. Om Nej på första frågan: Det skulle gynna mitt betygssnitt att få med så många som möjligt av de kurser som ligger i de extra 1100 poäng jag läst. Om jag skulle lägga alla ovanstående kurser som utökade, räknas fortfarande betygen med i betygssnittet? För alla, några eller ingen?

    Anledning till att jag frågar är att min SYV säger att betygen för meritgivande kurser räknas med, men inte betygen för behörighetsgivande kurser. Jag har googlar runt lite och hittat:
    ”Jag har läst utökat program. Hur räknar ni ut meritvärdet då? Ingår de utökade kurserna?
    Svar: Om du har ett slutbetyg från gymnasiet utfärdat efter 2010 räknas bara de utökade kurserna med i jämförelsetalet (=betygssnittet) om de krävs för behörighet. De kan också ge meritpoäng men då räknas de inte med i jämförelsetalet.”(https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-2010-och-framat/Handlaggaren-svarar/#Jag%20har%20l%C3%A4st%20ut%C3%B6kat%20program.%20Hur%20r%C3%A4knar) vilket är motsatsen till vad min SYV har sagt.
    Å andra sidan står det på er sida:
    ”De utökade kurser räknas in i Jämförelsetal i fall de krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng.”(http://www.fragasyv.se/fragor/ingar-betygen-pa-utoekade-meritkurser-i-totala-meritvaerdet) vilket inte heller stämmer överrens med vad min SYV har sagt, men inte heller med vad de säger på antagningshemsidan.
    Svar uppskattas, gärna med någon sorts av källhänvisning till skolverket eller vilka det nu är som bestämmer detta.
    • Anna : Jag skriver ett utökat svar till dig nu.
    • Anna : Det tog lite tid men nu har jag skickat ett utökat svar till dig. :)

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej Carl!

    Du kommer att få Examensbevis och INTE ett Slutbetyg.

    Examensbevis är ett dokument som bekräftar att du har uppnått kraven för gymnasieexamen från år 2014 eller senare.
    Så du bör inte läsa det som skrivs om Slutbetyg utan du söker om info om "Gymnasieexamen" eller "Examensbevis". (Slutbetyg kan man på undantag på nu fram till sista juni 2015 men BARA DEM SOM HAR PÅBÖRJAT SINA STUDIER i det GAMLA systemet - innan reformen år 2011). Jag kan inte tänka mig att du har börjat läsa på gymnasiet innan hösten 2011... och då gäller det inte med Slutbetyg för dig över huvudet taget.

    För gymnasieexamen gäller det att de "utökade kurser" räknas in i Jämförelsetal endast i fall de ger Meritpoäng eller gäller för behörighet till just den utbildningen som du söker "just då" - på så sätt kan du ha olika Meritvärde när du söker till högskoleutbildningar med olika behörighetskrav.

    Egentligen så borde alla kurser - innan de påbörjas - skrivas in i din Studieplan och även markeras (återigen innan du börjar läsa dem) som "programfördjupande", "individuellt val" eller "utökad".

    Så du borde inte behöva fundera på hur ditt Examensbevis kommer att se ut, för att det borde vara bestämt redan.

    Källhänvisningar:
    https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/

    https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Gymnasieexamen-2014/Sa-har-raknas-betygen/

    Du får gärna återkomma när du har läst info på länkarna som jag skickar i mitt svar nu.
    Antagning.se är den sida där du hittar info inför ansökan till högskola/universitet - vad det gäller "räkna på betyg". Utbud till högskola/universitet finns på www.studera.nu


    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
    Bästa hälsningar
    ANNA





    Hej igen!
    Det är viktigt vilket Nationellt program som din utbildning ligger "under" och om det är t.ex. erkänd Särskild variant av det nationella programmet eller ej.

    Om du läser ett "vanligt" Nationellt program fast med utökade kurser, då gäller de vanliga reglerna för hur gymnasieexamen (Examensbevis) får se ut.
    Om du läser ett erkänd "Särskild variant" (vilket jag tror inte du gör för jag tittade din skolans hemsida och ser inte att den erbjuder någon Särskild variant som just är erkänd som "Särskild variant" av Skolverket). Du kan fråga om det - t.ex. rektor på ditt program eller SYV på din skola.

    Men nu säger vi att du läser ett "vanligt" alternativ: Industritekniska programmet. Se på http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_IN.pdf
    Det är programplan, fastställd av Skolverket.
    Längst ner där i planen ser du hur programstrukturen måste se ut. Som Programfördjupande får endast kurser från listan "Programfördjupningar" väljas. Individuellt val är det 200 poäng helt valfritt, det är där man får "laborera" som mest.

    Alla "poäng" utöver 2500 p. måste vara markerade som *utökad kurs - i Examensbeviset. Varje alternativ till högskolan som du söker kommer Antagning.se räkna OLIKA på ditt Examensbevis (i fall det är olika behörighetskrav).

    Säg att du söker en högskoleutbildning som kräver Matematik 2 och en högskoleutbildning som kräver Matematik 3 och tredje utbildning som kräver Matematik 4 - och du har betyg C (tar det som exempel bara) i Matematik 2a, 3b och 4.

    Då blir det så här:
    1. för den första utbildningen får du Meritpoäng för Matte 3 och 4.
    2. för den andra utbildningen får du Meritpoäng för Matte 4.
    3. för den tredje utb. får du inga Meritpoäng för matte.

