Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Hur ska jag göra för att byta linje?
2Poäng
Oliver
HEJ! Jag går just nu på elprgorammet och har kommit fram till att det här är inte riktigt min grej. Jag hade jätte gärna bytt till Natur/Teknik men min skola är väldigt skeptisk till att låta mig byta så här långt in på året, så jag sitter här och undrar hur jag skulle kunna byta linje utan att behöva gå om ett helt år, jag har tänkt på några alternativ.
1*Kolla med någon annan skola om dom kan ta in mig på nv/teknik efter jul.
2*Gå klart det här året på el och sen göra dom ämnen jag missat på någon slags sommarskola om det finns? för att sen börja med nv/tek i 2an.
3* hitta något gymnasium som låter mig göra klart en hel linje på 2 år, hört att det finns vissa skolor som tillåter det här.
Jag är redo att göra allt för att byta program och göra klart gymnasiet, mina föräldrar är redo att stötta mig och jag är en riktig pluggnörd kan tilläggas.
Vad tycker syon om mina tankar och vad föreslår ni att jag ska göra för att inte behöva börja om en klass?
Hej Oliver,
jag förutsätter att du är behörig till Naturvetenskapsprogrammet & Teknik, dvs har minst E från grundskolan även i fysik, kemi och biologi samt 6 andra valfria ämnen, förutom sv, eng och matte.
För att kunna byta, så måste det, för det första, finnas ledig plats /i alla fall en plats/ och för andra, så har Rektor rätt att fatta beslut om att det är möjligt (eller ej) att byta så här sent in på terminen. Anledning till varför Rektorer ofta säger nej till sena byten är att det innebär väldigt mycket extra arbete - inte bara för dig, men även för skolans personal - för administratörer, för lärarna, för rektor själv också. Den extra tiden som behövs, kanske inte finns. Rektor måste då beordra lärare att jobba övertid & det är dyrt att betala för lärarnas övertid /gratis vill inte lärarna arbeta och skall inte heller behöva göra det/. Om det inte finns de pengarna i budgeten, kan inte rektor ta in dig, även om hen vill.
För att du skall kunna läsa ikapp skillnaden på de kurserna som t.ex. i matte: du läste nu i två tredje delar av terminen Matematik 1a. På Teknik & Naturvetenskapsprogrammet läses den Matematik 1c /det avancerade spåret/. Det är ganska stor skillnad mellan kurser på El/Energi och Natur/Teknik. Om du kan helt på egen hand läsa in och tenta av de kurserna på Prövningsenheten i din kommun /kan kosta ca 500 kr/per kurs att göra Särskild prövning/, då är det inga problem att byta sen (i fall plats finns, så klart).
Att anpassa undervisning för dig - så att du har möjlighet att läsa ikapp tar lärarnas arbetstid, som de måste ha UTANFÖR LEKTIONERNA för att på lektionerna i klassen går undervisningen vidare... Jag försöker bara förklara varför det blir svårt att få ett positivt svar från någon skola.
Du får givetvis kontakta rektorer på alla de utbildningar dit du kan tänka dig att byta.
Någon sommarskola på det sättet som du efterfrågar, känner vi inte till.
Efter El/Energiprogrammet behöver du inte jobba som Elektriker, utan kan söka till Yrkeshögskola eller till Högskola. Varje elev på ett yrkesprogram har rätt att läsa in högskolebehörighet. Du kan säkert läsa in även kurser för Särskild behörighet. - det är ett alternativ för dig: att stanna på ditt program, men försöka anpassa det till dina intressen och behov genom att välja extra kurser. Från å k 2 kan man läsa utökade kurser, som blir utöver heltid. För det måste man ansöka och skolan kan säga nej, men ofta säger skolorna ja till att läsa ett par utökade kurser.
Ett annat alternativ, som du känner till är att söka till nästa års antagning. Ja, du blir ett år äldre än dina klasskompisar men det finns fördelar med det: mognast i klassen, har provat på ett annat program och vet nu vad du vill - du kommer även att läsa om några kurser och har goda chanser att få de allra högsta betygen.
Ett alternativ, som du inte nämnde i din fråga, är att - i fall det inte är möjligt att byta nu och du vill absolut inte stanna på EE, att byta till Individuellt alternativ, där du kan läsa några kurser och gå på praktik resten av tiden. Genom att praktisera på några olika arbetsplatser kan du på bästa sättet komma fram och vara säker på vad du vill läsa sen. Och så söker till till NA och/eller Teknik till nästa år.
Det är de alternativ som finns:
1. fråga rektorer på alla skolor dit du kan tänka dig att byta - och i så fall SNARAST;
2. stanna på EE och individanpassa genom tillvalskurserna;
3. söka NA eller TE till nästa år.
Att läsa på gymnasiet i fyra år är inte så ovanligt än man kan tro. På vissa Sport-utbildningar läser de i 4 år. På Teknikprogrammet finns det fjärde tekniskt läsår: http://www.gymnasieguiden.se/program/TE/tekniskt-fjaerde-ar.
Du skulle ha ditt fjärde läsår detta året och sedan 3 år på NA eller Teknik.
Som sagt, finns det fördelar i att vara äldst i klassen, men det inte alls är säkert att du blir äldst - det finns elever som söker om och byter program och till och med gör det både två och tre ggr. Det är inget att sträva efter, jag håller med dig - att gå på gymnasiet i fem år t.ex. men fyra år är inte alls konstigt att man går på gymnasiet.
Det är det bästa svaret jag kan ge dig just nu. Skall samråda med kollegorna och vi återkommer i fall vi kommer fram till att jag har missat någon möjlighet i din situation.
Bästa hälsningar & stort LYCKA TILL!
MIKAEL SYV
Hej, kolla på din komuns hemsida - försök hitta Prövningsenheten. Hittar du inte, ring till växel och fråga. I fall de inte vet, fråga på komvux. Där måste de ge dig info- om hur Prövningar går till i just din kommun just nu.
Exempel: i Göteborg betalar man 500 kr. för att göra prövning i en kurs.
i Lund är det gratis. I Göteborg ingår det Handledarhjälp i avgiften /finns behöriga lärare som hjälper till att förbereda sig/. I Lund läser man på egen hand och bara kommer till provet.
Det är två exempel på hur prövningen kan vara organiserad. Man måste i vilket fall anmäla sig några veckor i förväg. Om avgift förekommer eller ej, beror på i vilken kommun man bor. Det kan t o m vara så att i fall man har F betyg i en kurs, så är det gratis att göra prövning EN GÅNG men misslyckas man, då betalar man andra gången man vill göra prövning i samma kurs. I fall man inte har något betyg i kursen, betalar man avgift från första gången... det är vad eleverna berättade att de har fått för svar - i alla fall i några kommuner.
Sammanfattning: hur prövningen går till måste du fråga din kommun om, den kommunen är du är folkbokförd.
Bästa hälsningar
Anna SYV
Frågor och svar taggade med 'prognos för yrken' (8 st.)
Hej, Jag är antagen till en yh-utbildning som inköpare/upphandlare och jag har några frågor angående jobbet. •Hur ser tillgängligheten för jobb ut i hela Sverige samt Uppsala & Gävle regionen(min region) eller är de flesta jobben...
Julia: :
Hejsan,yrkeshögskoleutbildningar inom Inköp och Upphandling brukar vara i lite drygt 2 år; t.ex utbildning/affarshogskolan/inkoepare-upphandlare är på 415 yrkeshögskolepoäng - alltså läses... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Personalvetare: :
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Anna: :
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Mikael: :
Hej Carl;
du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret
Är det som det ser ut just nu, och på fem års sikt enligt prognoser lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare? Kan någon av dessa yrkens arbetsmarknad försämras av datoriseringen/automatiseringen till viss del enligt prognos?
Julia: :
Hej felicia,
för ekonomer och jurister - är det balans på den svenska arbetsmarknaden; för systemutvecklare - goda möjligheter på arbetsmarknaden.
Av de tre... Läs hela svaret
Hej, jag har två frågor. Undrar om man måste jobba något mellan lärarutbildningen och seciallärarutbildningen? Alltså om jag först måste läsa en lärarutbildning, sedan jobba som lärare x antal år och efter det kan...
Julia: :
Hej Alba,idag krävs det för behörighet till speciallärarprogrammen följande:grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,... Läs hela svaret
Hej
Jag är 22 år, har börjat att läsa till folkhälsovetare, så länge tycker jag att programmet är väldigt roligt att läsa men ibland för jag typ en ångestattack med tanken typ vad om jag inte hittar ett jobb efter examen om 3 år när jag är klar med utbildningen, för att det står ju ”svårt att...
Mikael: :
Prognoser kan slå fel. Och även om det blir svårt att hitta jobb, kommer ju några att hitta, så varför inte du i så fall? Så, jag tycker definitivt inte man ska hoppa av utbildningen som man gillar!
jag undrar om arbetsmarknader för industridesigner.
Anna: :
Hej Beheshta!
En industridesigner http://www.framtid.se/yrke/industridesigner
är oftast en del i produktutvecklingsteamet & samverkar med andra kompetenser. Hen arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer & miljöer. En... Läs hela svaret