    Men alla mattekurser kommer ändå alltid räknas in i ditt Jämförelsetal (och betyg C i kurserna kan höja eller sänka Jämförelsetal, beroende för vad du har för betyg för övrigt). Detta pga de mattekurser som är "högre" än de som krävs för behörighet ger Meritpoäng. Och både behörighetsgivande kurser och de som ger meritpoäng räknas in i ditt Jämförelsetal.

    Jämförelsetal + eventuella Meritpoäng = Meritvärde

    Taktiskt klokt är det, om man har möjlighet, att sätta "ut" som *utökade kurser (av dem som inte är obligatoriska) - de kurser som inte krävs för behörighet till just "dina högskoleutbildningar" och som inte heller ger Meritpoäng och i vilka du har "lägre betyg", dvs om de kommer att sänka Jämförelsetal i fall de kurserna ingick i ditt Examensbevis som Programfördjupande eller inom Individuellt val.

    Blev det för krångligt? eller går det att förstå hur jag menar?

    Återkom om ngt. är oklart.
    ANNA
    • : Hej Anna!
    • : Tack för ett väldigt snabbt svar, grymt imponerad över hur snabbt det gick. Om jag nu förstår det hela rätt så kommer jag att gå ut med ett examensbevis med 3600 poäng. Av ren nyfikenhet, finns det något namn för de 2500 poäng som inte kommer markeras som utökade? Att jag kan vara med och påverka vilka kurser som är med i dessa 2500 poäng är jag däremot väldigt säker på, och jag vet att det är just 400 poäng som jag får välja. Exakt hur det fungerar vet jag inte, men det finns info utgiven av skolan som gäller oss där det står "2100 poäng är obligatoriska i slutbetyget. 400 poäng väljs individuellt.". Men bara för att klargöra, om mitt examensbevis innehåller dessa berögihetsgivande (för just den utbildning jag sökt) och meritgivande kurser på totalt 600 poäng markerade som utökade så skulle jag alltså söka med en poängsumma på 3000 poäng (3100 om man räknar med gymnasiearbetet)?
    • Anna : Enligt reglerna bör alla lästa på gymnasiet kurser betygsättas och ingå i ett Examensbevis. Då bör ditt Examensbevis innehålla 3600 poäng. Något namn för de 2500 p. som inte markeras som utökade känner jag inte till. Det är ganska ovanligt - tro det eller ej - att elever läser utökade kurser. *utökad kurs är ett undantag. Det är kanske därför de "vanliga kurser inom programmet" inte har något "gemensamt namn" för det har var sitt vanliga namn t.ex. "Samhällskunskap 1a1, 50 poäng" eller "Engelska 5" .

    Frågor och svar taggade med 'mäklarutbildning' (5 st.)

    • Anton

      Mäklarutbildning utan gymnasiebetyg?

      Hej! Är så grymt sugen på att börja jobba som en mäklare. Men sorligt nog så var inte jag den duktigaste i skolan då jag valde att hellre prata med vänner än att läsa inför proven osv. Jag har godkänt i alla ämnen men har inte de kurserna jag läser få de flesta hemsidor att jag behöver.. så...

      Anna: : Hej Anton, Registrering som Fastighetsmäklare beviljas av den statliga myndigheten Fastighetsmäklarinspektionen. Det är strikta krav som stäIIs för att få bIi registrerad som... Läs hela svaret
    • Elliot

      Vad för ämnen bör jag lägga till?

      Jag är 17 år, går andra året på handelsprogrammet med inriktning administration. Jag undrar vilka ämnen jag behöver lägga till för att bli behörig att söka till mäklarutbildningen på högskolan. Antar att någon matte måste läggas till då jag bara har läst Matte 1a på gymnasiet, tacksam för svar!

      Anna: : Hej Elliot! Jag antar att det är Fastighetsmäklare>> du vill bli, för att det finns annars andra sortens mäklare, bl a Aktiemäklare>>. Om jag gissade rätt och du menar... Läs hela svaret
    • Ess

      Mäklarutb Sverige vs utomlands?

      Hej Jag undrar hur mycket av den svenska mäklarutbildningen som är relevant ifall man vill jobba som mäklare utomlands? Eller är det helt olika utbildningar i olika länder?

      Mikael: : Väldigt svårt att svara på: beror helt på vilket land det är. Inom Norden är utbildningar mest lika varandra, sedan är det inom EU, som utbildningar ofta brukar likna ganska mycket, men... Läs hela svaret
    • Oskar

      Läsa till mäklare i efterhand hur lätt eller svårt är det? Vad krävs?

      Jag funderar på att bli mäklare men känner att en ren mäklarutbildning är för snävt då jag inte är helt säker på att det är det jag vill bli och letar därför efter andra sätt att bli det och samtidigt bli attraktiv på andra marknader. Om man t.ex. läser internationell marknadsföring eller en...

      Milla : : Hej Oskar! Jag gissar på att du menar Fastighetsmäklare (för annars så finns det andra mäklare: aktiemäklare, reklammäklare mm). Om du menar Fastighetsmäklare, läs på... Läs hela svaret
    • Erika

      Mäklarutbildning på distans?

      Hej! Jag gick ut som undersköterska i våras och nu vill jag plugga till fastighetsmäklare. "Problemet" är att jag gärna vill göra det på distans men har inte en aning om hur jag ska gå tillväga. Antar att jag först måste plugga samhälle 2 och matte 3? Men sen, är det någon högskola som har...

      Liselotte: : Hej Erika, på sidan http://fmf.se/studentmedlemskap/studera-till-fastighetsmaklare/ lite längre ner finns det utförligt beskrivet hur man kan plocka ihop utbildning till Fastighetsmäklare av fristående kurser. En sammansatt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga